Palmemordet är mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986. Han sköts på Sveavägen i Stockholm efter ett biobesök, och trots årtionden av utredning finns det fortfarande ingen person som är juridiskt fastslagen som gärningsman.

Det korta svaret är därför också det viktigaste: Palmemordet är inte löst. Christer Pettersson dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten. Stig Engström, mer känd som Skandiamannen, pekades ut när utredningen lades ned 2020, men 2025 ändrades motiveringen eftersom bevisningen inte ansågs räcka för ett sådant utpekande.

Det gör Palmemordet till mer än ett historiskt mordfall. Det är en berättelse om ett statsministermord, en enorm brottsutredning, tidiga misstag, vittnesuppgifter, politiska teorier och en fråga som Sverige fortfarande inte har fått ett säkert svar på: vem mördade Olof Palme?

På Hurbra samlar vi fler stora svenska förklaringsämnen under Stora frågor. Palmemordet hör hemma där, eftersom fallet fortfarande påverkar hur många ser på svensk politik, polisarbete och rättssäkerhet.

Palmemordet i korthet

Fråga	Svar
Vem mördades?	Sveriges statsminister Olof Palme
När skedde mordet?	Fredagen den 28 februari 1986
Var skedde mordet?	Sveavägen/Tunnelgatan i Stockholm
Vem skadades också?	Lisbeth Palme
Vem dömdes?	Christer Pettersson dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten
Vem pekades ut 2020?	Stig Engström, Skandiamannen
Är fallet löst?	Nej
Är förundersökningen nedlagd?	Ja
Kan Palmemordet preskriberas?	Nej

Vad hände kvällen då Olof Palme mördades?

Fredagen den 28 februari 1986 gick Olof Palme och Lisbeth Palme på bio i centrala Stockholm. De hade inte livvaktsskydd med sig. Efter filmen promenerade makarna längs Sveavägen.

Vid korsningen Sveavägen och Tunnelgatan kom en gärningsman upp bakom dem och avlossade två skott. Det ena skottet träffade Olof Palme och blev dödligt. Det andra skottet skadade Lisbeth Palme.

Gärningsmannen flydde från platsen. Flera vittnen såg eller uppfattade en man som sprang in mot Tunnelgatan och vidare upp mot trapporna i riktning mot Malmskillnadsgatan och David Bagares gata. Därefter försvann spåret.

Mordet skedde på öppen gata, mitt i Stockholm, mot Sveriges sittande statsminister. Det var en händelse som Sverige inte hade någon beredskap för, varken politiskt, polisiärt eller mentalt.

Varför blev Palmemordet så stort?

Palmemordet blev stort av flera skäl.

Det första är uppenbart: Sveriges statsminister mördades. Olof Palme var inte en tidigare politiker, inte en privatperson som lämnat makten, utan landets regeringschef.

Det andra är platsen och situationen. Mordet skedde inte bakom stängda dörrar, inte i ett krig, inte under ett attentat där gärningsmän snabbt kunde identifieras. Han sköts på en trottoar i centrala Stockholm efter ett vanligt biobesök.

Det tredje är att gärningsmannen försvann. Om någon hade gripits samma natt hade Palmemordet fortfarande varit ett nationellt trauma. Men den öppna frågan gjorde fallet större. När ingen dömdes växte mordet till något mer än ett brott. Det blev ett sår i den svenska självbilden.

Sverige hade sett sig som ett tryggt, öppet land där även en statsminister kunde röra sig ganska fritt. Efter Palmemordet blev den bilden svårare att hålla fast vid.

Vem var Olof Palme?

Olof Palme var Socialdemokraternas partiledare och Sveriges statsminister i två perioder: 1969–1976 och 1982–1986. Han var en av Sveriges mest kända och internationellt uppmärksammade politiker under efterkrigstiden.

I Sverige var han en central gestalt i välfärdsstatens utveckling. Internationellt blev han känd för sitt engagemang i frågor som Vietnamkriget, apartheid, nedrustning och relationen mellan rika och fattiga länder.

