HemSpelVisningen som slutade med mord

Visningen som slutade med mord

Publicerad

En mäklare hittas död efter en privat visning i Stockholm. Sex personer finns kvar i lägenheten, ytterdörren har varit låst och alla säger att de befann sig någon annanstans när han dödades. Men deras berättelser går inte ihop.

Det här är en gratis mordgåta med förhör, ledtrådar och facit. Läs ensam eller tillsammans med andra och stanna vid läsarfrågorna innan du fortsätter till lösningen.

Alla personer och händelser är påhittade. En av de sex misstänkta har begått mordet utan medhjälpare. De kan ljuga i förhören, men utredningens kontrollerade uppgifter är tillförlitliga. Allt du behöver för att lösa fallet finns före facit.

Berättelsen är fristående. Du behöver inte ha läst Influencern som aldrig gick live eller någon annan av våra mordgåtor för att börja här.

1. Det sista rummet

Malin Holm hade redan bestämt sig för att gå.

Hon hade lovat att ringa sin syster när de var färdiga. Nu var klockan tio över sju, och hon stod fortfarande i den lägenhet hon hade lämnat flera veckor tidigare.

Viktor hade sagt att han behövde ett par minuter.

– Jag hämtar honom, sade hon.

Elise Lund reste sig från pallen på andra sidan köksön.

– Jag följer med. Jag måste också få ett besked.

Arbetsrummets dörr var stängd. Malin knackade, väntade och tryckte sedan ned handtaget.

Först såg hon stolen. Den låg på sidan med ett hjul snurrande fritt när dörren slog emot den. Viktor låg mellan skrivbordet och bokhyllan. Hans telefon låg kvar på bordet, bredvid två utskrivna sidor.

Malin tog tag i dörrkarmen.

På golvet vid hans huvud fanns blod. Ett stycke därifrån syntes ett avtryck av en skosula, och längre bort ytterligare en ofullständig fläck vid dörren till badrummet.

– Viktor?

Elise trängde sig förbi henne och gick ned på knä. Hon sade hans namn igen, den här gången mycket lågt.

Malin fick fram telefonen. När larmoperatören svarade hörde hon sig själv säga adressen med samma ton som när hon brukade beställa en taxi.

De följde instruktionerna de fick och försökte hjälpa honom.

Från hallen kom Henrik.

– Vad har hänt?

Malin kunde inte svara. Hon höll telefonen på högtalare och gjorde vad rösten bad henne om.

Bredvid skrivbordet låg den tunga ljusstake som Samira hade ställt dit inför fotograferingen. Malin kände igen den. Hon hade tyckt att den var för stor för rummet och fått höra att den gav bilden något att vila på.

Nu låg den på golvet.

När räddningspersonalen kom stod ytterkläderna fortfarande kvar på sina galgar i hallen. Ingen hade gått hem. Jonas satt på bänken med händerna mellan knäna, och Samira höll en hopvikt gardin mot bröstet.

Anton hade ställt sig intill köksön.

Elise följde med några steg när personalen bad henne lämna arbetsrummet. Sedan stannade hon.

– Han pratade ju med oss alldeles nyss.

Det var den första uppgiften polisen skulle behöva reda ut.

2. Ett hem utan fotografier

Tidigare under kvällen hade lägenheten sett ut som den gjorde i annonsen.

Böckerna stod i små grupper med tomrum emellan. På köksbänken låg en skärbräda som ingen av ägarna hade använt. Familjefotografierna var borta, liksom laddsladdarna, högen med post och stolen som alltid hade varit täckt av Henriks kläder.

Malin saknade inget av det förrän hon såg hur lätt allt hade kunnat tas bort.

Viktor Sahl mötte spekulanterna med en hand på dörren och telefonen i den andra.

Han var bra på att komma ihåg sådant människor hade sagt. När Elise kom frågade han om hon hunnit mäta sin soffa. När Jonas tog av sig jackan undrade han hur det gått med försäljningen av hans nuvarande bostad.

