Aftonbladet är Sveriges mest lästa nyhetsmedium – men också ett av de mest ifrågasatta. I den här analysen granskar vi hur bra Aftonbladet egentligen är 2025: vad läsarna får för pengarna, hur redaktionen står sig i förtroende och vilken journalistisk tyngd som finns kvar i ett medielandskap där klick och konvertering styr mer än någonsin.

Räckvidd och genomslag

När det gäller räckvidd är Aftonbladet i en klass för sig. Enligt Kantars Orvesto-mätningar är sajten Sveriges mest besökta nyhetsdestination, med en daglig digital publik som vida överstiger konkurrenterna. Det är en position man byggt under två decennier av digital expansion, där den gamla papperstidningen numera bara utgör en symbolisk del av verksamheten.

Trafiken drivs framför allt av direktbesök och organiska sökningar. Enligt tredjepartssiffror från Similarweb har Aftonbladet en lojal publik som återvänder flera gånger per dag, ofta via appen. Samtidigt finns en risk i beroendet av snabb konsumtion: många läsare stannar bara några sekunder per artikel. Det är en pris man betalar för massräckvidd.

Pappersutgåvan däremot är på väg att fasas ut. Schibsted har under 2025 flaggat för stora neddragningar och antytt att print kan bli nästa nedläggning. Aftonbladet har blivit helt digitalt – på gott och ont.

Förtroendet – svagt men stabilt

Trots sin räckvidd hamnar Aftonbladet konsekvent i botten av förtroendelistorna. I Medieakademins Förtroendebarometer 2025 placerar sig SVT och SR som vanligt i topp, medan Aftonbladet och Expressen delar jumboplats bland de stora medierna. Endast en minoritet av svenskarna uppger att de har högt förtroende för kvällstidningarna.

Förklaringen ligger i formatet. Kvällstidningsjournalistik bygger på snabba rubriker, konfliktdramaturgi och ofta en tydlig vinkling. Den ger genomslag men skapar misstro hos den del av publiken som söker lugn, verifierad nyhetsförmedling. Samtidigt är det just denna energi som gör Aftonbladet relevant: för många läsare är sajten en första anhalt för att snabbt förstå vad som händer.

Förtroendet är alltså lågt – men stabilt. Aftonbladet har hittat sin roll: snabb, folklig och opinionsdriven. Det har blivit ett medvetet varumärkesval snarare än ett misslyckande.

Kvalitet och journalistisk tyngd

Den som bara ser rubrikerna riskerar att missa den redaktionella bredden. Aftonbladet är inte bara klickjournalistik. Under 2024 och 2025 har redaktionen stärkt bevakningen på flera områden: utrikes, försvar och inrikespolitik. Värvningen av profilerade reportrar som Johan Mathias Sommarström markerar en ambition att återta den tyngd som tidningen hade i början av 2000-talet.

Kulturredaktionen har också utvecklat ett eget betygssystem och lockat nya läsare till kultursektionen – något som skapat ovanlig tillväxt i en annars marginaliserad del av kvällspressen. Därtill fortsätter flera av Aftonbladets profiler att dominera det offentliga samtalet på X och i tv.

Kvalitet i kvällstidningsform är inte alltid samma sak som akademisk noggrannhet. Det handlar snarare om genomslag, relevans och reaktionskraft. På den punkten är Aftonbladet fortfarande ledande.

Etik och ansvar

Aftonbladet har under årens lopp haft en komplicerad relation till det medieetiska systemet. I november 2024 klandrades tidningen av Mediernas Etiknämnd efter att ha publicerat personnummer i ett nyhetsinslag – ett beslut som markerar att gränsen mellan allmänintresse och personlig integritet fortfarande är en svår balans för redaktionen. Fällningen var långt ifrån unik, men den visar att Aftonbladet inte sällan befinner sig i gråzonen där snabb publicering ställs mot etisk eftertanke.