Det gjorde honom också kontroversiell. Palme väckte starka känslor, både bland anhängare och motståndare. Men att han var politiskt omstridd betyder inte att någon av de många politiska teorierna om mordet är bevisad.

Det är en viktig skillnad. Palmemordet måste förstås på två nivåer samtidigt. Det var ett mord på en människa. Men det var också ett mord på en statsminister som redan var en symbol.

Mordplatsen: Sveavägen och Tunnelgatan

Mordplatsen låg vid Sveavägen och Tunnelgatan, nära det som ofta kallas Dekorimahörnet. Platsen har blivit en av Sveriges mest kända brottsplatser.

Den är viktig eftersom så mycket i Palmemordet handlar om rörelse.

Olof och Lisbeth Palme gick söderut längs Sveavägen. Gärningsmannen kom bakifrån. Efter skotten flydde han från platsen. Vittnesuppgifter placerade en springande man i riktning mot Tunnelgatan, trapporna och David Bagares gata.

Just den snabba flykten har blivit central i många analyser. Gärningsmannen försvann i stadsmiljön innan polisen hann få kontroll över området. Därför har de första minuterna efter mordet fått så stor betydelse i efterhand.

De första minuterna efter mordet

De första minuterna efter ett mord är ofta avgörande. I Palmemordet blev de också omdiskuterade.

Vittnen fanns i närheten. Larm gick ut. Människor försökte hjälpa till. Polisen kom till platsen. Men gärningsmannen var redan borta.

I efterhand har mycket kritik riktats mot hur mordplatsen säkrades, hur larmkedjan fungerade och hur de första spaningsåtgärderna genomfördes. Det är inte hela förklaringen till att fallet aldrig löstes, men det är en viktig del.

Ett mord på öppen gata kan ge många vittnen. Men många vittnen betyder inte automatiskt en enkel utredning. Människor ser olika saker, från olika vinklar, i stress och mörker. Vissa uppgifter blir centrala. Andra visar sig vara fel, osäkra eller svåra att tolka.

Palmemordet blev snabbt just en sådan utredning: enorm, men samtidigt full av osäkerhet.

Utredningen: Sveriges största mordutredning

Palmeutredningen pågick från 1986 till 2020. Den har beskrivits som Sveriges i särklass största brottsutredning och sannolikt en av världens största.

Det säger något om fallets tyngd, men också om dess problem. En utredning som växer i decennier får inte bara mer material. Den får också fler spår, fler teorier, fler tips, fler sidovägar och fler personer som på olika sätt dras in i berättelsen.

Tusentals människor hördes. Hundratals hyllmeter material samlades in. Över 130 personer erkände mordet, men kunde avföras. Tips fortsatte att komma in långt efter mordet.

Det är lätt att tänka att en större utredning borde leda närmare sanningen. I Palmemordet blev det mer komplicerat. Ju längre tiden gick, desto svårare blev det att skilja verkliga spår från efterhandskonstruktioner, minnesförändringar, privatspaning och rena teorier.

Mordvapnet: en central fråga utan säkert svar

Mordvapnet är en av de stora olösta delarna i Palmemordet.

Kulorna som hittades efter mordet har kopplats till en revolver i kaliber .357 Magnum. Men exakt vilket vapen som användes är inte klarlagt. Det betyder att det aldrig funnits ett mordvapen som säkert kunnat binda en gärningsman till mordet.

Det så kallade Mockfjärdsvapnet har fått stor uppmärksamhet. Vapnet har diskuterats eftersom ammunition och tekniska omständigheter gjort det intressant i utredningen. Men det har inte gått att slå fast att det var vapnet som användes vid mordet på Olof Palme.

Det här är en av anledningarna till att fallet blivit så svårt. I många mordutredningar kan ett vapen, DNA, fingeravtryck eller annan teknisk bevisning bli den fasta punkten. I Palmemordet har den fasta punkten saknats.

