Läget kring Hormuzsundet har trappats upp ytterligare. Ett nytt fartyg med koppling till ADNOC har attackerats, Iran säger att blockaden ska fortsätta och den normala oljetrafiken genom en av världens viktigaste sjöfartsleder har nästan upphört. Samtidigt stiger olje- och bränslepriserna medan konflikten med USA står kvar i ett låst läge.

Den senaste attacken offentliggjordes av Förenade arabemiraten under lördagen den 15 augusti. Enligt landets myndigheter utsattes ett fartyg med koppling till det statliga oljebolaget ADNOC för en attack under fredagskvällen.

Inga personskador har rapporterats.

Det är den tredje separata incidenten med ADNOC-fartyg på mindre än en vecka och kommer efter att två fartyg attackerades i Hormuzsundet den 14 augusti.

Förenade arabemiraten pekar ut Iran

Förenade arabemiraten anklagar Iran för den senaste attacken. I ett officiellt uttalande från Emirates News Agency fördömer landet angreppet och kopplar det till den fortsatta upptrappningen i området.

Det är viktigt att skilja den anklagelsen från vad som är oberoende fastställt. Iran hade inte kommenterat just den senaste attacken när uppgifterna sammanställdes.

Den brittiska sjöfartsorganisationen UKMTO har samtidigt rapporterat en separat händelse i Hormuzsundet under fredagskvällen. Ett bulkfartyg träffades i skrovet av en okänd projektil, men besättningen uppgavs vara säker.

Det finns däremot inget säkert underlag för att slå fast att UKMTO:s incident och attacken mot ADNOC-fartyget är samma händelse.

Iran: Blockaden fortsätter

Samtidigt kommer ett tydligt politiskt besked från Teheran: Iran tänker inte öppna Hormuzsundet som svar på det amerikanska trycket.

Vice utrikesminister Kazem Gharibabadi har sagt att Iran självt ska bestämma när sundet öppnas och stängs och att blockaden fortsätter så länge USA inte accepterar Irans krav.

Utrikesminister Abbas Araqchi har dessutom sagt att något beslut om att återuppta samtalen med USA inte har fattats.

Det skärper bilden från tidigare under lördagen, då Iran också svarade på Donald Trumps utspel om sundet. Bakgrunden finns i Hurbra:s artikel om Irans svar på Trumps Hormuzhot den 15 augusti.

Oljefartygen har nästan försvunnit från sundet

Det mest konkreta tecknet på hur allvarligt läget blivit syns i själva sjötrafiken.

Före konflikten passerade normalt mer än 130 fartyg per dag genom Hormuzsundet. Under fredagen registrerades enligt fartygsdata bara två genomgående fartyg och inga synliga råoljetransporter.

På torsdagen noterades nio passager och på onsdagen fem.

AIS-data fångar inte varje enskilt fartyg – transpondrar kan stängas av och vissa rörelser kan därför saknas – men utvecklingen är ändå dramatisk. Den normala kommersiella trafiken genom sundet har i praktiken kollapsat.

Det spelar stor roll eftersom Hormuzsundet är en av världens mest betydelsefulla transportvägar för olja och gas. Hurbra har tidigare gått igenom varför Hormuzsundet är så viktigt för världsekonomin.

Oljepriset stiger – men bränslemarknaden är ännu mer pressad

Den nya eskaleringen syns också på energimarknaden.

Brentoljan stängde på fredagen på 88,52 dollar per fat, en uppgång på 1,67 procent under dagen och omkring 6 procent under veckan. Amerikansk WTI steg till 82,40 dollar per fat.

Nya fartygsattacker och avsaknaden av framsteg mot en politisk lösning har ökat oron för att störningarna ska bli långvariga.

Men utvecklingen för råoljan är bara en del av problemet.

Internationella energiorganet IEA beskriver marknaden för färdiga oljeprodukter som ännu mer ansträngd. Raffinaderimarginalerna för bland annat diesel, bensin och flygbränsle har nått rekordnivåer i delar av Atlantmarknaden samtidigt som exporten från Persiska viken fallit kraftigt.

Det betyder att konsumentpriser på bensin och diesel kan fortsätta pressas upp även utan en extrem rusning i själva råoljepriset.

Bränslepriserna har redan börjat reagera

I USA låg det nationella genomsnittspriset på bensin den 15 augusti på omkring 4,07 dollar per gallon. Diesel låg på cirka 5,44 dollar.

För ett år sedan låg motsvarande bensinpris kring 3,15 dollar.

Även i Sverige finns tecken på stigande priser. Circle K höjde den 14 augusti sitt företagslistpris för 95-oktanig bensin med 15 öre till 15,64 kronor per liter. Dieselpriset hade dagen före höjts med 15 öre till 19,99 kronor.

Det är inte samma sak som ett nationellt genomsnittligt pumppris, men rörelsen visar hur snabbt den internationella energioron kan slå igenom även på den svenska marknaden.

USA tänker inte heller backa

Samtidigt som Iran håller fast vid blockaden av Hormuz har USA inga planer på att minska sitt ekonomiska och militära tryck.

USA:s försvarsminister Pete Hegseth har sagt att den amerikanska flottan kan fortsätta blockaden av iranska hamnar på obestämd tid genom att rotera fartyg och resurser.

Finansminister Scott Bessent har dessutom signalerat ytterligare ekonomiska åtgärder mot Iran under den kommande veckan.

Resultatet är ett allt tydligare dubbelt strypgrepp.

USA försöker begränsa Irans möjligheter till handel och export. Iran använder i sin tur kontrollen över Hormuzsundet för att slå mot den globala sjöfarten och energiförsörjningen.

Ingen snabb väg tillbaka till normal trafik

Det är just kombinationen av den militära risken och det politiska dödläget som gör utvecklingen särskilt allvarlig.

Ett enskilt angrepp kan tillfälligt störa sjöfarten. Men när nya attacker följs av ett uttryckligt besked om fortsatt blockad, samtidigt som USA säger att dess eget tryck kan fortsätta på obestämd tid, blir frågan betydligt större.

Just nu finns inga tydliga tecken på den politiska kompromiss som skulle krävas för att snabbt återställa den normala olje- och fartygstrafiken genom Hormuzsundet.

Så länge det läget består kommer varje ny attack att öka pressen på rederier, energimarknader och bränslepriser långt utanför Mellanöstern.