Frågorna fick dem att känna sig väntade.

Malin och Henrik hade kommit för samtalen efter visningen. De ägde lägenheten tillsammans och skulle nu sälja den för att kunna avsluta sin separation. De hade satt sig i var sin ände av vardagsrummet.

Samira Eng packade några mindre inredningsföremål vid hallens låga skåp. Hon skulle lämna möblerna kvar men ta med sig sådant som behövdes för ett annat uppdrag.

Klockan 18.20 kom Antons ursäkt före honom.

– Förlåt. Bussen blev stående, och sedan gick jag sista biten.

Han arbetade med Viktor och hade skött en del av kontakterna med budgivarna. När han tog av sig skorna såg Samira de mörka, våta partierna på strumporna.

– Stanna där en sekund, sade hon. Jag hämtar något att torka med.

Henrik drog ut lådan under hallbänken.

– Ta de här så länge.

Han räckte Anton ett par grå inneskor med gummisula. Anton stack i fötterna och tackade. Henrik sköt igen lådan med hälen och gick tillbaka in i lägenheten i strumplästen.

– De är hans, sade Samira och pekade med hakan mot Henrik. Lägg dem inte i någon av mina väskor sedan.

Anton log.

Viktor såg upp från telefonen.

– Bra. Då går vi ett varv till.

Genomgången

Arbetsrummet låg intill köket och användes nu mest som plats för papper som inte fick synas på annonsbilderna.

Viktor öppnade en dörr längst in.

– Det här var sovrummet tidigare. Därför har badrummet ingång härifrån också.

Han gick in i badrummet och öppnade dess andra dörr, den som ledde tillbaka ut i hallen.

Elise tittade på Henrik.

– Använder ni båda dörrarna?

– Ibland. Det är samma badrum, hur man än kommer in.

Dörren mellan arbetsrummet och badrummet gick lätt att öppna och stod olåst. Den som kom från hallen kunde alltså gå genom badrummet och vidare in i arbetsrummet.

Det nuvarande sovrummet låg åt andra hållet, längst in i en kort gång. Där fanns bara dörren tillbaka till den gemensamma delen.

Jonas blev kvar vid fönstret.

– Hur mycket ljud är det från gatan?

Henrik började svara, men Viktor hann före.

– Det är bra fönster. Vi kan stänga och känna efter.

Malin såg hur Henrik drog ihop munnen. Under de veckor försäljningen pågått hade han börjat reagera på allt Viktor sade om deras hem, även sådant som var sant.

Efter genomgången ville Jonas prata om priset. Elise hade frågor om tillträdet. Malin ville veta vad som faktiskt återstod innan de kunde välja köpare.

Viktor bad alla stanna en stund.

3. Tretton miljoner

Dagens högsta bud hade varit på tretton miljoner kronor.

Henrik hade läst beloppet flera gånger. Han hade till och med skickat det till Malin utan någon kommentar.

Sedan hade Jonas dragit tillbaka budet.

När polisen senare sammanställde uppgifterna såg den relevanta delen av budgivningen ut så här. Beteckningen B användes för en budgivaridentitet som skulle granskas närmare.

Tid och budgivare Bud och senare besked
11.10 – Jonas 12 400 000 kronor.
11.26 – B 12 650 000 kronor.
11.52 – Elise 12 700 000 kronor.
12.09 – B 12 950 000 kronor.
12.34 – Jonas 13 000 000 kronor. Återtaget 17.35.

Det var polisens sammanställning av mäklarens uppgifter, inte en lista med alla namn som hade delats ut till spekulanterna under visningen.

– Du sade att allt var klart med banken, sade Henrik till Jonas.

– Jag sade att jag räknade med att det skulle gå.

– Nej. Du sade klart.

Jonas tittade på Viktor.

– Jag har inte skrivit på något.

