Poängen i tiokamp och sjukamp räknas genom att varje tid, höjd eller längd omvandlas med en särskild formel. Resultatet i grenen ger ett visst antal poäng, oavsett vilken placering den aktive fick. Alla delpoäng läggs sedan ihop och den som har högst totalpoäng efter den sista grenen vinner mångkampen.

Det gör att två aktiva med helt olika styrkor kan hamna nästan lika. En snabb löpare och stark längdhoppare kan bygga en tidig ledning, medan en bättre kastare eller uthållighetslöpare kan hämta in poängen senare.

Systemet används för att jämföra prestationer som annars inte går att ställa direkt mot varandra: sekunder på 100 meter, centimeter i höjdhopp och meter i kulstötning.

Så räknas poängen i tiokamp och sjukamp

Varje gren i mångkampen har en egen poängskala. Den bygger på tre fasta värden som används i en formel tillsammans med den aktives resultat.

Grundprincipen är:

1. Den aktive genomför en gren.
2. Resultatet omvandlas till hela poäng.
3. Poängen läggs till den tidigare totalen.
4. En ny sammanlagd ställning räknas fram.
5. Efter den sista grenen vinner den som har flest poäng.

Placeringen i en enskild gren ger inga bonuspoäng. Det spelar alltså ingen direkt roll om den aktive vinner sitt heat, blir trea i längdhoppet eller sist i kulstötningen.

Det enda som matas in i poängsystemet är prestationen.

En löpare som blir tvåa på 100 meter på tiden 10,90 får därför fler poäng än en heatvinnare som springer på 11,20.

Vad är mångkamp i friidrott?

Mångkamp är ett samlingsnamn för friidrottstävlingar där samma aktiva tävlar i flera olika grenar. Grenarna genomförs i en bestämd ordning under en eller två dagar.

En mångkamp innehåller normalt en blandning av:

• korta löpgrenar
• häcklöpning
• medel- eller långdistanslöpning
• längdhopp
• höjdhopp
• stavhopp
• kulstötning
• diskus
• spjut

Syftet är att belöna allsidighet. En mångkampare behöver vara snabb, explosiv, teknisk, stark och uthållig.

Det räcker sällan att vara bäst i en enda gren. En mycket stark prestation kan ge över 1 000 poäng, men en svag gren eller ett nollresultat kan samtidigt kosta flera hundra poäng jämfört med konkurrenterna.

Vilka grenar ingår i tiokamp och sjukamp?

De vanligaste seniormångkamperna utomhus är herrarnas tiokamp och damernas sjukamp. På kort bana används andra grenprogram.

Mångkamp	Dag 1	Dag 2
Herrarnas tiokamp utomhus	100 m, längdhopp, kula, höjdhopp, 400 m	110 m häck, diskus, stavhopp, spjut, 1 500 m
Damernas sjukamp utomhus	100 m häck, höjdhopp, kula, 200 m	Längdhopp, spjut, 800 m
Herrarnas sjukamp på kort bana	60 m, längdhopp, kula, höjdhopp	60 m häck, stavhopp, 1 000 m
Damernas femkamp på kort bana	60 m häck, höjdhopp, kula, längdhopp, 800 m	Avgörs under en dag

Herrarnas tiokamp utomhus

Tiokampen omfattar tio grenar under två dagar.

Första dagen inleds med 100 meter och avslutas med 400 meter. Däremellan genomförs längdhopp, kulstötning och höjdhopp.

Den andra dagen börjar med 110 meter häck. Därefter följer diskus, stavhopp och spjut innan hela tävlingen avgörs på 1 500 meter.

Den avslutande löpningen är ofta lätt att följa eftersom de aktiva med de högsta totalpoängen normalt placeras i samma heat. Den som ligger bakom vet ungefär hur många sekunder som behöver tas in, men det exakta poängutfallet beror på båda löparnas tider.

Damernas sjukamp utomhus

Sjukampen består av sju grenar.

Första dagen genomförs 100 meter häck, höjdhopp, kulstötning och 200 meter. Under den andra dagen följer längdhopp, spjut och avslutande 800 meter.

Precis som i tiokampen kan ställningen ändras snabbt. En aktiv kan förlora många placeringar efter ett svagt kast men ta tillbaka en stor del av poängen i den avslutande löpningen.

Sjukamp och femkamp på kort bana

På kort bana tävlar herrarna normalt i sjukamp, medan damerna tävlar i femkamp.

