HemGuiderKalkscore – vad visar hjärtats kalktest?

Kalkscore – vad visar hjärtats kalktest?

Publicerad

Kalkscore är ett mått på hur mycket kalk som finns i hjärtats kranskärl. Med hjälp av datortomografi kan läkaren få ytterligare information om risken för framtida hjärt-kärlsjukdom. Undersökningen kan ibland hjälpa när det är osäkert om förebyggande behandling med statiner behövs. Men ett lågt kalkscore betyder inte att hjärtat är helt friskt, och ett högt värde innebär inte automatiskt att ett blodkärl är allvarligt förträngt.

Vad är kalkscore?

Kalkscore, även kallat calcium score eller CAC-score, mäter mängden förkalkade förändringar i hjärtats kranskärl.

Kranskärlen försörjer hjärtmuskeln med syrerikt blod. Med åren kan fett, kolesterol och andra ämnen ansamlas i kärlväggarna och bilda så kallade plack. Processen kallas ateroskleros eller åderförkalkning.

En del av dessa plack innehåller kalk som kan upptäckas med datortomografi. Ju större mängd kalk som finns i kranskärlen, desto mer omfattande är åderförkalkningen i regel.

Kalkscore är alltså inte ett mått på hur mycket kolesterol som finns i blodet. Det är heller inte en undersökning som direkt visar hur mycket blodflödet genom ett kärl har minskat.

Det är en viktig skillnad. En person kan ha högt kolesterol utan att ha någon mätbar kranskärlskalk. En annan kan ha relativt normala kolesterolvärden men ändå ha utvecklat förkalkningar.

Hur går ett kalktest av hjärtat till?

Undersökningen görs med datortomografi, ofta förkortat DT eller CT.

Patienten ligger på en undersökningsbrits som förs genom en ringformad datortomograf. Elektroder kan fästas på bröstkorgen för att synkronisera bildtagningen med hjärtats rörelser.

Själva bildtagningen går snabbt och kräver normalt inte något kontrastmedel.

Datorn identifierar förkalkade områden i kranskärlen och beräknar en sammanlagd poäng. Den vanligaste beräkningsmetoden kallas Agatston-score.

Undersökningen innebär en mindre dos röntgenstrålning. Den exakta dosen beror bland annat på utrustning och hur undersökningen genomförs.

Kalkscore skiljer sig från kranskärlsdatortomografi med kontrast, som kan ge mer detaljerad information om kärlens insida, plack och eventuella förträngningar.

Kalkscore 0, 100 eller 400 – vad betyder resultatet?

Resultatet anges som ett tal. Ju högre kalkscore, desto större är den uppmätta mängden kalk i kranskärlen.

Kalkscore Vad resultatet betyder
0 Ingen påvisbar kalk. Generellt låg risk, men kranskärlssjukdom kan ändå finnas.
1–99 Mindre mängd kalk. Betydelsen beror bland annat på ålder och övriga riskfaktorer.
100–399 Mer påtaglig förkalkning som talar för ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
400 eller högre Omfattande förkalkning och tydligt förhöjd risk på gruppnivå.

Gränserna används för att beskriva kalkmängden och underlätta riskbedömningen. De ska inte läsas som ett direkt besked om hur stor sannolikheten är att en viss person får hjärtinfarkt.

Två personer med samma kalkscore kan ha olika risk beroende på exempelvis ålder, blodtryck, diabetes, rökning och kolesterolvärden.

En person i 40-årsåldern med tydlig kranskärlskalk kan också behöva bedömas annorlunda än en person i 80-årsåldern med samma resultat.

Är kalkscore 400 farligt?

Ett kalkscore på 400 eller högre är ett tecken på omfattande förkalkning och bör tas på allvar.

Det betyder däremot inte att 40 procent av kärlen är blockerade, att en akut hjärtinfarkt är på väg eller att en operation automatiskt behövs.

Resultatet behöver bedömas tillsammans med övriga riskfaktorer, symtom och tidigare sjukdomar.

Ett högt värde kan leda till att läkaren lägger större vikt vid förebyggande behandling. Det innebär inte nödvändigtvis att fler röntgenundersökningar behövs om personen saknar symtom.

Kan kalkscore visa om man behöver statiner?

Kalkscore kan vara ett stöd när beslutet om statiner är osäkert, men testet kan inte ensamt avgöra om behandlingen behövs.

Statiner är läkemedel som framför allt sänker LDL-kolesterolet. Behandlingen minskar risken för bland annat hjärtinfarkt och andra allvarliga hjärt-kärlhändelser.

