Ringhals 3 skulle ha startat igen redan i juli. Nu räknar Vattenfall med att reaktorn kan återuppta produktionen först den 20 december 2026. Ett nytt ventilläckage har upptäckts under testerna inför återstarten, och för att åtgärda felet måste kärnbränslet tas ut ur reaktorn. Det är den senaste förklaringen till ett stopp som blivit nästan tre gånger så långt som planerat.
Därför kan Ringhals 3 inte starta igen
Den senaste förseningen beror på ett läckage i en ventil inne i reaktorinneslutningen. Felet upptäcktes när Ringhals 3 genomgick tester inför den planerade återstarten.
Den 18 november meddelade Vattenfall att återstarten flyttades från den 27 november till den 4 december. Redan dagen därpå kom ett nytt besked: reaktorhärden måste laddas ur för att felet ska kunna åtgärdas.
Därmed flyttades prognosen ytterligare 16 dagar, till den 20 december.
Att härden måste laddas ur är en viktig del av förklaringen till att ett ventilfel kan orsaka flera veckors extra stillestånd. Arbetet handlar inte enbart om att reparera eller byta en ventil. Anläggningen måste också förberedas för ingreppet, återställas och kontrolleras innan produktionen kan återupptas.
Vattenfall har inte offentliggjort någon detaljerad tidsplan för varje arbetsmoment. Det är därför inte möjligt att ange hur lång tid själva ventilreparationen väntas ta.
En annan viktig skillnad är att ventilen sitter inne i reaktorinneslutningen. Det innebär inte att själva reaktorinneslutningens skyddsbarriär har konstaterats läcka.
Ringhals 3 har varit avstängd sedan maj
Det nya ventilfelet är inte orsaken till hela det långa stoppet.
Ringhals 3 stängdes den 4 maj för sin planerade årliga revision. Under en sådan revision genomförs underhåll, inspektioner, kontroller och arbeten som inte kan utföras när reaktorn producerar el.
Den ursprungliga planen var att anläggningen skulle återstarta den 23 juli. Stoppet beräknades alltså pågå i 80 dagar.
Under revisionen upptäcktes emellertid flera problem som krävde ytterligare åtgärder. Bland annat blev arbetet med skruvar i reaktortanken mer tidskrävande än planerat.
Ett större problem upptäcktes också i komponentkylsystemet, där gummirester från ventiler hade spridits.
Gummiresterna krävde omfattande sanering
Komponentkylsystemet används för att kyla utrustning i kärnkraftverket. Om främmande material samlas i systemet kan det försämra kylningen eller skada komponenter.
Gummiresterna behövde därför avlägsnas och systemet kontrolleras.
Det var inte tillräckligt att enbart åtgärda de ventiler som hade släppt ifrån sig material. Vattenfall behövde också undersöka vart resterna hade tagit vägen och säkerställa att komponentkylningen kunde fungera som avsett.
Saneringsarbetet blev en viktig förklaring till att återstarten sköts fram under sommaren och hösten.
Det är samtidigt viktigt att skilja detta från det nya ventilläckaget i november. Vattenfall har inte bekräftat att de båda problemen har samma orsak.
Tidslinje: Så växte stoppet från 80 till 230 dagar
| Datum | Händelse |
|---|---|
| 4 maj 2026 | Ringhals 3 stängs för planerad revision. |
| 23 juli | Ursprungligen planerad återstart. |
| Juni–juli | Ytterligare underhåll och omfattande sanering av gummirester förlänger stoppet. |
| 31 oktober | Nytt återstartsdatum efter den omfattande saneringen. |
| Oktober–november | Kvarstående arbeten leder till ytterligare förseningar. |
| 18 november | Ett ventilläckage under uppstartstesterna flyttar prognosen till 4 december. |
| 19 november | Vattenfall meddelar att reaktorhärden måste laddas ur. Återstarten flyttas till 20 december. |
Om den senaste prognosen håller kommer Ringhals 3 att ha varit avstängd i 230 dagar.
Det innebär 150 dagar längre än ursprungsplanen.
Det är alltså inte ett enda fel som har hållit reaktorn stilla under hela perioden. Flera olika arbeten och tekniska problem har förlängt revisionen i omgångar.
Varför upptäcks nya fel precis före återstarten?
En kärnreaktor kan inte gå direkt från avstängd till full elproduktion. Uppstarten sker stegvis, med kontroller av att anläggningen fungerar som den ska.
Under processen behöver bland annat tryck, temperatur, komponenter och olika säkerhetsfunktioner kontrolleras. Anläggningens beteende kan också behöva verifieras i olika driftlägen.
Det innebär att problem kan visa sig först när ett system provas under de förhållanden som gäller inför eller under uppstarten.
En komponent kan exempelvis ha kontrollerats under revisionen men ändå visa en avvikelse när anläggningen förbereds för drift.
Det betyder inte automatiskt att en tidigare kontroll har misslyckats. Olika kontroller har olika syften och kan upptäcka olika typer av problem.
