Q1, Q2, Q3 och Q4 är räkenskapsårets fyra kvartal. För ett bolag som följer kalenderåret är Q1 januari–mars, Q2 april–juni, Q3 juli–september och Q4 oktober–december. Men bolag med brutet räkenskapsår kan ha helt andra månader i sina kvartal.
| Kvartal | Normala månader |
|---|---|
| Q1 | Januari–mars |
| Q2 | April–juni |
| Q3 | Juli–september |
| Q4 | Oktober–december |
Bokstaven Q kommer från det engelska ordet quarter, som betyder kvartal. Varje kvartal omfattar normalt tre månader.
Det viktiga är att kvartalen följer bolagets räkenskapsår. Därför räcker det inte alltid att se beteckningen Q1 eller Q2. Du behöver också kontrollera vilka datum rapporten faktiskt omfattar.
Q1 följer räkenskapsåret – inte alltid kalenderåret
Ett kalenderår börjar den 1 januari och slutar den 31 december. Ett bolag som använder kalenderåret har därför den vanliga kvartalsindelningen:
- Q1: januari–mars
- Q2: april–juni
- Q3: juli–september
- Q4: oktober–december
Många svenska börsbolag använder denna indelning, men det är inget krav att ett räkenskapsår måste följa kalenderåret.
Ett brutet räkenskapsår omfattar normalt också tolv månader, men börjar vid en annan tidpunkt. Ett bolag kan exempelvis ha ett räkenskapsår som löper från september till augusti eller från december till november.
På Verksamt finns en förklaring av kalenderår och brutet räkenskapsår.
Den viktigaste regeln är därför:
Q1 är de tre första månaderna i bolagets räkenskapsår. Det är inte automatiskt januari, februari och mars.
Exempel: H&M:s Q1 börjar i december
H&M är ett välkänt exempel på ett bolag med brutet räkenskapsår. Koncernens räkenskapsår börjar den 1 december och slutar den 30 november.
Kvartalen ser därför ut så här:
| H&M:s kvartal | Period |
|---|---|
| Q1 | December–februari |
| Q2 | Mars–maj |
| Q3 | Juni–augusti |
| Q4 | September–november |
H&M:s Q1 2026 omfattade alltså perioden från den 1 december 2025 till den 28 februari 2026. Rapporten kallas Q1 2026 eftersom kvartalet tillhör det räkenskapsår som avslutas under 2026.
Det visar varför både kvartalsbeteckningen och bolagets räkenskapsår behöver kontrolleras.
Rapportdatumet är inte samma som rapportperioden
Rapportdatumet är dagen då bolaget publicerar rapporten. Rapportperioden är den tidsperiod som siffrorna gäller.
En rapport kan exempelvis publiceras den 25 april men avse perioden januari–mars. Publiceringsdatumet ligger då efter kvartalets slut eftersom bolaget behöver tid för att sammanställa och kontrollera siffrorna.
H&M:s rapport för Q1 2026 publicerades i mars 2026, men siffrorna avsåg perioden december 2025–februari 2026.
Leta därför efter formuleringar som:
- januari–mars
- tre månader avslutade den 31 mars
- perioden 1 december–28 februari
- sex månader, januari–juni
- quarter ended
Datumet på pressmeddelandet berättar inte ensamt vilka månader resultatet omfattar.
När perioden är tydlig blir det lättare att gå vidare och förstå omsättning, resultat och andra siffror. I guiden så läser du en rapport går vi igenom hur delarna i rapporten hänger ihop.
Kvartalsrapport, delårsrapport och årsredovisning
Orden används ibland lite olika, men de har inte exakt samma betydelse.
En kvartalsrapport beskriver normalt utvecklingen under ett tremånaderskvartal, exempelvis Q1 eller Q3.
En delårsrapport är ett bredare begrepp för finansiell rapportering som gäller en kortare period än ett helt räkenskapsår. En delårsrapport kan exempelvis omfatta:
- tre månader
- sex månader
- nio månader
En rapport som kallas delårsrapport för januari–september kan därför innehålla både siffror för Q3 och ackumulerade siffror för årets första nio månader.