Hur stor nytta en person har av statiner beror inte bara på kolesterolvärdet utan också på den samlade risken för hjärt-kärlsjukdom.

Läkaren behöver bland annat ta hänsyn till:

  • LDL-kolesterol och andra blodfetter.
  • Blodtryck och eventuell blodtrycksbehandling.
  • Rökning.
  • Diabetes och njursjukdom.
  • Ålder och ärftlighet.
  • Tidigare hjärtinfarkt, stroke eller annan kärlsjukdom.

Det är därför viktigt att exempelvis mäta blodtrycket rätt när blodtrycket används som en del av riskbedömningen.

Kalkscore blir framför allt intressant när riskfaktorerna sammantaget ger en osäker bild.

En person med måttligt förhöjt kolesterol kan till exempel ha svårt att avgöra om läkemedelsbehandling är motiverad. Om undersökningen visar betydande kranskärlskalk kan det stärka argumenten för förebyggande behandling.

Om kalkscore däremot är noll kan det i vissa situationer tala för att den kortsiktiga risken är lägre än vad andra riskmarkörer antyder.

Men det finns viktiga undantag.

Den som har mycket högt LDL-kolesterol, familjär hyperkolesterolemi, diabetes eller andra betydande riskfaktorer kan fortfarande ha anledning att behandlas med statiner även om kalkscore är noll.

Personer som redan haft hjärtinfarkt eller har konstaterad kärlsjukdom ska inte heller använda ett lågt kalkscore som argument för att på egen hand avsluta ordinerad behandling.

Vad säger svenska riktlinjer om kalkscore?

Här behöver man skilja mellan generell screening och användning av kalkscore som kompletterande information vid en individuell riskbedömning.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård från 2018 rekommenderas inte rutinmässig kalciumscoring av symtomfria personer utan känd kranskärlssjukdom.

Det är en så kallad icke-göra-rekommendation.

Rekommendationen innebär inte att kalkscore saknar förmåga att förutsäga risk. Frågan är snarare om en bred användning av undersökningen ger tillräckligt stor medicinsk nytta för att rekommenderas i rutinsjukvården.

Socialstyrelsens riktlinjer från 2018 gäller fortfarande. En revidering planeras, men någon ny nationell rekommendation som ersätter den aktuella vägledningen finns ännu inte.

Nyare europeiska rekommendationer

Europeiska hjärtläkarorganisationen ESC publicerade 2025 uppdaterade rekommendationer om blodfetter och förebyggande behandling.

Där ges kalkscore en roll som kompletterande riskmarkör hos vissa patienter, särskilt när risken är måttlig eller ett behandlingsbeslut ligger nära en gräns.

ESC rekommenderar däremot inte att alla friska personer ska genomgå kalktest.

Det går alltså att anse att kalkscore ger värdefull information i utvalda fall utan att rekommendera undersökningen som allmän screening.

Svenska regioner använder också kalkscore

Det finns regionala svenska rekommendationer där kalkscore används mer konkret vid beslut om förebyggande behandling.

Region Jönköpings län har exempelvis en vårdriktlinje för kalkscore och statinbehandling som gäller från november 2025.

Där rekommenderas statiner vid kalkscore på minst 100 inom riktlinjens aktuella patientgrupp. Vid värden mellan 1 och 99 kan behandling övervägas, medan ett värde på noll normalt talar emot statinbehandling utifrån själva kalkbedömningen.

Detta är regional vägledning för ett visst kliniskt sammanhang, inte en generell regel som kan tillämpas på alla patienter.

Region Uppsala anger dessutom i sina läkemedelsrekommendationer från november 2026 att kalkscore över 300 kan vara en markör för mycket hög hjärt-kärlrisk.

Skillnaderna visar varför ett kalkscore inte bör tolkas fristående från en medicinsk bedömning.

Kan man ha hjärtsjukdom trots kalkscore noll?

Ja. Ett kalkscore på noll är ett gynnsamt resultat, men det utesluter inte åderförkalkning.

Förklaringen är att datortomografin vid kalkscoring framför allt identifierar förkalkade plack.

Det kan också finnas så kallade mjuka eller oförkalkade plack i kärlväggarna. Dessa bidrar inte till kalkpoängen.

I den stora svenska SCAPIS-studien undersöktes drygt 25 000 personer mellan 50 och 64 år utan tidigare känd kranskärlssjukdom.

