Argentinska Patagonien håller på att bli nästa mål för den globala AI-boomen. Flera datacenterprojekt på hundratals megawatt planeras i regionen, lockade av kallt klimat, stora energiresurser och billigare mark. Men miljardplanerna visar också vad som kan bli AI-industrins nästa stora flaskhals: inte chip, utan tillgången till tillräckligt mycket billig elektricitet och ett elnät som klarar belastningen.

Miljardprojekten radar upp sig i Patagonien

Det är fortfarande långt ifrån säkert att alla de projekt som nu diskuteras faktiskt byggs. Men omfattningen visar hur snabbt datacenterindustrins karta håller på att förändras.

I Neuquén arbetar argentinska energibolaget Pampa Energía med planer på ett datacenter vid Loma de la Lata. Anläggningen kan på sikt få en kapacitet på upp till 500 megawatt.

Planen är att börja betydligt mindre, med en första etapp på omkring 20–40 MW. Bara den elektriska infrastrukturen som skulle krävas för att nå hela 500 MW uppskattas till närmare 900 miljoner dollar.

Även FlexDomes planerar ett projekt i Neuquén. Där handlar den första fasen om omkring 120 MW IT-kapacitet och en investering på uppskattningsvis 1,4 miljarder dollar.

I Chubut finns ännu större ambitioner. Green Capital planerar en första fas på omkring 300 MW till en kostnad på cirka tre miljarder dollar. På längre sikt har utvecklaren talat om en kapacitet på upp till 3 000 MW.

Projekt	Planerad omfattning
Pampa Energía	Upp till 500 MW
FlexDomes	Cirka 120 MW i första fasen
Green Capital	Cirka 300 MW först, upp till 3 000 MW långsiktigt
Stargate Argentina	Upp till 500 MW

Flera av projekten befinner sig fortfarande i planerings-, finansierings- eller tillståndsfas. Det är därför viktigt att skilja de stora annonserade ambitionerna från datacenter som faktiskt är under byggnation.

Samtidigt är riktningen tydlig. Patagonien har blivit intressant på ett sätt som hade varit svårt att föreställa sig innan AI-boomen började pressa upp behovet av datorkraft.

Därför lockar Patagonien AI-bolagen

Regionens största konkurrensfördel är energi.

Patagonien har några av världens bättre vindförhållanden, omfattande vattenkraft och tillgång till naturgas från bland annat Vaca Muerta. Det finns dessutom stora markområden och ett betydligt svalare klimat än i många etablerade datacenterregioner.

Kylan är inte oviktig. Servrarna i stora AI-datacenter genererar enorma mängder värme och måste kylas kontinuerligt. Ett svalare klimat kan minska delar av kylbehovet och därmed också energiförbrukningen.

Men framför allt handlar det om tillgången till effekt.

Ett modernt hyperscale-datacenter kan behöva lika mycket elektricitet som en mindre stad. AI-anläggningar med tiotusentals avancerade grafikprocessorer pressar behovet ännu högre.

Det innebär att ett företag inte längre bara kan fråga var mark, arbetskraft och fiber är billigast.

Frågan blir i stället:

Var finns 200, 500 eller kanske 1 000 megawatt som faktiskt går att ansluta?

Det är precis där Patagonien försöker positionera sig.

Argentina har dessutom skapat investeringssystemet RIGI, som ger stora projekt skatteförmåner och vissa garantier kring de ekonomiska spelreglerna. För investeringar som mäts i miljarder dollar kan sådana villkor väga tungt.

OpenAI-projektet kan bli värt upp till 25 miljarder dollar

Den mest uppmärksammade planen är Stargate Argentina.

OpenAI och argentinska Sur Energy presenterade under 2025 en avsiktsförklaring om att undersöka möjligheten att skapa en mycket stor AI-infrastruktur i landet.

Projektet har beskrivits som ett datacenter på upp till 500 MW och med en möjlig investeringsram på så mycket som 25 miljarder dollar.

Men 25 miljarder dollar är ännu inte en beslutad OpenAI-investering.

Avtalet mellan parterna var en avsiktsförklaring och OpenAI beskrev sig som en möjlig framtida köpare av datorkapacitet. Så sent som under sommaren 2026 saknades fortfarande ett definitivt avtal.

Det gör skillnad.

Argentina har en historik av stora investeringsplaner som senare har förändrats, försenats eller aldrig blivit verklighet. Samma försiktighet behövs därför när datacenterprojekten bedöms.

Men att projekten ännu inte är färdigfinansierade gör inte utvecklingen ointressant.