Årsredovisningen gäller hela räkenskapsåret och är ett mer omfattande dokument. Den innehåller bland annat resultat- och balansräkning, noter, förvaltningsberättelse och annan information om bolagets verksamhet och ekonomi.
Varför Q4 ofta publiceras i bokslutskommunikén
Q4 är det fjärde och sista kvartalet i bolagets räkenskapsår. När Q4 är avslutat finns också siffror för hela året.
Därför publiceras Q4 ofta tillsammans med bokslutskommunikén. Den innehåller vanligtvis både:
- resultatet för Q4
- resultatet för hela räkenskapsåret
- kommentarer om årets utveckling
- styrelsens förslag till utdelning, när ett sådant finns
Q4 och helåret är inte samma period. Q4 omfattar bara räkenskapsårets sista tre månader, medan helårssiffrorna omfattar samtliga tolv månader.
Den fullständiga årsredovisningen publiceras ofta senare. Bokslutskommunikén ger marknaden de viktigaste helårssiffrorna innan årsredovisningen är färdig.
Kvartalets siffror eller ackumulerade siffror?
En delårsrapport visar ofta flera tidsperioder bredvid varandra. Det är därför lätt att jämföra fel siffror.
I en Q2-rapport från ett bolag med kalenderår kan följande perioder finnas:
| Benämning | Period |
|---|---|
| Q2 | April–juni |
| Första halvåret | Januari–juni |
Q2 visar bara utvecklingen under årets andra kvartal. Januari–juni visar Q1 och Q2 tillsammans.
Samma princip gäller i en Q3-rapport:
- Q3 avser normalt juli–september.
- Januari–september avser årets första nio månader.
Ett bolag kan därför redovisa stigande vinst för januari–september samtidigt som vinsten sjönk under Q3. Båda uppgifterna kan vara korrekta eftersom de gäller olika perioder.
Kontrollera alltid kolumnrubrikerna innan du jämför siffrorna med föregående år, analytikernas förväntningar eller en tidigare rapport. Marknadens förväntningar förklaras närmare i guiden vad är konsensus på börsen?.
Vad betyder YTD och rullande tolv månader?
YTD betyder year to date. Det avser perioden från början av bolagets räkenskapsår fram till den aktuella rapportperiodens slut.
Efter Q2 betyder YTD normalt januari–juni för ett kalenderårsbolag. För ett bolag med brutet räkenskapsår kan perioden börja under föregående kalenderår.
Rullande tolv månader, ibland skrivet R12 eller TTM, visar de senaste tolv månadernas utveckling. Perioden flyttas fram efter varje nytt kvartal.
Efter Q3 kan rullande tolv månader exempelvis bestå av föregående års Q4 samt årets Q1, Q2 och Q3. Måttet omfattar alltid tolv månader, men behöver inte motsvara ett avslutat räkenskapsår.
Varför kan ett amerikanskt räkenskapsår ligga ett år före?
Många amerikanska bolag använder beteckningen FY, som betyder fiscal year eller räkenskapsår.
Räkenskapsåret benämns ofta efter det kalenderår då det avslutas. Därför kan FY2026 börja redan under 2025.
Microsofts räkenskapsår slutar exempelvis den 30 juni. Bolagets FY2026 började därför den 1 juli 2025 och avslutas den 30 juni 2026.
Microsofts FY2026 Q1 omfattade perioden juli–september 2025, trots att både räkenskapsåret och rapporten benämndes 2026.
Det betyder inte att rapporten gäller en framtida period. Årtalet visar vilket räkenskapsår kvartalet tillhör, inte nödvändigtvis vilket kalenderår samtliga månader ligger i.
Det viktigaste att komma ihåg
Q1, Q2, Q3 och Q4 är bolagets fyra räkenskapskvartal. För ett kalenderårsbolag följer de den vanliga indelningen från januari till december.
Har bolaget brutet räkenskapsår kan Q1 börja under vilken månad som helst. Kontrollera därför alltid:
- när bolagets räkenskapsår börjar och slutar
- vilken exakt period rapporten omfattar
- om siffrorna gäller kvartalet eller en ackumulerad period
- om årtalet avser kalenderåret eller räkenskapsåret
Då undviker du att jämföra tre månader med sex månader eller att anta att ett bolags Q1 alltid betyder januari–mars.