Ett kommunalt fibernätsbolag i Sundsvall har utvecklat ett system som kan upptäcka drönare och visa var personerna som styr dem befinner sig. Tekniken har redan hjälpt polisen vid en incident som störde flygtrafiken på Midlanda. Nu undersöks hur samma lösning kan användas för att skydda samhällsviktig verksamhet i fler svenska kommuner.
Bakom tekniken står Servanet, som driver fibernät i delar av Västernorrland. Bolaget har tillsammans med Sundsvalls kommun utvecklat ett sensorsystem som övervakar drönartrafik och kan slå larm när en drönare flyger in i ett bevakat område.
Enligt P4 Västernorrland, som rapporterar om satsningen den 16 november, finns ett stort intresse från andra kommuner. Projektledaren Lars-Olof Persson ser också möjligheter att använda tekniken inom det svenska civilförsvaret.
Systemet är inte bara en försöksverksamhet. Det har redan använts vid en verklig händelse där flygtrafiken påverkades.
Drönare störde flygtrafiken på Midlanda
Den 28 september 2025 upptäcktes en drönare i det förbjudna luftrummet vid Sundsvall–Timrå Airport, även kallad Midlanda.
Ett flygplan som kom från Arlanda kunde inte landa som planerat. Flygplanet tvingades cirkulera i nästan 40 minuter medan situationen hanterades.
Servanets sensorsystem hjälpte polisen att lokalisera personen som styrde drönaren. Mannen greps och lagfördes senare för flygfylleri, enligt tidigare rapportering från SVT.
Händelsen visar varför det kan vara avgörande att inte bara upptäcka en drönare utan också få information om var den styrs ifrån.
En drönare som flyger nära en flygplats kan tvinga fram säkerhetsåtgärder även om det inte finns några tecken på att den används för att skada någon. Flygtrafiken behöver kunna garanteras säker, och det kan vara svårt att snabbt hitta den ansvariga personen från marken.
Vid Midlanda kunde den digitala övervakningen ge polisen information som annars hade varit betydligt svårare att få fram.
Så fungerar tekniken som spårar drönare
Servanets lösning använder markbaserade sensorer som registrerar och analyserar radiosignaler från drönare.
Informationen bearbetas i ett digitalt system som gör det möjligt att följa drönartrafiken i realtid.
Systemet kan bland annat visa:
- Var en upptäckt drönare befinner sig.
- Vilken höjd och hastighet den har.
- Hur drönaren rör sig genom ett område.
- Var personen som styr drönaren befinner sig, när den informationen kan fastställas.
Övervakningen kan anpassas till särskilda geografiska områden. Om en drönare upptäcks i en bevakad zon kan systemet automatiskt skicka ett larm till ansvariga personer.
På så sätt behöver personalen inte hela tiden bevaka en skärm för att upptäcka en misstänkt flygning.
Därför är fibernätet en viktig del
Servanets verksamhet bygger på digital kommunikationsinfrastruktur. Det är en fördel när information från flera sensorer ska samlas in, skickas vidare och analyseras.
Det betyder däremot inte att själva fiberkablarna upptäcker drönarna.
Det är sensorerna och analysen av radiosignaler som står för upptäckten. Fibernätet och den övriga infrastrukturen bidrar till att koppla samman de tekniska delarna.
En viktig tanke bakom projektet är att använda kompetens och infrastruktur som redan finns hos kommunala verksamheter.
Det skulle kunna göra det lättare att införa liknande system även på andra platser, utan att varje kommun behöver utveckla hela lösningen från början.
Kan systemet hitta alla drönare?
Nej. Det finns viktiga begränsningar i vad tekniken kan göra.
Att registrera radiosignaler är inte samma sak som att ha fullständig kontroll över allt som flyger i ett område. Det är inte heller säkert att pilotens position kan bestämmas vid varje upptäckt.
| Systemet kan | Viktig begränsning |
|---|---|
| Upptäcka och följa många drönare | Alla drönare kan inte garanteras bli upptäckta |
| Visa position, höjd och flygväg | Drönarens fysiska storlek visas inte |
| I många fall lokalisera piloten | Pilotens identitet fastställs inte automatiskt |
| Larma vid flygning i bevakade områden | Systemet stoppar inte drönaren |
Det är särskilt viktigt att skilja mellan att hitta en persons geografiska position och att identifiera vem personen är.
