De svenska skidskyttarna tävlar inför miljonpublik och tränar nästan året runt. Men är de heltidsproffs som lever på sin idrott, eller måste de arbeta vid sidan av? Svaret beror på hur framgångsrika de är. Medan de största svenska stjärnorna kan tjäna miljonbelopp på skidskytte finns det andra åkare som kombinerar elitsatsningen med arbete eller studier.
Är svenska skidskyttar professionella?
Ja, flera av Sveriges främsta skidskyttar är heltidsproffs. Åkare som Sebastian Samuelsson, Elvira Öberg och Martin Ponsiluoma har skidskyttet som sitt yrke och kan försörja sig på tävlingar, sponsoravtal och andra idrottsrelaterade inkomster.
Men det finns en viktig skillnad mellan att vara professionell idrottare och att vara anställd.
En fotbollsspelare i en professionell klubb har normalt ett anställningsavtal och får lön från klubben. För svenska skidskyttar fungerar ekonomin annorlunda. En landslagsplats innebär inte automatiskt en traditionell anställning med en fast månadslön.
Skidskyttarna kan i stället få inkomster från flera olika håll. Hur stora inkomsterna blir beror bland annat på tävlingsresultat, individuella sponsoravtal och vilken nivå de tävlar på.
Det innebär att två åkare i samma landslag kan ha helt olika ekonomiska förutsättningar.
Får skidskyttarna lön från landslaget?
Svenska Skidskytteförbundet erbjuder ekonomiskt och praktiskt stöd till landslagsåkarna. Det kan bland annat handla om träningsbidrag, prestationsbonusar och resurser som gör det möjligt att genomföra en professionell satsning.
Bonusar kan betalas ut utifrån resultaten i både världscupen och IBU-cupen. Det är alltså inte enbart medaljörer som kan få prestationsbaserad ersättning.
Landslagsorganisationen tillhandahåller också tränare, vallare och andra resurser. Det har ett betydande värde för åkarna, även om det inte är pengar som betalas ut direkt till deras privata konton.
Det finns däremot ingen offentligt verifierad standardlön som gäller samtliga svenska landslagsåkare under säsongen 2026/2027.
Fyra olika inkomstkällor
| Inkomst | Så fungerar det |
|---|---|
| Träningsbidrag | Ekonomiskt stöd som hjälper åkaren att bedriva sin elitsatsning. |
| Prispengar | Ersättning utifrån placeringar i internationella tävlingar och världscuper. |
| Sponsoravtal | Pengar från företag som samarbetar direkt med åkaren. |
| Prestationsbonusar | Ytterligare ersättning kopplad till tävlingsresultat och särskilda prestationer. |
Alla skidskyttar har inte tillgång till samtliga inkomster. En etablerad världsstjärna har betydligt bättre möjligheter att teckna lukrativa sponsoravtal än en ung åkare som försöker ta sig in i världscupen.
Det är också skillnad på förbundets sponsorintäkter och åkarnas personliga avtal. Exempelvis visar NIBEs sponsorsatsning på skidskytte hur företag kan stödja internationella tävlingar utan att pengarna därmed blir personlig lön till landslagets aktiva.
Sebastian Samuelsson tar ut lön från eget bolag
Sebastian Samuelsson är ett tydligt exempel på hur en professionell skidskytt kan organisera sin ekonomi.
I en intervju med SVT 2020 berättade han att prispengarna går in i hans eget aktiebolag. Därifrån kan han sedan betala ut en jämn lön till sig själv.
Det betyder att han inte nödvändigtvis får hela summan från en stor tävlingsvinst direkt som privat inkomst.
Pengarna går först till företaget, som också kan ha kostnader kopplade till verksamheten.
Samuelssons bolag har vuxit till en omfattande verksamhet. Under 2025 omsatte Sebastian Samuelsson AB omkring 5,48 miljoner kronor och redovisade en vinst på cirka 1,89 miljoner kronor.
Men det är viktigt att inte förväxla företagets omsättning eller vinst med hans privata lön.
Det går alltså inte att säga att Samuelsson själv fick 5,48 miljoner kronor i lön bara för att hans bolag omsatte det beloppet.
Så mycket tjänar Sveriges bästa skidskyttar
Prispengarna visar hur stora ekonomiska skillnader som finns även mellan etablerade landslagsåkare.
Under världscupsäsongen 2025/2026 tjänade flera svenska skidskyttar över en miljon kronor enbart i tävlingsrelaterade priser.
Svenska skidskyttarnas prispengar 2025/2026
| Skidskytt | Prispengar |
|---|---|
| Hanna Öberg | 2 816 000 kr |
| Elvira Öberg | 2 486 000 kr |
| Sebastian Samuelsson | 2 462 000 kr |
| Anna Magnusson | 1 961 000 kr |
| Martin Ponsiluoma | 1 769 000 kr |
| Ella Halvarsson | 552 000 kr |
| Viktor Brandt | 413 000 kr |
Beloppen är avrundade och bygger på sammanställningen av prispengar från säsongen 2025/2026. Individuella sponsoravtal ingår inte.
Hanna Öberg toppade alltså den svenska sammanställningen med drygt 2,8 miljoner kronor.
Det är betydande belopp, men tabellen visar inte hur mycket åkarna får kvar efter skatt eller hur deras eventuella företag organiserar inkomsterna.
Tabellen visar heller inte åkarnas totala inkomster. En skidskytt med stora personliga sponsoravtal kan tjäna betydligt mer än vad prispengarna ensamma visar.
Ella Halvarsson visar hur osäkra inkomsterna kan vara
En av de tydligaste illustrationerna av skidskyttarnas ekonomi är Ella Halvarsson.
