Christer Pettersson är den enda person som har dömts för mordet på Olof Palme i domstol. Men domen stod inte fast. Han dömdes i Stockholms tingsrätt 1989 och friades senare av Svea hovrätt.

Det korta svaret är att Christer Pettersson friades eftersom bevisningen inte räckte. Det fanns inget mordvapen som kunde knytas till honom, ingen teknisk bevisning som säkert band honom till mordet och hovrätten ansåg inte att Lisbeth Palmes utpekande ensamt kunde bära en fällande dom.

Det betyder att Christer Pettersson inte är juridiskt skyldig till Palmemordet. Samtidigt är han fortfarande en av de mest centrala personerna i fallet, eftersom inget annat spår kom lika nära en fällande dom. För hela bakgrunden till mordet, utredningen och de andra stora spåren finns vår stora guide till Palmemordet.

Christer Pettersson i korthet

Fråga	Svar
Vem var Christer Pettersson?	Den enda person som dömts för Palmemordet i tingsrätt
Vad hände i tingsrätten?	Han dömdes för mordet på Olof Palme
Vad hände i hovrätten?	Han friades
Varför friades han?	Bevisningen räckte inte bortom rimligt tvivel
Fanns mordvapnet?	Nej
Fanns teknisk bevisning?	Ingen som säkert band honom till mordet
Är han juridiskt skyldig?	Nej
Vad hände senare?	Försök till ny prövning ledde inte till en fällande dom

Varför blev Christer Pettersson misstänkt?

Christer Pettersson blev intressant i Palmeutredningen flera år efter mordet. Han var känd av polisen sedan tidigare, rörde sig i centrala Stockholm och kopplades till miljöer i närheten av mordplatsen.

En viktig del var det så kallade Grandspåret.

Olof och Lisbeth Palme hade varit på bio på Grand på mordkvällen. Därför blev frågan om vem som befann sig utanför eller nära biografen viktig. Utredarna gick igenom vittnesuppgifter om personer som setts vid Grand och längs den väg makarna Palme senare gick.

Christer Pettersson blev intressant eftersom han ansågs kunna passa in i vissa uppgifter om en man som rört sig i området. Men den avgörande punkten blev Lisbeth Palmes utpekande.

När hon pekade ut honom stärktes misstankarna kraftigt. Det ledde till åtal och till att han senare dömdes i Stockholms tingsrätt.

Tingsrättens dom: därför dömdes han

Stockholms tingsrätt dömde Christer Pettersson för mordet på Olof Palme. Domen byggde i hög grad på Lisbeth Palmes utpekande.

För tingsrätten var hennes uppgifter tillräckligt starka för en fällande dom. Hon hade själv varit på platsen, skadats vid mordet och sett gärningsmannen på nära håll. Det gjorde hennes vittnesmål centralt.

Men domen var inte enkel. Det fanns inget säkert mordvapen. Det fanns ingen teknisk bevisning som band Christer Pettersson till skotten. Åtalet vilade därför tungt på vittnesbevisning och bedömningen av utpekandet.

Det är där skillnaden mellan tingsrätten och hovrätten blir avgörande.

Tingsrätten ansåg att bevisningen räckte. Hovrätten gjorde en annan bedömning.

Hovrättens dom: därför friades han

Svea hovrätt friade Christer Pettersson.

Det betyder inte att hovrätten slog fast exakt vad som hände i stället. En friande dom betyder att åklagarens bevisning inte räcker för en fällande dom.

I ett mordmål krävs mycket stark bevisning. Det ska vara ställt bortom rimligt tvivel att den åtalade är skyldig. Hovrätten ansåg inte att bevisningen mot Christer Pettersson nådde upp till den nivån.

Det fanns flera problem:

• mordvapnet saknades
• teknisk bevisning saknades
• utpekandet var centralt men inte tillräckligt
• vittnesuppgifterna var svåra att värdera
• ljusförhållanden, stress och händelsens snabba förlopp påverkade bevisläget

Därför friades Christer Pettersson.

Det är viktigt att förstå skillnaden. Han friades inte för att hovrätten kunde bevisa att han var oskyldig. Han friades eftersom åklagaren inte kunde bevisa att han var skyldig.

Lisbeth Palmes utpekande

Lisbeth Palmes utpekande var den starkaste delen av åtalet. Hon hade själv varit vid mordplatsen och överlevt skotten. Hennes uppgifter fick därför mycket stor betydelse.

Samtidigt är vittnesbevisning svårt, särskilt i ett fall som Palmemordet.