– Det har ingen påstått, sade Viktor.

Malin lutade sig fram.

– Kan vi prata om de bud som finns kvar?

Henrik vände sig mot henne.

– Vi kan väl först få veta vad det här var.

Jonas hade fortfarande ett köpintresse. Han hade kommit till den sedan tidigare bokade visningen för att försöka diskutera ett lägre pris och mer tid att ordna finansieringen. Men nu satt han framför en säljare som redan hade börjat räkna med hans tretton miljoner.

Viktor föreslog att de skulle ta en sak i taget. Han ville tala med säljarna och Elise om vad som återstod. Jonas kunde under tiden tänka igenom vilken nivå han verkligen kunde stå för.

Samira, som hade arbetat sig igenom en hög textilier, bad Viktor om två minuter.

– Fakturan, sade hon.

– Jag har sett den.

– Jag frågade när den betalas.

Viktor sänkte rösten, men inte tillräckligt.

– Vi behöver inte ta det här framför kunderna.

Samira såg sig omkring.

– När tycker du då?

Anton stod vid köksbänken och vek kanten på ett pappersunderlägg mellan fingrarna. Han sade ingenting.

4. Sex personer blir kvar

Ytterdörren hade stängts klockan 18.41.

Det elektroniska låset registrerade låsningen. En separat dörrkontakt registrerade att dörren var stängd. Nästa öppning skedde först 19.18, när räddningspersonalen kom.

Henrik visade loggen för polisen.

– Då kan ingen ha kommit in.

Utredaren tittade på tiderna och sedan på honom.

– Hur många var här när dörren stängdes?

– Vi sex. Och Viktor.

– Då börjar vi med er.

Polisen undersökte bostaden. Ingen ytterligare person hade funnits där, och det fanns ingen annan användbar väg in eller ut. Fönstren och lägenhetens övriga utrymmen gav ingen förklaring till dödsfallet.

Låset hade fungerat. Loggen berättade vad som hänt med ytterdörren och ingenting om hur människorna hade rört sig mellan rummen.

De sex personer som behövde höras hade olika skäl att vara där.

Person Anknytning till visningen
Malin Holm Delägare som ville avsluta försäljningen och separationen.
Henrik Holm Delägare som motsatte sig ett lägre pris.
Anton Ryd Viktors kollega, som hade hanterat delar av budgivningen.
Samira Eng Stylist med inredning att packa och en obetald faktura.
Jonas Edin Spekulant som hade återtagit kvällens högsta bud.
Elise Lund Spekulant med ett kvarstående bud och frågor om tillträdet.

Viktor hade dödats genom ett direkt angrepp i arbetsrummet. Undersökningen visade att den tunga ljusstaken hade använts. Kroppen hade inte flyttats dit från någon annan del av bostaden.

Malin och Elise hade talat med honom när han gick in i rummet klockan 19.02. Han hade vänt sig mot dem, svarat på en fråga och bett dem vänta. Då var han oskadd.

Åtta minuter senare hade de hittat honom.

5. Det de valde att berätta

Förhören fortsatte under de följande dagarna. Personerna fick beskriva kvällen var för sig, utan att höra varandras versioner.

Malin: ”Jag ville få det överstökat”

Malin hade pratat med Viktor om att acceptera ett lägre pris än det Henrik höll fast vid.

– Varför berättade du inte det för Henrik?

– För att jag visste vad svaret skulle bli.

– Tänkte du sälja utan honom?

– Nej. Jag ville veta om det fanns något att prata om innan vi började gräla igen.

Hon drog med tummen längs sömmen på sin väska.

– Varje gång någon höjde blev han övertygad om att nästa person skulle lägga ännu mer. Jag ville kunna flytta på riktigt.

Under de avgörande minuterna hade hon suttit vid köksön med Elise. De hade talat om tillträdet och om hyllorna i vardagsrummet skulle lämnas kvar.

– Satt ni där hela tiden?