Christer Pettersson: dömdes och friades

Christer Pettersson är fortfarande en av de mest centrala personerna i Palmemordet, eftersom han är den enda person som faktiskt dömdes för mordet i domstol.

Han dömdes 1989 av Stockholms tingsrätt. Domen byggde i hög grad på Lisbeth Palmes utpekande. Men tingsrätten var inte enig, och när målet senare prövades i Svea hovrätt friades Christer Pettersson.

Det är avgörande att hålla fast vid detta: Christer Pettersson är inte juridiskt skyldig till Palmemordet. En fällande dom i tingsrätten räcker inte när hovrätten friar.

Varför friades han då?

Den enkla förklaringen är att bevisningen inte höll hela vägen. Det fanns inget mordvapen som band honom till brottet. Det fanns ingen teknisk bevisning som säkert placerade honom som gärningsman. Vittnesfrågan var central, men också omstridd.

Christer Pettersson-spåret lever kvar i det allmänna medvetandet just därför att det kom så nära en dom. Men juridiskt slutade det med ett frikännande.

Varför blev Christer Pettersson-spåret så starkt?

Christer Pettersson var känd av polisen sedan tidigare och hade kopplingar till miljöer i centrala Stockholm. Men det som gjorde spåret verkligt stort var Lisbeth Palmes utpekande.

I ett fall utan mordvapen och utan teknisk bevisning fick vittnesmålet enorm betydelse.

Problemet är att vittnesbevisning är känslig. Särskilt när det handlar om stress, trauma, mörker, tid som gått och uppmärksammade konfrontationer. Det betyder inte att ett vittne ljuger. Det betyder att rättssystemet måste fråga om bevisningen räcker för en fällande dom.

Hovrätten ansåg att den inte gjorde det.

Därför är Christer Pettersson-spåret både centralt och avslutat i juridisk mening. Han friades. Senare försök att få målet prövat igen ledde inte till att han fälldes.

Skandiamannen: vem var Stig Engström?

Stig Engström, mer känd som Skandiamannen, arbetade på försäkringsbolaget Skandia nära mordplatsen. Han befann sig i området den aktuella kvällen och blev tidigt en person i utredningsmaterialet.

Hans egen berättelse var att han kom ut från Skandiahuset och anlände till mordplatsen efter skotten. Han uppgav att han försökte hjälpa till, talade med Lisbeth Palme och gav polisen information om gärningsmannens flyktväg.

Problemet var att andra vittnen och poliser på platsen inte tydligt bekräftade hans egen bild av sin roll. Det gjorde honom intressant för senare utredare. Var han ett vittne som överdrev sin betydelse? Var han en person som ville synas? Eller dolde hans berättelse något mer?

Under senare år riktades Palmeutredningen allt mer mot Engström. När åklagaren 2020 lade ned förundersökningen pekades han ut som misstänkt gärningsman. Eftersom Engström då var död kunde han inte åtalas, och saken kunde aldrig prövas i domstol.

Var Palmemordet löst 2020?

Nej, inte i juridisk mening.

2020 års besked var dramatiskt. Åklagaren avslutade utredningen och förklarade att den misstänkte var avliden. I praktiken riktades misstankarna mot Stig Engström.

Men det blev aldrig en rättegång. Ingen domstol prövade bevisningen. Engström kunde inte försvara sig. Det fanns ingen fällande dom.

Därför var 2020 års besked inte samma sak som att Palmemordet var löst. Det var åklagarens slutsats inom ramen för en nedlagd förundersökning.

Det är en stor skillnad.

När någon döms i domstol finns en rättslig prövning. När en avliden person pekas ut vid en presskonferens finns ingen sådan prövning. Det var också därför 2020 års besked kritiserades.

Vad ändrades 2025?

2025 kom en viktig uppdatering.

Överåklagaren beslutade då att förundersökningen inte skulle återupptas, men ändrade motiveringen till nedläggningsbeslutet. Den tidigare motiveringen byggde på att den misstänkte var avliden. Den nya bedömningen var att bevisningen inte räckte för att peka ut personen som misstänkt gärningsman.