Det betyder att ordet sjukamp inte alltid syftar på damernas utomhusgren. Herrarnas sjukamp på kort bana har ett helt annat grenprogram med bland annat stavhopp och 1 000 meter.

Damernas femkamp avgörs under en dag och avslutas med 800 meter.

Andra former av mångkamp

Det finns även andra grenprogram.

World Athletics regelverk innehåller bland annat herrarnas femkamp utomhus och damernas tiokamp. Dessutom används anpassade mångkamper i ungdomsklasser, där häckhöjder, kastredskap och ibland grenprogram skiljer sig från seniorernas.

Sjukamp förekommer därför även i ungdomsmästerskap. Ett konkret exempel är HurBras guide till U18-EM i friidrott 2026, där sjukampen genomfördes över flera tävlingspass.

Resultatet – inte placeringen – avgör delpoängen

I många idrotter får vinnaren ett fast antal poäng och tvåan något färre. Mångkamp fungerar inte så.

Anta att två tiokampsgrupper springer 100 meter:

• Löpare A vinner sitt heat på 11,30.
• Löpare B blir trea i ett annat heat på 11,05.

Löpare B får fler poäng, trots att han inte vann sitt heat. Hans uppmätta tid är bättre.

Samma princip gäller i teknikgrenarna. En aktiv som slutar femma i längdhoppet på 7,30 meter får fler poäng än en aktiv som vinner en svagare grupp på 6,90.

Placeringen i grenen kan vara intressant för publiken, men den används inte i den matematiska beräkningen.

Formlerna för löpning, hopp och kast

Mångkampens tre huvudtyper av grenar beräknas med olika formelmodeller.

Grentyp	Formel	Resultatet anges som
Löpning	P = a × (b − T)^c	Sekunder
Hopp	P = a × (M − b)^c	Centimeter
Kast	P = a × (D − b)^c	Meter

P står för poängen.

a, b och c är fasta värden som är olika för varje gren. Värdena är framtagna för att prestationer av jämförbar kvalitet i olika grenar ska ge ungefär jämförbara poäng.

Den som vill slå upp samtliga värden och fullständiga tabeller hittar dem hos World Athletics officiella poängtabeller för mångkamp.

Formel för löpgrenar

För löpgrenar används:

P = a × (b − T)^c

T är tiden i sekunder.

En lägre tid ger fler poäng. På 100 meter används tiden direkt, exempelvis 11,00 sekunder.

På längre distanser måste minuter först omvandlas till sekunder. Tiden 4.50,00 på 1 500 meter blir därför 290 sekunder i formeln.

Formel för hoppgrenar

För längdhopp, höjdhopp och stavhopp används:

P = a × (M − b)^c

M är resultatet i centimeter.

Det är viktigt eftersom det annars blir helt fel i beräkningen:

• 7,20 meter i längdhopp skrivs som 720.
• 1,80 meter i höjdhopp skrivs som 180.
• 5,00 meter i stavhopp skrivs som 500.

Formel för kastgrenar

För kulstötning, diskus och spjut används:

P = a × (D − b)^c

D är resultatet i meter.

Ett kulresultat på 14,00 meter sätts därför in som 14,00. Det ska inte omvandlas till centimeter.

Poängen avrundas alltid nedåt

Mångkampspoäng avrundas inte enligt vanliga avrundningsregler. Decimaldelen tas alltid bort.

Det betyder att:

• 861,97 blir 861 poäng
• 728,99 blir 728 poäng
• 999,99 blir 999 poäng

Resultatet höjs aldrig till nästa heltal.

När ett exakt resultat inte finns utskrivet i en poängtabell används poängen för närmaste sämre prestation. En kastlängd hamnar alltså inte automatiskt på värdet för en något längre kastnotering.

Exempel 1: 11,00 på 100 meter ger 861 poäng

För herrarnas 100 meter används följande värden:

• a = 25,4347
• b = 18
• c = 1,81
• T = 11,00

Beräkningen blir:

P = 25,4347 × (18 − 11,00)^1,81

Det matematiska resultatet blir drygt 861 poäng. Decimalerna tas bort och den officiella delpoängen blir:

861 poäng

En förbättring med en tiondel ger inte alltid exakt lika många extra poäng.

• 12,00 sekunder ger 651 poäng.
• 11,90 sekunder ger 671 poäng.
• Skillnaden är 20 poäng.

På en högre resultatnivå ser det något annorlunda ut:

• 11,00 sekunder ger 861 poäng.
• 10,90 sekunder ger 883 poäng.
• Skillnaden är 22 poäng.