– Från strax före sju tills vi gick till Viktor.

– Och Elise?

– Hon satt mitt emot mig.

Malin hade hört Henrik gå efter papper och sett honom komma tillbaka. Hon hade också sett Anton i den gemensamma delen strax innan hon reste sig för att hämta Viktor.

Henrik: ”Jag var ensam”

Henrik ville först prata om Jonas bud.

Utredaren lät honom tala färdigt och återvände sedan till sovrummet.

– Vad hämtade du där?

– Handlingar om renoveringen. Det var en fråga om badrummet.

– Var fanns de?

– I en låda i garderoben.

Handlingarna hade påträffats tillsammans med de andra försäljningspapperen. De gav stöd åt hans förklaring till varför han gått dit, men ingen hade varit inne i sovrummet med honom.

– Så någon kan inte intyga vad du gjorde där?

– Nej.

Han hade dessutom skickat ett argt meddelande till Viktor tidigare under dagen om pressen på Malin att fatta beslut. När utredaren frågade varför priset var så viktigt svarade han först att det var deras gemensamma pengar.

Senare berättade han att hans ekonomi var sämre än Malin kände till. Han behövde en större del av överskottet för att klara sina egna åtaganden.

– Visste Viktor det?

– Ja.

– Malin?

Henrik skakade på huvudet.

Jonas: ”Jag trodde att jag skulle hinna”

Jonas hade överdrivit hur säker finansieringen var.

Han hade räknat med pengar som ännu inte var tillgängliga och sagt att banken var färdig med något som fortfarande behövde godkännas.

– Varför höjde du till tretton?

– För att det kom ett nytt bud varje gång jag trodde att vi var klara.

– Men du kunde inte betala?

– Jag trodde att jag skulle hinna ordna det.

Att han tagit tillbaka budet gjorde det inte automatiskt till ett skenbud. Enligt reglerna för budgivning är ett bud inte bindande innan köpekontraktet är undertecknat.

Det som behövde utredas var om han haft ett verkligt köpintresse och vad han faktiskt hade gjort under kvällen.

Från strax före sju hade Jonas suttit på hallbänken medan Samira packade textilier vid skåpet intill.

– Vi pratade om vad som ingick, sade han. Jag behövde något att fråga om.

– Lämnade hon hallen?

– Nej.

– Lämnade du bänken?

– Inte förrän Malin ropade.

Elise: ”Han bad mig att inte säga något”

Elise sade först att hon bara kände Viktor genom försäljningen.

Det stämde inte.

De hade träffats privat under flera månader. Det fanns meddelanden som inte lämnade något utrymme för en annan tolkning, och hon hade varit med honom i den tomställda lägenheten tidigare.

När utredaren frågade varför hon hade dolt det svarade hon:

– Han bad mig att inte säga något till säljarna. Inte medan jag var intresserad av att köpa.

– Och sedan till polisen?

Elise tittade ned på sina händer.

– Då kunde han ju inte be mig längre.

Hon hade tyckt om bostaden innan relationen blev något hon behövde förklara. Hennes bud var verkligt. Men hon hade fått privata löften från Viktor om att han skulle hjälpa henne genom affären, samtidigt som han fortsatt pressa priset uppåt.

– Kände du dig lurad?

– Ja.

Hon sade ordet utan att tveka.

– Grälade ni?

– Tidigare. Inte de där sista minuterna.

Då hade hon suttit med Malin. De två hade haft ett sammanhängande samtal tills de gick till arbetsrummet.

Samira: ”Jag skulle ta med mig mina saker”

Samira förnekade inte att hon varit arg.

Hon hade skickat påminnelser, ringt och fått nya besked om när fakturan skulle betalas. Viktor hade samtidigt bett henne ordna fler saker till visningen.

– Ljusstaken var din?

– Ja.

– Du ställde den i arbetsrummet?

– Inför fotograferingen. Den stod kvar.