Det betyder inte att Stig Engström blev frikänd. Han hade aldrig åtalats och kunde därför inte frikännas. Men det betyder att det är fel att skriva om Skandiamannen som om rättsväsendet säkert har slagit fast att han mördade Olof Palme.

Den korrekta formuleringen är försiktigare: Stig Engström pekades ut 2020, men 2025 ändrades motiveringen eftersom bevisningen inte ansågs tillräcklig för utpekandet. Förundersökningen är fortfarande nedlagd, och Palmemordet är fortfarande inte löst.

Det här är en av de viktigaste sakerna att förstå för den som läser om Palmemordet idag.

Teorierna om Palmemordet

Palmemordet har omgivits av fler teorier än något annat svenskt mordfall. Vissa teorier har utretts av polisen. Andra har drivits av journalister, författare, privatspanare eller politiska debattörer.

Det går att förstå varför. Mordet var stort. Gärningsmannen försvann. Olof Palme hade starka fiender. Utredningen gjorde misstag. Åren gick utan svar.

Men teorier är inte samma sak som bevis.

En seriös genomgång av Palmemordet måste därför skilja mellan tre saker:

Typ av uppgift	Vad det betyder
Fastslagen uppgift	Något som är väl belagt, till exempel tid, plats och att Palme sköts
Utrett spår	En teori eller misstanke som polisen arbetat med
Spekulation	Påståenden som saknar tillräckligt stöd eller aldrig har bevisats

Det är särskilt viktigt i Palmemordet, eftersom många spår har blivit kända utan att de lett till dom.

PKK-spåret

PKK-spåret var ett av de stora tidiga spåren i Palmeutredningen. Teorin byggde på att kurdiska PKK skulle kunna ha motiv kopplat till Sveriges hållning mot organisationen.

Spåret blev mycket uppmärksammat, inte minst eftersom polisen genomförde stora insatser. Men det ledde inte till att någon dömdes för mordet.

I efterhand har PKK-spåret ofta beskrivits som ett exempel på hur utredningen tidigt drogs åt ett håll som inte gav lösningen. Det betyder inte att polisen aldrig hade skäl att undersöka det. Men det betyder att spåret inte förklarade mordet.

Polisspåret

Polisspåret är ett av de mest laddade spåren.

Det handlar inte om en enda enkel teori, utan om flera olika uppgifter och misstankar om att enskilda poliser, grupper av poliser eller personer med kopplingar till polis och säkerhetsmiljöer skulle kunna ha haft något med mordet att göra.

Skälen till att spåret fått sådan kraft är flera. Palme var hatad i vissa högerextrema och Palmefientliga miljöer. Det fanns uppgifter om märkliga observationer, brister i polisens agerande och personer som uppfattades som intressanta i utkanten av utredningen.

Men polisspåret är inte bevisat. Ingen polis är dömd för Palmemordet. Det måste sägas tydligt.

Polisspåret är därför viktigt som en del av historien om fallet, men farligt om det presenteras som en lösning. Det är ett av många spår som visar hur misstro mot utredningen växte när mordet aldrig klarades upp.

Sydafrikaspåret

Sydafrikaspåret bygger på Olof Palmes tydliga motstånd mot apartheidregimen i Sydafrika. Palme var internationellt engagerad mot apartheid, och teorin har varit att sydafrikanska intressen kan ha haft motiv att undanröja honom.

Det är ett spår som låter dramatiskt eftersom det placerar mordet i ett större internationellt sammanhang. Det har också förekommit uppgifter och vittnesmål som gjort att spåret fått återkommande uppmärksamhet.

Men även här gäller samma sak: Sydafrikaspåret har inte lett till någon fällande dom. Det är en av de stora teorierna, inte en bevisad lösning.

33-åringen och andra tidiga spår

Flera personer blev intressanta i utredningen under olika perioder. En av de tidigt uppmärksammade var den så kallade 33-åringen, en person med vapenintresse och Palmefientliga åsikter.