Mordet skedde på kvällen. Situationen var extremt stressande. Händelsen gick snabbt. Lisbeth Palme hade just sett sin make skjutas och blev själv träffad. Att en människa i en sådan situation kan ge viktiga uppgifter är självklart. Men rättssystemet måste ändå fråga om uppgifterna räcker för att döma någon för mord.

Hovrätten bedömde att utpekandet inte var tillräckligt starkt för att ensamt bära domen.

Det betyder inte att Lisbeth Palme ljög. Det är inte poängen. Poängen är att domstolen inte ansåg att bevisningen sammantaget räckte bortom rimligt tvivel.

Ljusförhållandena vid mordplatsen

En viktig del i bedömningen handlade om vad vittnen faktiskt kunde se.

Mordplatsen låg vid Sveavägen och Tunnelgatan. Det fanns gatubelysning, skyltfönster och mörka partier. Flera vittnen såg delar av händelseförloppet, men från olika vinklar och under mycket kort tid.

Hovrätten tittade bland annat på möjligheten att göra säkra ansiktsiakttagelser på platsen. Den frågan blev central i ett mål där ett utpekande fick så stor betydelse.

Om ljus, avstånd och stress gör det svårt att säkert identifiera en person blir vittnesbevisningen svagare. Det betyder inte att vittnen är ointressanta. Men det betyder att domstolen måste vara försiktig.

I Christer Pettersson-målet blev den försiktigheten avgörande.

Mordvapnet saknades

Mordvapnet är en av de stora olösta frågorna i Palmemordet.

Kulorna från mordplatsen har kopplats till en revolver i kaliber .357 Magnum, men något vapen som säkert kunde knytas till mordet och till Christer Pettersson fanns inte.

Det gjorde åtalet sårbart.

I ett mordmål kan teknisk bevisning ofta bli den fasta punkten. Ett vapen, DNA, fingeravtryck eller annan teknisk koppling kan göra att vittnesuppgifter stärks. I fallet mot Christer Pettersson saknades den typen av avgörande teknisk bevisning.

Därför blev utpekandet ännu viktigare. Och när hovrätten inte ansåg att utpekandet räckte föll åtalet.

Grandspåret och frågan om rörelserna före mordet

Grandspåret handlade om vad som hände vid biografen Grand innan Olof och Lisbeth Palme gick därifrån.

Eftersom mordet skedde efter biobesöket blev det viktigt att undersöka om någon hade följt efter makarna Palme, väntat vid biografen eller rört sig på ett sätt som kunde kopplas till mordet.

Christer Pettersson-spåret byggde delvis på att han kunde placeras i miljöer där han skulle ha haft möjlighet att befinna sig nära händelseförloppet. Men även här fanns osäkerheter.

Att en person kan ha befunnit sig i närheten av en plats är inte samma sak som att personen är gärningsman. Möjlighet är bara en del av ett bevisläge. För en fällande morddom krävs mer.

Det var där hovrätten drog gränsen.

Var Christer Pettersson oskyldig?

Juridiskt är Christer Pettersson inte skyldig till Palmemordet. Han friades av hovrätten, och ingen senare prövning ledde till att han dömdes.

Men det är inte samma sak som att alla frågor kring honom försvann.

Många fortsatte att tro att han kunde ha varit gärningsmannen. Andra såg åtalet som ett exempel på hur utredningen låste sig vid ett spår där bevisningen aldrig var tillräckligt stark. Just därför har Christer Pettersson fortsatt vara en central person i diskussionen om Palmemordet.

Den försiktiga formuleringen är den bästa: han friades och är inte juridiskt skyldig. Det går däremot inte att använda den friande domen som ett säkert facit över hela mordgåtan.

Vad hände efter friandet?

Efter hovrättens friande dom fortsatte Palmemordet att utredas. Christer Pettersson försvann inte ur debatten, och han försvann inte helt ur rättsprocessen heller.

Riksåklagaren försökte senare få målet prövat igen genom resning. Det ledde inte till en ny fällande dom. Högsta domstolen beviljade inte någon ny prövning som förändrade utgången.

Christer Pettersson dog 2004.

Därmed blev hans roll i Palmemordet kvar på samma sätt: han var den person som kom närmast en fällande dom, men han är inte dömd.

Därför blev Christer Pettersson-spåret så dominerande

Christer Pettersson-spåret blev dominerande eftersom det erbjöd en möjlig lösning på ett fall som redan hade blivit enormt svårt.

Det fanns en person. Det fanns ett utpekande. Det fanns en åklagarlinje. Det fanns en tingsrättsdom.

För en utredning som länge saknat ett genombrott var det kraftfullt.