Tvärtom säger det mycket att bolag över huvud taget är beredda att utreda investeringar på den här skalan i en region långt från världens traditionella teknikcentrum.

AI:s nästa flaskhals är elektriciteten

AI-industrins problem har länge beskrivits som brist på avancerade chip.

Den bilden håller på att förändras.

Internationella energiorganet IEA räknar med att världens datacenter kan öka sin elanvändning från omkring 485 terawattimmar 2025 till cirka 950 terawattimmar 2030. För AI-inriktade datacenter väntas ökningen bli ännu snabbare.

Det betyder att nästan en hel ny global elmarknad ska skapas på bara några år.

Problemet är att datacenter går betydligt snabbare att bygga än stora kraftledningar, transformatorstationer och ny elproduktion.

Ett datacenter kan i vissa fall planeras och färdigställas på några år. Stora nätprojekt kan ta ett decennium eller mer.

Det är samma grundproblem som redan har blivit tydligt i USA. Hurbra har tidigare skrivit om hur Texas börjat stoppa eller granska nya datacenterprojekt när AI-boomen pressar elnätet.

För teknikbolagen räcker det alltså inte längre att hitta mark.

De måste hitta nätkapacitet.

Billig energi är värdelös utan nätanslutning

Patagoniens styrkor kommer därför med en tydlig paradox.

Regionen har mycket energi, men all energi är inte automatiskt tillgänglig för ett datacenter.

Det krävs ledningar, transformatorer, ställverk och anslutningar som kan leverera hundratals megawatt stabilt varje sekund, året runt.

Pampa Energías uppskattning är ett tydligt exempel. Att bygga den elektriska infrastrukturen för ett datacenter på 500 MW kan ensamt kräva investeringar på närmare 900 miljoner dollar.

Det är nästan lika viktigt som själva serverhallarna.

Fiber är nästa fråga.

AI-datacenter kan placeras långt från användarna när det handlar om träning av stora modeller och andra arbetsuppgifter där svarstiden inte behöver vara minimal. Men anläggningarna måste ändå ha mycket snabb och robust internationell datakommunikation.

Chubut arbetar därför också med planer på att stärka regionens fiberförbindelser och skapa en ny internationell landningspunkt för undervattenskablar.

Det visar hur infrastrukturen måste byggas i flera lager samtidigt.

Elproduktion räcker inte.

Elnät räcker inte.

Fiber räcker inte.

Alla tre måste finnas på samma plats.

AI-kartan kan börja följa energikartan

Det är här Patagonien blir ekonomiskt intressant även om bara en del av projekten blir verklighet.

AI-industrin håller på att förändra logiken bakom var stora teknik-investeringar hamnar.

De senaste två decenniernas digitala ekonomi har koncentrerat mycket kapital till etablerade teknikregioner som Silicon Valley, Virginia, Dublin, Frankfurt och Singapore.

Nästa våg kan bli mer geografiskt spridd.

När ett enskilt AI-kluster behöver hundratals megawatt kan tillgången på el väga tyngre än närheten till ett traditionellt teknikcentrum.

Det kan gynna regioner med mycket vindkraft, vattenkraft, kärnkraft eller billig gas – förutsatt att de också kan bygga elnät och fiber tillräckligt snabbt.

I praktiken kan elektricitet på så sätt förädlas till en ny sorts exportprodukt.

I stället för att exportera gasen eller elen används energin lokalt för att producera beräkningskapacitet som säljs till företag runt om i världen.

Det är en viktig förändring.

Och den innebär att länder som tidigare haft liten roll i den globala teknikindustrin plötsligt kan konkurrera om några av världens största investeringar.

Det avgör vilka regioner som vinner

Patagonien har inte vunnit AI-kapplöpningen ännu.

Flera av projekten saknar fortfarande slutliga investeringsbeslut. Argentina har ekonomiska och politiska risker, och den befintliga infrastrukturen behöver byggas ut kraftigt.

Men regionen visar vart konkurrensen är på väg.

Nästa stora AI-datacenter kommer inte nödvändigtvis att byggas där teknikföretagen redan finns.

De kan byggas där elen finns.

För AI-industrin håller tillgången till energi på att bli lika strategisk som tillgången till avancerade chip.

Och när investeringarna börjar mätas i hundratals megawatt och tiotals miljarder dollar kan det vara elnätet – inte algoritmerna – som avgör var nästa AI-boom hamnar.

Den utvecklingen följs också av IEA:s analys av AI och energisystemet, som pekar på snabbt stigande global elanvändning från datacenter under resten av decenniet.