Han släpptes när bevisningen försvagades. Precis som med många andra spår blev han en del av Palmemordets stora berättelse, men inte svaret.

Det här mönstret återkommer gång på gång: en person eller grupp verkar intressant, utredningen går vidare, uppgifter prövas, men bevisningen räcker inte.

Ensam gärningsman eller större konspiration?

En av de stora frågorna i Palmemordet är om mordet utfördes av en ensam gärningsman eller som del av en större konspiration.

Ensam gärningsman-teorin bygger på att mordet kan ha utförts snabbt, på nära håll, av en person som hade vapen, möjlighet och tillräckligt starkt motiv eller impulsläge. Både Christer Pettersson-spåret och Skandiamannen-spåret har i praktiken legat nära den typen av förklaring.

Konspirationsteorierna bygger på att mordet på en statsminister framstår som för stort för att vara ett enmansdåd. De tar fasta på Palmes politiska fiender, internationella konflikter, uppgifter om övervakning, walkie-talkie-observationer och brister i utredningen.

Problemet är att känslan av att något är för stort för en ensam gärningsman inte är bevis. Samtidigt kan man inte heller avfärda alla frågor bara för att vissa teorier blivit spekulativa.

Den rimliga hållningen är att konstatera det vi faktiskt vet: ingen ensam gärningsman är juridiskt fastslagen, och ingen konspiration är bevisad.

Varför löstes aldrig Palmemordet?

Det finns inte en enda förklaring till varför Palmemordet aldrig löstes. Snarare handlar det om flera saker som tillsammans gjorde fallet nästan omöjligt.

Mordvapnet hittades aldrig säkert

Utan säkert mordvapen blev det svårare att binda en person tekniskt till brottet. Kulorna gav viktig information, men de räckte inte för att peka ut en gärningsman.

De första timmarna var avgörande

När en gärningsman inte grips snabbt blir varje minut viktig. I Palmemordet försvann gärningsmannen från platsen och kunde aldrig säkert följas.

Vittnesuppgifter är svåra

Det fanns många vittnen, men vittnen ser inte alltid samma sak. Mörker, stress, avstånd och chock påverkar minnet. Ju längre tiden går, desto svårare blir det.

Utredningen blev enorm

En stor utredning kan vara en styrka, men också ett problem. När materialet blir enormt växer risken att viktiga uppgifter drunknar bland mindre viktiga uppslag.

Fallet blev politiskt och symboliskt

Eftersom offret var Olof Palme blev mordet politiskt laddat från början. Det gjorde att teorier och misstankar snabbt fick större betydelse än i ett vanligt mordfall.

Tiden gick

Ju längre tiden gick, desto fler vittnen dog, desto fler minnen förändrades och desto svårare blev det att få fram ny teknisk bevisning.

Kan Palmemordet lösas i framtiden?

Ja, i teorin. Men det är svårt.

Mord preskriberas inte längre i Sverige. Det betyder att en gärningsman fortfarande skulle kunna lagföras om tillräckligt stark bevisning kom fram.

Men förundersökningen är nedlagd, och 2025 bedömdes det inte finnas sådana omständigheter som kunde väntas leda till åtal och dom. Det krävs alltså något verkligt nytt för att förändra läget.

Det skulle kunna vara teknisk bevisning, ett säkert vapenfynd, ny dokumentation eller uppgifter som kan kontrolleras på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Men efter så lång tid är ribban hög.

Därför är det mest korrekta svaret: Palmemordet kan i princip lösas, men i praktiken är det mycket svårt.

Varför fortsätter människor att intressera sig för Palmemordet?

Palmemordet fortsätter att fascinera eftersom fallet kombinerar flera saker som var för sig hade räckt för att skapa intresse.

Det handlar om ett mord på en statsminister. Det handlar om en gärningsman som försvann. Det handlar om en enorm utredning. Det handlar om misstag och misstankar. Det handlar om politiska konflikter. Och det handlar om att inget slutligt svar finns.