I båda fallen förbättras tiden med 0,10 sekunder, men poängökningen är inte densamma.

Exempel 2: 14,00 meter i kula ger 728 poäng

För herrarnas kulstötning används:

• a = 51,39
• b = 1,50
• c = 1,05
• D = 14,00

Formeln blir:

P = 51,39 × (14,00 − 1,50)^1,05

Efter att decimalerna tagits bort ger stöten:

728 poäng

Samma princip används i övriga kastgrenar, men diskus och spjut har andra fasta värden.

I hopp används i stället centimeter. Ett resultat på 1,80 meter i damernas höjdhopp skrivs därför som 180 och ger 978 poäng.

Exempel 3: Två olika styrkor kan ge nästan samma total

Tänk dig en förenklad jämförelse över fyra grenar. Detta är inte ett riktigt tävlingsformat, utan visar hur olika styrkeprofiler påverkar totalen.

Aktiv A är stark i sprint och längdhopp:

• 100 meter, 11,00: 861 poäng
• längdhopp, 7,20: 862 poäng
• kula, 13,00: 667 poäng
• 1 500 meter, 4.50: 619 poäng

Totalen blir 3 009 poäng.

Aktiv B är svagare i de två första grenarna men bättre i kula och på 1 500 meter:

• 100 meter, 11,40: 774 poäng
• längdhopp, 6,80: 767 poäng
• kula, 15,50: 820 poäng
• 1 500 meter, 4.40: 680 poäng

Totalen blir 3 041 poäng.

Efter sprinten och längdhoppet leder Aktiv A med 1 723 poäng mot 1 541. Aktiv B ligger 182 poäng bakom.

Den bättre kulstötningen och 1 500-meterstiden vänder sedan tävlingen. Aktiv B slutar 32 poäng före.

Det visar varför en mångkamp inte avgörs genom att räkna grensegrar. Aktiv A var klart bättre i två grenar, men Aktiv B:s samlade resultat gav en högre total.

Varför ger samma förbättring inte alltid lika många poäng?

Poängformlerna är inte linjära.

Om systemet hade varit helt linjärt skulle exempelvis varje tiondel på 100 meter alltid vara värd lika många poäng. Varje extra centimeter i längdhopp skulle också ge samma tillskott, oavsett resultatnivå.

Så fungerar det inte.

Exponenterna i formlerna är högre än 1. Det gör tabellerna svagt progressiva. En förbättring på hög nivå kan därför ge något fler poäng än en lika stor förbättring på en lägre nivå.

Skillnaden är avsiktlig. Systemet ska kunna användas för både nybörjare och världselit utan att mycket starka prestationer trycks ihop på en för liten skala.

Det innebär samtidigt att det inte går att säga att:

• en tiondel alltid är värd 20 poäng
• en centimeter alltid är värd två poäng
• en extra meter i spjut alltid ger samma poängökning

Värdet beror på grenen och den aktuella resultatnivån.

Så räknas totalpoängen

Efter varje gren läggs den nya delpoängen till den tidigare totalsumman.

En resultatlista kan exempelvis visa:

• resultat i grenen
• poäng i grenen
• totalpoäng efter grenen
• aktuell placering
• avståndet till ledaren

Den som leder efter nio av tio grenar har inte vunnit tiokampen. Den avslutande 1 500-meterstiden måste först omvandlas till poäng och läggas till totalen.

Samma sak gäller 800 meter i sjukamp.

Ett underläge på 100 poäng motsvarar inte ett bestämt antal sekunder. Hur mycket tid som måste tas in beror på båda löparnas resultat.

Om ledaren springer snabbt får även ledaren en hög delpoäng. Den jagande aktive måste då springa ännu snabbare för att hämta in samma totalavstånd.

Vad händer om en aktiv får noll poäng?

Noll poäng i en gren behöver inte betyda att mångkampen är över.

En aktiv kan få noll poäng efter att ha påbörjat grenen men misslyckats med att få ett giltigt resultat.

Det kan exempelvis hända genom:

• tre övertramp i längdhopp
• tre ogiltiga kast
• ingen klarad höjd i höjdhopp
• ingen klarad höjd i stavhopp
• diskvalifikation i en löpgren

Den aktive får då normalt fortsätta i de återstående grenarna, men nollan ligger kvar i totalen.

Det är ofta ett mycket stort poängtapp. En normal prestation skulle kanske ha gett 700 eller 800 poäng. Dessa poäng går inte att återfå genom att försöka igen när grenen är avslutad.