Resultaten visade att 42,1 procent hade tecken på åderförkalkning vid en mer detaljerad kranskärlsundersökning.

Bland personer med kalkscore noll hade 5,5 procent ändå åderförkalkning som kunde upptäckas med kontrastförstärkt datortomografi.

Det betyder inte att 5,5 procent av alla med kalkscore noll kommer att få en hjärtinfarkt. Studien undersökte förekomsten av kärlförändringar, inte den framtida infarktrisken för varje deltagare.

Men resultatet illustrerar testets viktigaste begränsning: avsaknad av synlig kalk är inte samma sak som avsaknad av åderförkalkning.

Ett annat problem är att förkalkningar utvecklas över tid. Yngre personer kan därför ha kärlförändringar som ännu inte hunnit bli förkalkade.

När är ett kalktest användbart – och när är det inte det?

Det finns framför allt tre situationer att skilja mellan.

När den framtida risken är svårbedömd

Hos en person utan känd hjärt-kärlsjukdom kan läkaren ibland behöva mer information för att avgöra hur intensiv den förebyggande behandlingen bör vara.

Där kan kalkscore bidra, särskilt när andra riskfaktorer pekar åt olika håll.

När risken redan är tydligt hög

Om en person redan har konstaterad kranskärlssjukdom, tidigare hjärtinfarkt eller en annan tydlig indikation för läkemedelsbehandling tillför ett kalktest ofta mindre till själva behandlingsbeslutet.

Undersökningen ska inte användas som ett sätt att bortförklara betydande riskfaktorer.

Vid bröstsmärta eller misstänkt kärlkramp

Kalkscore är inte avsett att ensamt utreda pågående bröstsmärta.

En person kan ha ett lågt kalkscore men ändå ha problem med kranskärlen som kräver medicinsk utredning.

Vid nya eller återkommande symtom behöver vården bedöma vilken undersökning som är lämplig. Vid misstänkt akut hjärtinfarkt ska man ringa 112.

Ska man göra ett kalktest om man har högt kolesterol?

Inte automatiskt.

För den som har förhöjt kolesterol är första steget normalt att bedöma den samlade hjärt-kärlrisken, inte att direkt beställa en datortomografi.

Det kan räcka med en genomgång av blodfetter, blodtryck, levnadsvanor, ärftlighet och eventuella andra sjukdomar för att avgöra om behandling rekommenderas.

I mer svårbedömda fall kan kalkscore vara ett av flera underlag.

Det viktiga är vad undersökningen faktiskt skulle förändra. Om behandlingsbeslutet redan är tydligt finns det mindre anledning att genomföra ett test enbart för att få fram en siffra.

Ett högt kalkscore innebär inte heller att statinbehandlingen har misslyckats. Statiner kan påverka plackens sammansättning och bidra till att de blir mer förkalkade och stabila, vilket gör upprepade kalkmätningar svåra att tolka.

Kalkscore ger alltså ytterligare information om hjärtats kranskärl, men är varken en fullständig hjärtundersökning eller ett självständigt svar på frågan om statiner behövs. Det mest användbara resultatet är det som faktiskt hjälper läkaren och patienten att fatta ett bättre beslut utifrån hela riskbilden.

Senaste artiklar

Gymnasievalet 2027: när öppnar ansökan och när är sista dagen?

Gymnasievalet 2027 börjar redan den 15 december 2026 i Göteborgsregionen. I Stockholm öppnar ansökan...

Chokladbollar – enkelt recept och rätt konsistens

Chokladbollar gör du enkelt med smör, havregryn, kakao, socker och kallt kaffe. De behöver...

Ikea Fynd eller second hand – var ska du köpa begagnat?

Ikea Fynd och Ikeas second hand-marknadsplats är två olika sätt att köpa begagnade möbler....

Klipsch Stratos HP-2 eller HP-3 – vilken ska du välja?

Klipsch gör comeback bland påkostade hörlurar med Stratos HP-2 och HP-3. Båda är trådbundna...

liknande artiklar

Gymnasievalet 2027: när öppnar ansökan och när är sista dagen?

Gymnasievalet 2027 börjar redan den 15 december 2026 i Göteborgsregionen. I Stockholm öppnar ansökan...

Chokladbollar – enkelt recept och rätt konsistens

Chokladbollar gör du enkelt med smör, havregryn, kakao, socker och kallt kaffe. De behöver...

Ikea Fynd eller second hand – var ska du köpa begagnat?

Ikea Fynd och Ikeas second hand-marknadsplats är två olika sätt att köpa begagnade möbler....