Hon hade hanterat den i sitt arbete. Det var därför inget märkligt med att hennes spår fanns på ett föremål som tillhörde hennes inredning.

När utredaren bad henne beskriva de sista minuterna berättade hon om Jonas på bänken och om Anton, som hade gått förbi hennes packyta.

– Han sade att han skulle låna toaletten.

– Såg du honom gå in?

– Ja. Jag fick dra in en bit tyg så att han inte trampade på det.

– Hade han skor på sig?

– De grå som Henrik hade gett honom.

Hon hade därefter stannat i hallen. Jonas hade suttit kvar framför henne. Ingen annan hade gått in genom badrumsdörren.

Anton: ”Samira såg mig”

Anton beskrev sin roll som praktisk.

Han hade tagit emot samtal, fört in uppgifter och hjälpt Viktor att hålla kontakt med spekulanterna. Besluten hade Viktor fattat.

– Vilka beslut?

– Hur vi skulle gå vidare. Vem han ville prata med.

– Och buden?

– Jag förde in det jag fick.

På frågan om de sista minuterna svarade han snabbt.

– Jag var på toaletten. Samira såg mig.

– Hela tiden?

– Hon såg när jag gick in och när jag kom ut.

Utredaren bad honom berätta vad som hänt däremellan.

– Jag var där inne.

Han uppgav att han inte hade träffat Viktor ensam efter att mäklaren gått till arbetsrummet. När han kom tillbaka till hallen hade Henrik redan återvänt från sovrummet.

Jonas hade sett Anton komma ut. Han mindes de grå skorna eftersom han hade dragit undan sina fötter för att ge honom plats.

Anton stod fast vid att han aldrig lämnat badrummet under sitt besök.

6. Budgivaren som inte fanns

När mäklarens underlag jämfördes med meddelandena mellan Viktor och Anton blev problemen större än Jonas osäkra finansiering.

Budgivare B hade inte varit en verklig spekulant.

I deras konversationer diskuterades de två höjningarna innan de fördes in. Viktor och Anton talade om vilka belopp som skulle få de andra att fortsätta. Där fanns ingen köpare som ville ha bostaden och inget självständigt bud att vidarebefordra.

Den fabricerade identiteten var en del av deras upplägg. Det fanns ingen ytterligare person bakom B som hade besökt lägenheten.

Äldre delar av meddelandetråden beskrev samma slags samarbete vid tidigare, avslutade försäljningar. Anton hade alltså inte bara råkat skriva in fel uppgift under en stressig eftermiddag.

Men han hade velat sluta.

Tre meddelanden från morddagen fick särskild betydelse.

16.12 – Anton till Viktor:
Jag tänker inte ordna fler bud. Det är slut.

16.15 – Viktor till Anton:
Då får de gamla köparna veta vem som ordnade dem. Du väljer.

18.47 – Anton till Viktor:
Vi pratar utan de andra innan vi går.

Anton hade lämnat uppgifterna om B och fört in buden. Viktor hade hotat att framställa honom som ensam ansvarig om han drog sig ur.

Meddelandena visade deras samarbete, men det hade inte gjort hotet verkningslöst. Anton visste vilka kunder som skulle kontakta honom, vilket namn som fanns i handlingarna och vad en granskning kunde göra med hans arbete.

Utredaren lade utskriften framför honom.

– Du ville tala med honom ensam.

– Ja.

– Gjorde du det?

– Inte efter att han gick in i arbetsrummet.

– Vad tänkte du säga?

Anton läste sitt eget meddelande.

– Att han inte kunde fortsätta bestämma över mig.

Viktor hade samtidigt låtit Jonas och Elise tro att de tävlade med en annan köpare. Henrik hade räknat på pengar som budgivningen aldrig gett honom säkra skäl att räkna med.

Ingen av dem hade fått hela bilden av affären.

7. De åtta minuterna

Utredningen återvände till det som gick att fastställa om själva mordet.