Problemet var att ett starkt spår också kan bli för starkt i utredarnas huvuden. När en möjlig lösning tar över riskerar andra spår att få mindre utrymme. Efter hovrättens friande dom blev det tydligt att Palmeutredningen behövde fortsätta utan den lösning som tingsrätten först hade godtagit.

Det är en av anledningarna till att Christer Pettersson fortfarande är viktig. Hans fall visar hur nära utredningen kom en lösning, men också hur långt det var kvar till bevisning som höll hela vägen.

Christer Pettersson och Skandiamannen

Christer Pettersson och Skandiamannen är de två personspår som ofta hamnar i centrum när Palmemordet diskuteras.

Skillnaden är stor.

Christer Pettersson åtalades, dömdes i tingsrätten och friades i hovrätten. Hans fall prövades alltså i domstol.

Stig Engström, Skandiamannen, pekades ut när utredningen lades ned 2020, men åtalades aldrig och fick aldrig sin sak prövad. 2025 ändrades dessutom motiveringen till nedläggningsbeslutet eftersom bevisningen inte ansågs räcka för ett sådant utpekande.

Det gör att de två spåren måste förstås på olika sätt. Christer Pettersson-spåret handlar om ett åtal som inte höll i hovrätten. Skandiamannen-spåret handlar om ett sent utpekande som aldrig blev domstolsprövat.

I vår guide om Skandiamannen går vi igenom hur Stig Engström blev central i Palmeutredningen och varför 2025-beslutet förändrade bilden.

Varför är Christer Pettersson fortfarande central i Palmemordet?

Christer Pettersson är central eftersom hans fall visar flera av de stora problemen i Palmeutredningen.

Det första är vittnesbevisningen. Lisbeth Palmes utpekande var starkt nog för tingsrätten, men inte för hovrätten.

Det andra är den tekniska bevisningen. Utan mordvapen och utan tekniska spår som säkert band honom till mordet blev åtalet beroende av andra typer av bevis.

Det tredje är utredningstrycket. Ett statsministermord måste lösas. När ett spår verkar bära kan trycket att få det att hålla bli mycket stort.

Det fjärde är den juridiska skillnaden mellan misstanke och skuld. En person kan vara misstänkt, åtalad och till och med dömd i en lägre instans utan att slutligen vara juridiskt skyldig.

Det är just den skillnaden som gör Christer Pettersson-artikeln viktig. Den förklarar inte bara ett spår i Palmemordet, utan också hur rättssystemet fungerar när bevisningen inte räcker hela vägen.

Vanliga frågor om Christer Pettersson och Palmemordet

Varför friades Christer Pettersson?

Christer Pettersson friades eftersom hovrätten inte ansåg att bevisningen räckte bortom rimligt tvivel. Det fanns inget mordvapen, ingen avgörande teknisk bevisning och Lisbeth Palmes utpekande ansågs inte ensamt räcka för en fällande dom.

Dömdes Christer Pettersson för Palmemordet?

Ja, han dömdes i Stockholms tingsrätt. Men han friades senare av Svea hovrätt.

Är Christer Pettersson juridiskt skyldig till Palmemordet?

Nej. Eftersom han friades i hovrätten är han inte juridiskt skyldig till mordet på Olof Palme.

Pekade Lisbeth Palme ut Christer Pettersson?

Ja, Lisbeth Palme pekade ut Christer Pettersson. Det var en central del av åtalet, men hovrätten ansåg inte att bevisningen sammantaget räckte för en fällande dom.

Fanns mordvapnet?

Nej. Något mordvapen som säkert kunde knytas till Christer Pettersson fanns inte.

Kunde Christer Pettersson ha dömts igen?

Riksåklagaren försökte senare få målet prövat på nytt, men det ledde inte till någon ny fällande dom.

När dog Christer Pettersson?

Christer Pettersson dog 2004.

Sammanfattning: därför räckte inte bevisningen

Christer Pettersson blev den person som kom närmast en fällande dom för Palmemordet. Han dömdes i tingsrätten, men friades i hovrätten.

Förklaringen är i grunden enkel: bevisningen räckte inte. Lisbeth Palmes utpekande var centralt, men det fanns inget mordvapen och ingen teknisk bevisning som säkert band honom till mordet. Hovrätten ansåg därför inte att det var ställt bortom rimligt tvivel att han var gärningsmannen.

Det gör Christer Pettersson till en av de viktigaste personerna i Palmemordets historia, men inte till Olof Palmes juridiskt fastslagna mördare.

Den som vill fördjupa sig i domstolsbedömningen och utredningens hantering av Christer Pettersson-spåret kan läsa Granskningskommissionens genomgång i SOU 1999:88 om brottsutredningen efter mordet på Olof Palme.