För Ringhals 3 är det bekräftat att det aktuella läckaget upptäcktes under uppstartstesterna. Vattenfall har däremot inte redovisat exakt vilken ventil det gäller eller den tekniska orsaken till läckaget.
Vad måste göras innan reaktorn kan producera el?
Det nya felet innebär att flera arbetsmoment måste genomföras innan Ringhals 3 kan återgå till produktion.
Först måste reaktorhärden laddas ur. Det innebär att kärnbränslet tas ut ur reaktorn enligt anläggningens särskilda hanteringsrutiner.
Därefter behöver det upptäckta ventilfelet åtgärdas.
När arbetet är genomfört måste anläggningen återställas till ett tillstånd där uppstart kan genomföras. Nödvändiga kontroller och tester måste också visa att systemen fungerar som de ska.
Reaktorn kan sedan startas och effekten ökas stegvis.
Det exakta tillvägagångssättet och vilka ytterligare kontroller som krävs i Ringhals 3 har inte offentliggjorts i detalj.
Den 20 december ska därför förstås som Vattenfalls bästa aktuella bedömning av när återstarten kan ske, inte som ett fastställt datum för full elproduktion.
Varför kan Vattenfall inte ange ett säkert datum?
När ett kraftverk planerar en återstart behöver företaget uppskatta hur lång tid de återstående arbetena kommer att ta.
Prognosen bygger på att arbetena kan genomföras enligt plan och att kontrollerna inte visar några nya avvikelser.
Om ett ytterligare fel upptäcks kan planen behöva ändras igen. Det är också vad som har hänt vid Ringhals 3 under hösten.
Först meddelades nya datum efter underhålls- och saneringsarbeten. Sedan upptäcktes ventilläckaget, och den tekniska bedömningen visade att ett mer omfattande ingrepp krävdes.
Det är inte ovanligt att ett återstartsdatum förändras när nya tekniska förutsättningar blir kända. Säkerhetskraven måste vara uppfyllda innan reaktorn får återgå till normal produktion.
Hur påverkar stoppet Sveriges elproduktion?
Ringhals 3 har en nettoeffekt på omkring 1 081 megawatt. När reaktorn står stilla försvinner därmed en betydande möjlig produktionskapacitet från det svenska elsystemet.
Den senaste förskjutningen från 4 till 20 december motsvarar 16 ytterligare dygn.
Om reaktorn annars hade producerat kontinuerligt med full nettoeffekt under dessa 16 dygn skulle produktionen ha uppgått till ungefär 415 gigawattimmar el.
Det är en teoretisk jämförelse, inte en prognos över den faktiska produktionsförlusten. En kärnreaktor går normalt inte omedelbart från stillestånd till full effekt vid återstart.
Den som vill följa läget kan se Vattenfalls aktuella produktionsuppgifter för Ringhals.
Blir elen dyrare när Ringhals 3 står stilla?
Mindre tillgänglig elproduktion kan bidra till högre elpriser, särskilt under perioder när förbrukningen är stor eller tillgången på annan elproduktion är begränsad.
Men sambandet är inte så enkelt att ett kärnkraftsstopp automatiskt innebär en viss prishöjning.
Elpriset påverkas samtidigt av exempelvis:
- Hur mycket el hushåll och företag använder.
- Hur mycket vindkraft och vattenkraft som producerar.
- Produktionen i andra svenska och utländska kraftverk.
- Möjligheterna att överföra el mellan elområden och länder.
Det går därför inte att säga att Ringhals 3:s förlängda stopp i sig kommer att höja elpriset med ett bestämt antal öre per kilowattimme.
Vi har tidigare förklarat hur samtidiga kärnkraftsstopp kan påverka elpriset och varför Sverige kan få elbrist trots elexport.
Vad händer med de andra svenska reaktorerna?
Ringhals 3:s situation ska inte förväxlas med driftläget för Sveriges övriga kärnkraftsreaktorer.
Vattenfall meddelade den 19 november att samtliga tre reaktorer i Forsmark åter var i drift. Forsmark 1 och 3 hade börjat producera el igen den 18 november.
Ringhals 4 hade samtidigt en separat återstartsprognos till den 22 november.
Det innebär att flera andra reaktorer kan bidra med produktion samtidigt som Ringhals 3 fortfarande står stilla.
I vår tidigare översikt över kärnreaktorernas driftläge den 16 november finns en jämförelse med situationen några dagar före Vattenfalls senaste besked. Uppgifterna där avser just den dagen.
För elsystemet är det den samlade tillgängliga produktionen och efterfrågan som har betydelse, inte enbart hur många reaktorer som är avställda.
När startar Ringhals 3 igen?
Enligt Vattenfalls besked den 19 november är den beräknade återstarten 20 december 2026.
För att det datumet ska hålla behöver ventilläckaget kunna åtgärdas, anläggningen återställas och de nödvändiga testerna genomföras utan att nya problem försenar arbetet.
Det ursprungliga 80-dagarsstoppet har därmed utvecklats till en planerad avställning på 230 dagar. Hur mycket längre det faktiskt blir avgörs av resultatet av de återstående arbetena och kontrollerna.