Utebliven start innebär bruten mångkamp

Det finns en viktig skillnad mellan att misslyckas i en gren och att inte försöka delta.

Den som startar grenen men inte får något giltigt resultat kan fortsätta med noll poäng.

Den som inte försöker starta en löpgren eller inte gör något försök i en teknikgren anses däremot ha brutit mångkampen. Den aktive får då inte fortsätta i de senare grenarna och tas inte med i den slutliga klassificeringen.

Grundskillnaden är:

• påbörjad gren utan giltigt resultat: noll poäng och normalt fortsatt tävling
• ingen start eller inget försök: bruten mångkamp

Mångkampens särskilda tjuvstartsregel

Tjuvstartsregeln skiljer sig från vanliga individuella lopp.

I ett mångkampslopp leder den första tjuvstarten till en varning för hela startfältet. Löparen som orsakade den första tjuvstarten får normalt stå kvar och starta om.

Vid nästa tjuvstart i samma lopp diskvalificeras den eller de aktiva som bedöms vara ansvariga.

Det betyder inte att varje löpare får göra en tjuvstart. Det finns en gemensam första tjuvstart för hela loppet.

Ett exempel:

1. Löpare A tjuvstartar.
2. Hela fältet får en varning.
3. Loppet startas om.
4. Löpare B tjuvstartar.
5. Löpare B diskvalificeras och får normalt noll poäng i grenen.

Om två löpare anses orsaka den andra tjuvstarten kan båda diskvalificeras.

Tre försök i längdhopp och kast

Mångkampare har normalt tre försök i längdhopp och kastgrenar.

Det skiljer sig från vissa individuella finaler där de bästa efter tre omgångar får ytterligare försök.

I mångkampen gäller det därför att få ett giltigt resultat snabbt. Tre övertramp innebär noll poäng.

I höjdhopp höjs ribban normalt med tre centimeter genom hela mångkampstävlingen. I stavhopp är höjningen normalt tio centimeter.

De fasta höjningarna gör tävlingen mer förutsägbar och minskar möjligheten att anpassa ribbans steg efter enskilda aktiva.

Hur påverkar vinden poängen?

Medvind ger inget direkt poängavdrag i mångkampen.

Om en löpare springer 100 meter på 10,80 med för stark medvind används tiden ändå när delpoängen räknas. På samma sätt kan ett längdhopp med mer än två meter per sekund i medvind ge full poäng i tävlingen.

Vinden påverkar i stället om resultatet kan godkännas som rekord.

För att en sammanlagd mångkampspoäng ska kunna ratificeras som världsrekord får genomsnittet av vinden i de vindmätta grenarna inte vara högre än +2,0 meter per sekund.

I herrarnas tiokamp mäts vinden bland annat i:

• 100 meter
• längdhopp
• 110 meter häck

I damernas sjukamp gäller det:

• 100 meter häck
• 200 meter
• längdhopp

Anta att vindvärdena är:

• +3,0
• +2,0
• +0,5

Summan är +5,5. Delat med tre blir genomsnittet ungefär +1,83 meter per sekund.

Vindvillkoret för ett sammanlagt mångkampsrekord är då uppfyllt, trots att en av grenarna hade +3,0.

Det enskilda resultatet med +3,0 kan däremot inte godkännas som ett individuellt utomhusrekord i grenen.

Hur avgörs lika poäng i mångkamp?

Om två eller flera aktiva får exakt samma totalpoäng delar de placeringen.

Det används ingen skiljeregel som tittar på:

• flest vunna grenar
• flest grenar med högre delpoäng
• den bästa enskilda prestationen
• flest resultat över en viss poängnivå

Äldre förklaringar kan innehålla sådana skiljeregler, men i det nuvarande regelverket är exakt lika totalpoäng ett delat resultat.

Det gäller även om den ena aktive har vunnit fler delgrenar än den andra.

Vad krävs för världsrekord i mångkamp?

En hög poängsumma blir inte automatiskt ett officiellt världsrekord.

Tävlingen måste bland annat:

• vara korrekt arrangerad och godkänd
• följa World Athletics regler
• genomföras med rätt grenprogram och grenordning
• uppfylla kraven på tidtagning och resultatmätning
• klara vindvillkoret
• dokumenteras för ratificering
• följas av de dopningskontroller som krävs

Resultatet räknas formellt som världsrekord först när det har ratificerats.