Om ett system exempelvis visar varifrån en drönare styrs behöver polis eller andra behöriga aktörer fortfarande göra de kontroller som krävs för att fastställa vem som ansvarar för flygningen.
Tekniken är alltså i första hand ett verktyg för upptäckt, lägesbild och larm.
Projektet Säker Stad har fått stöd från Vinnova
Den större utvecklingen sker inom projektet Säker Stad, där Servanet och Sundsvalls kommun samarbetar.
Projektets totala budget är cirka 4,8 miljoner kronor. Av detta kommer ungefär 1,88 miljoner kronor från den statliga innovationsmyndigheten Vinnova.
Arbetet med tekniken började redan under våren 2025, då mindre tester genomfördes. Den formella projektperioden för Säker Stad inleddes i november samma år.
Projektet har därefter fortsatt att utvecklas. I oktober 2026 presenterade kommunen nya uppgifter om satsningen, och tekniken ska även provas i Härnösand och Ånge.
Projektperioden sträcker sig enligt Vinnova till december 2026.
I Sundsvalls kommuns beskrivning av drönartekniken framgår hur arbetet ska bidra till att upptäcka obehöriga drönare och visa var piloterna finns.
De 4,8 miljonerna avser utvecklingsprojektets budget. Det är inte en uppgift om vad ett färdigt drönarsystem skulle kosta att installera i en annan kommun.
Kan tekniken användas i Sveriges civilförsvar?
Det är en av de större frågorna kring satsningen.
Drönare kan vara användbara för exempelvis räddningstjänst, inspektioner och samhällsservice. Samtidigt kan obehörig drönartrafik innebära risker kring anläggningar som behöver fungera även vid allvarliga störningar eller höjd beredskap.
Möjliga användningsområden för liknande sensorteknik är bland annat flygplatser, hamnar, energianläggningar, vattenförsörjning och andra delar av samhällets kritiska infrastruktur.
För civilförsvaret handlar nyttan framför allt om att kunna upptäcka avvikande aktivitet tidigt och ge ansvariga myndigheter ett bättre beslutsunderlag.
Ett larm kan exempelvis göra att en verksamhet snabbt uppmärksammas på drönartrafik i ett område där den inte borde förekomma.
Men för att tekniken ska bli praktiskt användbar krävs mer än sensorer.
Det behöver vara tydligt vem som får informationen, vem som ansvarar för att bedöma ett larm och vilka aktörer som ska agera.
Här får samarbetet mellan kommunala bolag, kommuner, polis och andra myndigheter betydelse.
En fungerande teknisk lösning är inte automatiskt detsamma som en fungerande beredskapsorganisation.
Från lokal lösning till nationell användning
Säker Stad är intressant även därför att kommunala fibernätsbolag redan finns på många håll i Sverige.
Om modellen visar sig fungera tekniskt, organisatoriskt och juridiskt skulle delar av den kunna återanvändas på fler platser.
Det skulle kunna ge kommuner en tydligare roll i arbetet med att upptäcka obehörig drönartrafik.
Samtidigt återstår frågor om kostnader, ansvarsfördelning och hur olika system ska fungera tillsammans.
Att flera kommuner visar intresse betyder inte att det redan finns beslut om en nationell utbyggnad.
Vad händer med drönarsystemet nu?
Under den återstående projektperioden fortsätter arbetet med att utveckla och utvärdera lösningen.
De planerade testerna utanför Sundsvall blir betydelsefulla. De kan visa hur väl tekniken fungerar i andra miljöer och vilka anpassningar som behövs för att använda den på fler platser.
För Servanet är händelsen vid Midlanda redan ett konkret exempel på att systemet kan göra nytta.
Men det större provet handlar om något annat: att gå från en lokal teknik som kan upptäcka drönare till en lösning som också fungerar i kommunernas och myndigheternas ordinarie säkerhetsarbete.
Det är där projektets betydelse för det svenska civilförsvaret kommer att avgöras.