Människor har svårt att acceptera tomrum i stora berättelser. När ett statsministermord förblir olöst fylls tomrummet av teorier. Vissa är seriösa. Andra är spekulativa. Några är direkt orimliga.

Det är därför Palmemordet fortfarande kräver en lugn genomgång. Inte för att varje teori är lika mycket värd, utan för att fallet bara går att förstå om man ser både fakta, spår, misstag och osäkerhet samtidigt.

Vad vet vi om Palmemordet idag?

Vi vet att Olof Palme sköts på Sveavägen i Stockholm den 28 februari 1986. Vi vet att Lisbeth Palme skadades. Vi vet att gärningsmannen flydde från platsen. Vi vet att kulorna kom från en revolver i kaliber .357 Magnum. Vi vet att mordvapnet inte säkert har hittats.

Vi vet att Christer Pettersson dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten.

Vi vet att Stig Engström pekades ut när förundersökningen lades ned 2020, men att motiveringen ändrades 2025 eftersom bevisningen inte ansågs räcka för att peka ut honom.

Vi vet att förundersökningen är nedlagd.

Och vi vet att ingen person är juridiskt fastslagen som Olof Palmes mördare.

För den som vill läsa den officiella sammanfattningen finns Polisens samlade sida om Palmeutredningen.

Vanliga frågor om Palmemordet

Är Palmemordet löst?

Nej. Palmemordet är inte löst i juridisk mening. Ingen person är slutligt dömd för mordet på Olof Palme.

Vem mördade Olof Palme?

Det finns inget juridiskt fastslaget svar. Christer Pettersson dömdes men friades. Stig Engström pekades ut 2020, men 2025 ändrades motiveringen eftersom bevisningen inte ansågs räcka för utpekandet.

Var skedde Palmemordet?

Palmemordet skedde vid Sveavägen och Tunnelgatan i centrala Stockholm.

När skedde Palmemordet?

Olof Palme sköts sent på kvällen fredagen den 28 februari 1986.

Vad var mordvapnet?

Kulorna kom från en revolver i kaliber .357 Magnum, men exakt vilket vapen som användes har inte säkert fastställts.

Var Christer Pettersson skyldig?

Christer Pettersson dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten. Juridiskt är han därför inte skyldig till Palmemordet.

Var Skandiamannen skyldig?

Det är inte bevisat. Stig Engström pekades ut 2020, men han åtalades aldrig och saken prövades aldrig i domstol. 2025 ändrades dessutom motiveringen till nedläggningsbeslutet eftersom bevisningen inte ansågs räcka för att peka ut honom.

Varför lades Palmeutredningen ned?

Utredningen lades ned 2020. Den dåvarande motiveringen var att den misstänkte var avliden. 2025 ändrades motiveringen till att det på det befintliga materialet inte går att bevisa vem gärningsmannen är och att ytterligare utredning inte bedöms kunna förändra bevisläget avgörande.

Kan Palmemordet preskriberas?

Nej. Mord preskriberas inte längre i Sverige, och lagändringen gjorde att Palmemordet inte fick någon preskriptionstid.

Sammanfattning: därför är Palmemordet fortfarande Sveriges största mordgåta

Palmemordet är Sveriges mest kända olösta mordfall. Det handlar inte bara om att en statsminister mördades, utan om att gärningsmannen aldrig kunde bindas till brottet i domstol.

Fallet har haft flera huvudspår. Christer Pettersson kom närmast en fällande dom, men friades. Stig Engström blev den person som åklagaren pekade ut 2020, men utpekandet försvagades tydligt när motiveringen ändrades 2025. Polisspåret, PKK-spåret, Sydafrikaspåret och andra teorier har fortsatt att diskuteras, men ingen av dem har lett till en slutlig lösning.

Därför bör Palmemordet förstås med försiktighet. Det finns mycket vi vet. Men det viktigaste svaret saknas fortfarande.

Ingen är dömd. Mordvapnet är inte säkert fastställt. Förundersökningen är nedlagd. Och frågan om vem som mördade Olof Palme är fortfarande öppen.