Viktor hade varit oskadd när Malin och Elise talade med honom vid arbetsrummet. Det dödliga angreppet hade skett därinne efter det samtalet. Han hade inte kunnat gå omkring och prata efteråt.

Därmed låg angreppet mellan 19.02 och upptäckten 19.10.

Tiderna hade sammanställts på minutnivå. Det viktiga var inte en viss sekund, utan vilka händelser som följde på varandra och var personerna befann sig under hela intervallet.

Tid Kontrollerad händelse
18.41 Ytterdörren stängs och låses. Alla sju är inne.
18.59 Malin och Elise är vid köksön. Samira och Jonas är vid hallens sittplats och packyta.
19.02 Malin och Elise talar med Viktor när han går in i arbetsrummet, oskadd.
19.03 Anton går in i badrummet från hallen. Henrik går till det andra sovrummet.
19.08 Henrik kommer tillbaka från sovrummet i strumplästen.
19.09 Anton kommer ut ur badrummet i de grå inneskorna.
19.10 Malin och Elise går till arbetsrummet och hittar Viktor.
19.18 Ytterdörren öppnas för räddningspersonalen.

Vad som syntes från deras platser

Malin och Elise hade båda haft arbetsrummets vanliga dörr inom synhåll från köksön. Dörren låg nära dem, utan möbler eller någon vägg som skymde passagen.

De hade suttit kvar och talat med varandra från 18.59 tills de reste sig för att hämta Viktor. Ingen av dem hade lämnat den andra.

Samira hade arbetat vid skåpet mittemot badrummets halldörr. Jonas hade suttit intill på bänken. Ingen kunde gå in där utan att passera alldeles framför dem.

Även de hade stannat på sina platser hela tiden.

Efter de separata förhören och genomgången i lägenheten kunde polisen fastställa två saker: ingen passerade arbetsrummets vanliga dörr efter att Viktor gått in 19.02 och före kroppsfyndet 19.10. Genom badrummets halldörr gick endast Anton, in 19.03 och ut 19.09.

Det handlade alltså inte om att vittnena bara saknade minnen av någon som passerat. Deras sammanhängande närvaro och observationer var kontrollerade.

Henriks sovrum låg längst in i den andra gången. Det hade en enda dörr, tillbaka till den gemensamma delen. Det fanns ingen passage från sovrummet till arbetsrummet eller badrummet.

Dörren mellan badrummet och arbetsrummet fungerade däremot som den hade gjort under visningen. Den hade varit olåst.

Spåren på golvet

Malin hade sett sulavtrycken redan när hon öppnade arbetsrummet, innan hon och Elise gick fram till Viktor.

De tydligaste avtrycken låg vid platsen för angreppet och vidare i riktning mot badrummet. Varken Malin, Elise eller räddningspersonalen hade använt den vägen under hjälpinsatsen.

Undersökningen visade att avtrycken hade gjorts i Viktors blod från angreppet. De hade alltså inte funnits där tidigare under visningen.

Mönstret och slitningen stämde med de grå inneskorna. Sulan på den ena skon hade ett tydligt nedslitet parti som återkom i avtrycken. De andra personernas skodon hade kontrollerats; det fanns inget ytterligare par med motsvarande mönster och slitning bland dem.

– De är mina, sade Henrik när han fick frågan.

Utredaren antecknade hans svar och bad honom sedan berätta när han senast hade haft dem på sig.

Skorna hade tagits om hand av polisen medan de fortfarande var hos Anton. Samira hade sett dem på honom vid ingången till badrummet. Jonas hade sett dem när han kom ut.

Ingen överlämning hade skett i hallen under de avgörande minuterna.

På utredarens bord låg nu planritningen, tidslinjen, meddelandena och fotografierna av avtrycken. Förklaringarna om buden och relationen var inte längre hemliga.

Det återstod att avgöra vilken av de sex berättelserna som dolde ett mord.