Hennes internationella genombrott förändrade förutsättningarna på kort tid.
| Säsong | Prispengar |
|---|---|
| 2023/2024 | 46 000 kr |
| 2024/2025 | 1 097 000 kr |
| 2025/2026 | 552 000 kr |
Under säsongen 2023/2024 fick Halvarsson alltså ihop omkring 46 000 kronor i tävlingspriser. Säsongen därpå översteg beloppet en miljon kronor.
Efter genombrottet berättade hon i en intervju med SVT om den tidigare ansträngda ekonomin. Hon hade bland annat behövt hålla utkik efter extrapriser i matbutikerna och hade inte kunnat ta ut någon lön före de stora framgångarna.
Säsongen 2025/2026 minskade hennes prispengar sedan till drygt en halv miljon kronor.
Det är fortfarande mycket pengar, men förändringen visar vad resultatberoendet innebär. En åkare kan gå från begränsade inkomster till en mycket god ekonomi och sedan få se tävlingsintäkterna falla igen.
Måste skidskyttar arbeta vid sidan av?
Ja, det förekommer att skidskyttar kombinerar sin satsning med arbete eller studier. Det är framför allt relevant för åkare som ännu inte etablerat sig i den internationella toppen.
Skidskytte kräver mycket träning, resor och tävlande, men alla aktiva får inte tillräckliga ersättningar för att kunna leva helt på idrotten.
Det är också vanligt att elitsatsande skidskyttar utbildar sig parallellt.
Inför läsåret 2026/2027 fanns exempelvis 42 skidskyttar som kombinerade elitidrott med universitetsstudier i Östersund. Ytterligare åtta gjorde motsvarande satsning i Luleå.
Det handlar alltså om totalt 50 skidskyttar i dessa två studiemiljöer.
Studierna betyder inte automatiskt att åkarna saknar möjlighet att försörja sig på sin idrott. Men de visar att skidskyttarnas vardag kan se annorlunda ut än den gör för etablerade världscupstjärnor.
Skidskytten Emma Nilsson berättade exempelvis för SVT under 2026 om hur hon kombinerar elitsatsningen med ekonomistudier vid Mittuniversitetet. Flexibla examinationsmöjligheter och distansstudier gör det möjligt att fortsätta tävla under vintern.
För den som ännu inte har nått den internationella toppen kan möjligheten att kombinera träning med utbildning eller arbete vara avgörande för att kunna fortsätta satsa.
Stora ekonomiska skillnader mellan världscupen och IBU-cupen
Vilken tävlingsnivå en skidskytt tillhör har stor betydelse för möjligheten att försörja sig.
Världscupen är den högsta internationella nivån, medan IBU-cupen fungerar som nivån under.
Under säsongen 2025/2026 var förstapriset i en individuell världscuptävling 20 000 euro. Motsvarande seger i IBU-cupen gav 3 000 euro.
Det innebär att en enda världscupseger gav mer än sex gånger så mycket i prispengar som en seger i IBU-cupen.
Skillnaderna gäller också antalet åkare som får betalt.
I världscupen gav de 30 främsta placeringarna i individuella tävlingar prispengar. I IBU-cupen var det endast de åtta bästa som fick motsvarande ersättning.
En skidskytt kan alltså prestera på hög internationell nivå, genomföra en lång tävlingssäsong och ändå få ganska begränsade prispengar.
På internationella skidskytteförbundets officiella webbplats finns information om världscupens tävlings- och rankingsystem.
Prispengarna höjs successivt enligt IBU:s beslut, men de här beloppen avser uttryckligen säsongen 2025/2026 och ska inte förväxlas med en slutlig prislista för 2026/2027.
Vad händer när en skidskytt slutar tävla?
En annan skillnad mot många vanliga yrken är att karriären som elitidrottare är begränsad.
De stora tävlingsinkomsterna är beroende av att åkaren fortsätter prestera. Skador, försämrade resultat eller förlorad landslagsplats kan snabbt påverka möjligheterna att försörja sig på sporten.
Det innebär inte att alla professionella skidskyttar saknar ekonomisk trygghet. Den som har sparat pengar, byggt upp ett företag eller skaffat sig utbildning kan ha andra möjligheter.
Men många idrottare behöver planera för ett yrkesliv efter den aktiva karriären.
I en undersökning från Riksidrottsförbundet som presenterades 2026 uppgav omkring hälften av de undersökta svenska A-landslagsaktiva att de hade svårt att få ekonomin att gå ihop. Över 200 aktiva hade under en fyraårsperiod slutat med sin elitsatsning på grund av ekonomiska problem eller svårigheter att kombinera idrotten med arbete och studier.
Undersökningen omfattar flera idrotter och siffrorna gäller alltså inte skidskytte specifikt.
Den visar däremot att ekonomisk osäkerhet inte bara är något som drabbar idrottare långt från landslagsnivå.
Så fungerar skidskytte som yrke
För en etablerad svensk skidskytt i världseliten är idrotten ett heltidsarbete. Träning, tävlingar, återhämtning, resor och sponsoråtaganden fyller stora delar av året.
Skillnaden mot ett vanligt jobb är framför allt hur pengarna kommer in.
De främsta åkarna kan ha egna företag, personliga sponsorer, prestationsbonusar och stora prispengar. Andra är mer beroende av landslagets stöd och kan behöva kombinera satsningen med studier eller arbete.
Svenska skidskyttar kan alltså vara heltidsproffs utan att vara vanliga löneanställda. Och även om de bästa kan tjäna miljoner är skidskytte långt ifrån ett yrke där alla på landslagsnivå är garanterade en hög eller stabil inkomst.