Nästan tre av tio undersökta dödsolyckor med bilförare från 50 år och uppåt utlöstes av akut sjukdom. Det visar forskning som Transportstyrelsen presenterade den 12 november. Men resultatet betyder inte att äldre förare orsakar fler olyckor än yngre. Forskningen visar också varför det är svårt att upptäcka medicinska risker i förväg.

Akut sjukdom bakom 29 procent av de undersökta dödsolyckorna

Forskaren Marie Skyving, analytiker vid Transportstyrelsen, har undersökt sambandet mellan sjukdomar och trafikolyckor i flera nationella studier.

En av studierna omfattade dödsolyckor under perioden 2010–2019 där en personbilsförare som var minst 50 år själv omkom. Totalt identifierades 762 dödsfall. I 709 av fallen kunde forskarna klassificera vad som utlöst olyckan.

Resultatet visar att förarens eget beteende eller manöver var den vanligaste utlösande faktorn. Akut sjukdom kom på andra plats.

Utlösande faktor	Andel av olyckorna
Förarens manöver eller beteende	49 procent
Akut sjukdom	29 procent
Självmord	12 procent
Yttre omständigheter	10 procent

Andelarna gäller de 709 klassificerade dödsolyckorna, inte samtliga trafikolyckor i Sverige.

Nästan alla sjukdomsutlösta fall kunde kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Det handlar alltså i stor utsträckning om akuta medicinska händelser som plötsligt kan göra en förare oförmögen att kontrollera bilen.

Det finns ytterligare en viktig avgränsning: undersökningen omfattar även förare mellan 50 och 64 år. Resultaten kan därför inte utan vidare användas för att beskriva olycksrisken bland personer över exempelvis 75 eller 80 år.

Är äldre bilförare farligare än yngre?

Äldre personer är överrepresenterade i dödsolycksstatistiken. Men det innebär inte automatiskt att de orsakar fler olyckor.

En viktig förklaring är att kroppen blir mer sårbar med stigande ålder. En kollision som en yngre person överlever kan få dödlig utgång för en äldre människa.

Därför måste man skilja mellan tre olika frågor:

• Hur stor är risken att en förare orsakar en trafikolycka?
• Hur stor är risken att föraren själv omkommer om en olycka inträffar?
• Hur ofta påverkar sjukdom förarens möjlighet att köra säkert?

Transportstyrelsens forskning visar att sjukdom kan ha stor betydelse i vissa dödsolyckor. Den visar däremot inte att äldre bilförare generellt är farligare än yngre.

För att bedöma det behöver forskare också ta hänsyn till exempelvis körsträcka, körvanor och vilka trafikmiljöer olika åldersgrupper vistas i.

De akuta sjukdomsfallen kan dessutom påverka andra trafikanter. I nio procent av de dödsolyckor som utlöstes av akut sjukdom skadades ytterligare en trafikant.

Det betyder att konsekvenserna inte alltid begränsas till den förare som drabbas av sjukdomstillståndet.

Vilka sjukdomar ökar risken för trafikolyckor?

En annan studie inom forskningsarbetet undersökte 13 701 förare över 65 år som varit inblandade i personskadeolyckor mellan 2011 och 2016. Dessa jämfördes med 26 525 kontrollpersoner.

Forskarna fann samband mellan förhöjd olycksrisk och flera medicinska tillstånd.

Bland sjukdomar och tillstånd med tydligare samband fanns epilepsi, substansberoende, psykiska sjukdomar och diabetes. För hjärt- och kärlsjukdomar var riskökningen mindre.

Ett uppmärksammat resultat var att forskarna inte fann någon förhöjd olycksrisk i gruppen med demensdiagnos.

Det innebär inte att demens är ofarligt i trafiken.

En möjlig förklaring är att personer som har fått en demensdiagnos redan har minskat sin bilkörning eller slutat köra helt. Studien kunde inte fullt ut kontrollera hur mycket varje person körde.

Det är också viktigt att skilja mellan en statistisk riskökning hos en grupp och körförmågan hos en enskild person. Två förare med samma diagnos kan ha mycket olika förutsättningar att köra säkert.

Många saknade känd diagnos före dödsolyckan

Ett annat resultat i forskningen visar hur svårt det kan vara att hitta riskförare genom att enbart kontrollera deras tidigare sjukdomshistoria.

I en kompletterande studie undersöktes 332 dödsolyckor som utlöstes av förarens egen manöver och 193 som utlöstes av akut sjukdom.

I båda grupperna saknade över hälften en dokumenterad potentiellt körförmågepåverkande diagnos från slutenvård eller specialiserad öppenvård under året före olyckan.

Samtidigt hade mer än tre fjärdedelar fått läkemedel förskrivna inom grupper som potentiellt kan påverka körförmågan.