Stanna här och lös mordgåtan

Du har nu fått alla avgörande uppgifter. Gå gärna tillbaka till visningen, förhören och tidslinjen innan du läser vidare.

Försök besvara dessa frågor:

  1. Vem dödade Viktor Sahl?
  2. Vilket är det snävaste tidsintervall som går att styrka för angreppet?
  3. Hur kunde gärningspersonen nå arbetsrummet utan att någon såg personen gå genom dess vanliga dörr?
  4. Vad visar de grå skorna, och vem riskerar att bli felaktigt misstänkt om man tolkar spåret för snabbt?
  5. Varför håller inte förklaringen att någon annan först dödade Viktor och att den misstänkte sedan bara hittade kroppen?
  6. Vilka lögner gällde annat än mordet?

Nedan kommer två frivilliga ledtrådar. Därefter följer hela lösningen.

Ledtrådar för dig som har fastnat

Ledtråd 1: Vad intygar vittnet?

Att se någon gå in genom en dörr och komma tillbaka genom samma dörr är två iakttagelser.

Kan vittnet också intyga var personen befann sig däremellan? Läs beskrivningen av rummen igen.

Ledtråd 2: Vems skor?

Följ skorna från den regniga ankomsten till polisens undersökning.

Frågan om vem som äger dem och frågan om vem som använder dem har inte samma svar.

Facit: Vem dödade Viktor Sahl?

Mördaren är Anton Ryd, Viktors mäklarkollega.

Han gick in i badrummet från hallen klockan 19.03 och fortsatte genom dörren till arbetsrummet. Där angrep han Viktor med ljusstaken. Därefter gick han tillbaka genom badrummet och kom ut i hallen 19.09.

Mordet skedde under dessa sex minuter. Den exakta minuten kan inte fastställas av materialet.

Alibit gällde bara en dörr

Samiras iakttagelse var riktig. Hon såg Anton gå in i badrummet. Jonas såg honom komma ut.

Anton försökte få detta att betyda att han varit på toaletten hela tiden.

Men badrummet hade två dörrar. Den andra ledde direkt till Viktor och låg utanför vittnenas insyn. Den hade visats under visningen och var olåst.

Anton behövde varken passera arbetsrummets vanliga dörr eller lämna bostaden. Därför kunde både vittnenas observationer och ytterdörrens logg stämma.

Skorna binder honom till vägen tillbaka

Henrik ägde de grå inneskorna. Det var därför hans namn kom upp när skoparet identifierades.

Han hade dock lånat ut dem till Anton redan 18.20. Samira såg Anton bära dem när han gick in i badrummet, och Jonas såg honom bära dem när han kom ut.

Avtrycken hade gjorts i blod från angreppet och ledde mot badrummet. De fanns före hjälpinsatsen.

Sulmönstret ensamt hade inte räckt för att identifiera mördaren. Tillsammans med uppgifterna om bäraren och de kontrollerade vägarna genom bostaden visar det att Anton varit på brottsplatsen och gått tillbaka den väg som hans alibi dolde.

Varför kunde Henrik inte ha gjort det först?

Henrik var ensam i sovrummet och hade både en ekonomisk konflikt och en ilska mot Viktor. Det gjorde honom rimlig att undersöka.

Men från sovrummet kunde han inte nå arbetsrummet utan att först komma tillbaka till den gemensamma delen.

Därifrån måste han använda antingen arbetsrummets vanliga dörr, som Malin och Elise hade uppsikt över, eller badrummets halldörr, som Samira och Jonas hade framför sig.

Ingen sådan passage skedde under hela intervallet 19.02–19.10.

Henrik kunde därför inte först ha dödat Viktor och lämnat kroppen för Anton att hitta. Av samma skäl kunde han inte i hemlighet ha hämtat och lämnat tillbaka skorna inne i badrummet.