Ett individuellt resultat i en mångkampsgren kan också bli rekord i den enskilda grenen. En mångkampare kan exempelvis sätta ett rekord på 100 meter eller i längdhopp under tävlingen.

Då måste de vanliga rekordkraven för den grenen vara uppfyllda. Det kan gälla vind, tidtagning, utrustning och hur starten genomfördes.

Ett individuellt sprintresultat kan exempelvis få problem med rekordgodkännandet om den aktive tidigare i samma lopp stod för den första tillåtna mångkampstjuvstarten.

Skillnaden mellan tiokamp, sjukamp och femkamp

Namnen visar hur många grenar tävlingen innehåller:

• tiokamp: tio grenar
• sjukamp: sju grenar
• femkamp: fem grenar

Men antalet grenar är inte hela skillnaden.

Grenprogrammet påverkas även av:

• om tävlingen genomförs utomhus eller på kort bana
• om det gäller herrar eller damer
• vilken åldersklass som tävlar
• vilka officiella mästerskapsregler som används

Herrarnas sjukamp på kort bana är alltså inte en nedkortad version av damernas sjukamp utomhus. Grenarna och ordningen är annorlunda.

Damernas femkamp på kort bana ska inte heller blandas ihop med andra historiska eller nationella femkamper.

Därför måste man alltid kontrollera vilket grenprogram resultatet gäller innan man jämför totalpoäng eller rekord.

Så läser du en mångkampsställning på TV

En TV-grafik eller resultatlista kan innehålla flera siffror samtidigt.

Vanliga uppgifter är:

Resultat: Den faktiska tiden, längden eller höjden.

Grenpoäng: Hur många poäng resultatet gav.

Totalpoäng: Summan efter samtliga genomförda grenar.

Placering: Den aktives position i totalställningen, inte nödvändigtvis placeringen i den senaste grenen.

Poäng efter ledaren: Skillnaden mellan den aktives total och ledarens total.

Det är särskilt viktigt att skilja på grenresultatet och totalställningen.

En aktiv kan bli sist i en delgren men ändå leda hela mångkampen. En annan kan vinna grenen utan att klättra särskilt mycket om konkurrenterna också presterar starkt.

I den avslutande löpningen visas ibland beräknade tidsavstånd. De visar ungefär hur mycket en aktiv behöver ta in för att passera en konkurrent i totalen.

Beräkningen är dock beroende av bådas tider. En löpare kan inte säkra ett visst poängtillskott enbart genom att slå en konkurrent med ett förutbestämt antal meter.

Vanliga frågor om poängen i mångkamp

Hur många poäng är ett bra resultat i en gren?

Det beror på nivå och gren. Omkring 700–800 poäng är en solid prestation i många sammanhang, medan världens bästa mångkampare regelbundet når 900–1 000 poäng eller mer i sina starkaste grenar.

Kan man få mer än 1 000 poäng?

Ja. Det finns inget tak på 1 000 poäng. Ett resultat av mycket hög internationell klass kan ge klart mer.

Får vinnaren i en delgren bonuspoäng?

Nej. Poängen bygger enbart på resultatet. Ingen extra poäng delas ut för grenseger.

Kan man fortsätta efter noll poäng?

Ja, om den aktive startade grenen men inte fick ett giltigt resultat. Den som inte startar eller gör något försök anses normalt ha brutit hela mångkampen.

Ger stark medvind färre poäng?

Nej. Resultatet ger samma poäng i tävlingen. Vinden kan däremot hindra rekordgodkännande.

Hur avgörs exakt lika totalpoäng?

De aktiva delar placeringen. Någon skiljning genom grensegrar eller bästa delresultat görs inte.

Är sjukamp samma sak utomhus och på kort bana?

Nej. Damernas sjukamp utomhus och herrarnas sjukamp på kort bana har olika grenprogram.

Varför används inte samma formel i alla grenar?

Löpning mäts i tid, hopp i centimeter och kast i meter. Dessutom har grenarna olika resultatnivåer. De särskilda konstanterna gör att prestationerna kan omvandlas till en gemensam poängskala.

Vinner den som är bäst i flest grenar?

Inte nödvändigtvis. Den som har högst sammanlagd poäng vinner. Jämna prestationer i alla grenar kan väga tyngre än några grensegrar och flera stora svagheter.

Mångkampens poängsystem gör det möjligt att jämföra sprint, hopp, kast och uthållighet i samma tävling. Varje prestation räknas för sig, men det är först när den sista delpoängen lagts till som resultatet är avgjort.