Tidningen har samtidigt byggt upp en egen intern process för självrättelser, där läsarna kan anmäla fel direkt via webbplatsen. Det är ett försök till transparens, men det löser inte grundproblemet: publiceringstakten är så hög att misstag är ofrånkomliga. Det är den eviga baksidan av att vara Sveriges mest aktiva redaktion.

Betalvägg och Plus-erbjudande

Aftonbladet Plus är kärnan i bolagets affärsmodell. Tjänsten har flera nivåer – från grundpaketet på 149 kronor i månaden till ett superpaket på 299 kronor som kombinerar flera Schibsted-tjänster. Dessutom finns en variant som inkluderar Podme, vilket gör Aftonbladet till en bred underhållningsplattform snarare än bara en nyhetssajt.

Dagens Opinion har uppskattat antalet betalande prenumeranter till omkring 234 000, vilket gör Aftonbladet till landets största betalda digitala dagstidning. Schibsted har inte bekräftat siffran offentligt, men den ligger i linje med koncernens målbild om kraftigt ökad digitalintäkt per användare.

Frågan är förstås om det är värt pengarna. För den som söker snabb tillgång till alla artiklar, sportbevakning och exklusiva serier som 200 sekunder eller Krimrummet ger Plus ett tydligt mervärde. Men för den vanliga nyhetsläsaren som bara följer flödet gratis på nätet är upplevelsen ofta tillräcklig. Betalväggen har blivit en symbol för hela Schibsteds transformation – nödvändig för ekonomin, men fortfarande kontroversiell bland läsarna.

Publikens upplevelse

Läsarnas dom är inte lika smickrande som räckviddssiffrorna. På Trustpilot har Aftonbladet ett genomsnittsbetyg runt 1,3 av 5, baserat på drygt hundrafemtio omdömen. Klagomålen handlar om aggressiv annonsering, rubriksättning som upplevs som vilseledande och svårigheter att avsluta prenumerationer. Det är ingen vetenskaplig undersökning, men den speglar en frustration som märks även i andra kanaler.

I App Store och Google Play är betygen något högre, ofta mellan tre och fyra stjärnor. Där beröms appens snabbhet och bredd, men kritiseras mängden pushnotiser. Skillnaden mellan dessa plattformar säger mycket om Aftonbladets dubbelnatur: den som vill ha allt, snabbt och ljudligt, får precis det – men den som söker stillsam analys blir irriterad.

Samtidigt visar tredjepartsmätningar att användarna återkommer. Trots missnöje med detaljer fortsätter publiken att klicka, läsa och betala. Det är ett tecken på ett starkt varumärke: man kan reta folk och ändå behålla dem.

Läs fler artiklar om hur bra svenska tidningar är.

Samlad analys

Så hur bra är Aftonbladet 2025? Svaret beror på vad man menar med ”bra”. Mätt i räckvidd och genomslag är tidningen oöverträffad. Ingen annan svensk redaktion når lika många läsare varje dag, och ingen annan har lika stor digital genomslagskraft i realtid. På affärssidan är Plus en framgång som finansierar fortsatt journalistik i en tid då många redaktioner backar.

Men mätt i förtroende och etisk stringens är bilden mer komplex. Aftonbladet lever på att vara snabb, dramatisk och ibland provocerande – och det kostar i trovärdighet. Fällningar i Mediernas Etiknämnd och återkommande kritik mot rubriksättning drar ner helhetsintrycket. Samtidigt fortsätter tidningen att leverera avslöjanden, vinna priser och dominera den digitala nyhetsmarknaden.

Kanske är det just där svaret ligger: Aftonbladet är inte perfekt, men oumbärligt. I ett medielandskap där de flesta spelar säkert vågar Aftonbladet fortfarande ta risker. Det är ett journalistiskt drag som både skapar irritation och behövs för att nyhetsflödet ska kännas levande. I den meningen är Aftonbladet, trots alla sina brister, fortfarande Sveriges mest vitala nyhetsmaskin.

Hur bra är Tesla Model 3? Läs vår helt färska artikel.

Läs ännu mer om Aftonbladet på deras officiella hemsida.