De övriga fyra hade stannat i sina två sällskap. Deras närvaro och observationer var kontrollerade. Någon ytterligare person fanns inte i lägenheten.

Motivet var hotet från Viktor

Anton hade deltagit i de konstruerade buden och ville lämna upplägget. Viktor använde deras tidigare affärer för att pressa honom att fortsätta.

Hotet att lägga ansvaret på Anton var särskilt känsligt eftersom Anton hade lämnat budgivaruppgifterna och fört in buden. Hans meddelande 18.47 visar att han ville få till ett enskilt samtal samma kväll.

Materialet ger inte de exakta orden som sades i arbetsrummet. Det behövs heller inget erkännande för att lösa gåtan. Meddelandena förklarar konflikten; rumslogiken och skospåren binder Anton till angreppet.

De andra lögnerna

Malin hade diskuterat ett lägre pris bakom Henriks rygg. Henrik hade dolt sin ekonomiska situation och därför motsatt sig att sälja billigare.

Jonas hade överdrivit sin betalningsförmåga. Hans återtagna bud var ändå något annat än den påhittade budgivaren B.

Elise hade dolt sin relation till Viktor. Hennes besvikelse var verklig, liksom hennes köpintresse.

Samira var arg över en obetald faktura och ägde föremålet som användes vid mordet. Det gav skäl att ställa frågor, men hennes närvaro i hallen gick att kontrollera.

Att flera personer hade skäl att ljuga gjorde utredningen svårare. Det förändrade inte vem som kunde nå Viktor under de avgörande minuterna.

Epilog: Det som stod kvar

När Malin senare fick komma tillbaka till lägenheten hade Samira börjat hämta sin inredning.

Vardagsrummet var nästan tomt. Där den lånade soffan hade stått syntes märken i mattan. Någon hade ställt deras gamla köksstol vid fönstret.

Henrik väntade i hallen.

– Det ligger några fotografier i garderoben, sade han. Jag visste inte vilka du ville ha.

Malin gick in i sovrummet. Bilderna låg i en skokartong ovanpå renoveringshandlingarna.

Hon tog upp ett fotografi från den första sommaren i lägenheten. De hade inte hunnit köpa gardiner. Henrik satt på golvet med en tallrik i knät och tittade upp mot den som höll kameran.

– Jag tar lådan, sade hon.

Han nickade och flyttade sig så att hon kom förbi.

Den här gången behövde de inte vänta på Viktor.

Vill du lösa ett nytt fall? I Mordet på AI-bolaget får ett meddelande från en död företagsgrundare utredningen att ta en oväntad vändning.

Senaste artiklar

Florida Panthers–Buffalo Sabres speltips 22 november 2026: skrällodds lockar

Florida Panthers är favorit när Buffalo Sabres kommer till Sunrise för NHL-mötet natten mot...

PokerStars granskas igen – tidigare brister följs upp

Spelinspektionen har inlett en ny granskning av TSG Interactive, bolaget bakom PokerStars. Tillsynen, som...

Finland öppnar för nätcasinon 2027 – 25 bolag har fått licens

Finland förbereder en stor förändring av sin spelmarknad. Den 1 juli 2027 får privata...

Calgary Flames–Chicago Blackhawks: speltips och odds 21 november 2026

Calgary Flames tar emot Chicago Blackhawks i NHL lördagen den 21 november 2026, med...

liknande artiklar

Florida Panthers–Buffalo Sabres speltips 22 november 2026: skrällodds lockar

Florida Panthers är favorit när Buffalo Sabres kommer till Sunrise för NHL-mötet natten mot...

PokerStars granskas igen – tidigare brister följs upp

Spelinspektionen har inlett en ny granskning av TSG Interactive, bolaget bakom PokerStars. Tillsynen, som...

Finland öppnar för nätcasinon 2027 – 25 bolag har fått licens

Finland förbereder en stor förändring av sin spelmarknad. Den 1 juli 2027 får privata...