Det går inte att dra slutsatsen att läkemedlen orsakade olyckorna. Att ha fått ett läkemedel förskrivet är inte detsamma som att vara påverkad av det vid olyckstillfället.

Resultaten visar däremot en svårighet med medicinska kontroller: en allvarlig sjukdomshändelse kan inträffa även när det inte finns någon tidigare dokumenterad diagnos som tydligt pekar på en trafikfara.

Måste äldre bilförare genomgå läkarundersökning?

Sverige har ingen generell åldersgräns där alla bilförare automatiskt måste genomgå medicinska kontroller för att behålla sitt vanliga körkort.

Ett B-körkort för personbil förnyas normalt vart tionde år. Att fylla 70, 75 eller 80 år innebär inte i sig att man måste genomgå en läkarundersökning.

För högre körkortsbehörigheter, exempelvis för lastbil och buss, gäller strängare regler.

Körkortsbehörighet	Medicinska krav vid förnyelse
B-körkort för personbil	Normalt förnyelse vart tionde år, utan generell åldersbaserad läkarundersökning
Högre behörigheter	Förnyelse vart femte år, med medicinsk prövning
Högre behörigheter från 45 år	Läkarintyg krävs vid förlängning

Sjukdom kan ändå leda till medicinsk prövning för den som har ett vanligt B-körkort.

Det gäller exempelvis tillstånd som kan orsaka medvetandeförlust, allvarliga synproblem eller andra nedsättningar som gör bilkörning osäker.

På Transportstyrelsens webbplats finns de medicinska körkortskraven och information om hur olika sjukdomar kan påverka möjligheten att behålla körkortet.

De medicinska reglerna förändras också över tid. Vi har tidigare beskrivit nya körkortsreglerna 2026, där förändringar av de medicinska kraven ingår.

När kan läkaren stoppa en person från att köra?

En läkare som bedömer att en person är medicinskt olämplig att ha körkort är som huvudregel skyldig att anmäla det till Transportstyrelsen.

Det finns dock ett viktigt undantag.

Läkaren behöver inte göra en anmälan om det finns anledning att anta att personen kommer att följa en tillsägelse att avstå från bilkörning.

Det brukar kallas ett muntligt körförbud. Det innebär att läkaren uppmanar personen att inte köra, men det är inte samma sak som att Transportstyrelsen formellt återkallar körkortet.

Vid en anmälan kan Transportstyrelsen utreda om personen fortfarande uppfyller de medicinska kraven. Myndigheten kan exempelvis begära läkarintyg, besluta om villkor eller återkalla körkortet.

En diagnos innebär däremot inte automatiskt att körkortet dras in. Bedömningen beror på hur sjukdomen påverkar körförmågan och vilka medicinska krav som gäller.

Behövs obligatoriska hälsokontroller för äldre?

Frågan om obligatoriska läkarundersökningar för äldre bilförare återkommer med jämna mellanrum.

Men forskningen ger inte något enkelt stöd för att sådana kontroller skulle förhindra en stor andel av de allvarliga olyckorna.

Marie Skyvings bedömning är att generella åldersbaserade hälsotester sannolikt skulle ha begränsad effekt på trafiksäkerheten.

En förklaring är just att många av de allvarliga medicinska händelser som forskarna identifierat kan vara svåra att förutse. En person kan drabbas av ett akut sjukdomstillstånd även utan tidigare tydliga varningssignaler.

Det betyder inte att medicinska undersökningar saknar betydelse. De kan upptäcka sjukdomar eller funktionsnedsättningar som gör det olämpligt att köra bil.

Skillnaden är om kontrollerna ska göras rutinmässigt för alla över en viss ålder eller riktas mot personer där det finns konkreta medicinska skäl.

Vad bör förare och anhöriga vara uppmärksamma på?

För den som märker att hälsan förändras är det viktigt att inte vänta på nästa körkortsförnyelse.

Återkommande yrsel, svimningar, synförändringar eller påtagliga problem med uppmärksamhet och reaktionsförmåga kan vara skäl att diskutera bilkörningen med läkare.

Även läkemedel kan påverka körförmågan. Vissa behandlingar kan exempelvis orsaka trötthet, yrsel eller försämrad reaktionsförmåga. Man ska inte själv sluta med ordinerad medicin, utan ta upp eventuella problem med vården.

För anhöriga kan konkreta förändringar i bilkörningen vara viktigare att reagera på än förarens ålder. Om någon återkommande tappar orienteringen, missar trafiksituationer eller får svårt att hantera bilen behöver det tas på allvar.

Transportstyrelsens forskning pekar därmed på en central skillnad: hög ålder är inte detsamma som medicinsk olämplighet att köra bil.

Samtidigt visar dödsolyckorna att plötslig sjukdom kan få allvarliga konsekvenser i trafiken, även när föraren tidigare har kunnat köra utan problem.