En värmefilt kostar bara några kronor att använda under en hel kväll, medan en värmefläkt eller ett extra elelement kan dra betydligt mer el. Men det billigaste alternativet beror på om du vill värma dig själv eller ett helt rum. Och för att verkligen sänka elräkningen måste extravärmen ersätta annan uppvärmning – inte bara läggas ovanpå den.

Så mycket kostar värmefilt, värmefläkt och element

Skillnaden i elförbrukning är stor. En vanlig värmefilt kan ha en effekt på omkring 100 watt, medan ett extra elelement ofta ligger på 1 000–1 500 watt. En kraftigare värmefläkt kan dra 2 000 watt.

Vi räknar med ett totalt rörligt elpris på 2 kronor per kilowattimme (kWh), inklusive elhandel, rörliga nätkostnader, energiskatt och moms. Det är ett räkneexempel, inte ett aktuellt elpris som gäller alla hushåll.

Värmekälla	Elkostnad vid 4 timmar per dag
Värmefilt, 100 W	24 kr/månad
Elelement, 1 000 W	240 kr/månad
Elelement, 1 500 W	360 kr/månad
Värmefläkt, 2 000 W	480 kr/månad

Beräkningen gäller 30 dagar och förutsätter att apparaten arbetar på full effekt under samtliga fyra timmar. Verklig förbrukning kan bli lägre eftersom många apparater har termostat, olika effektlägen eller automatisk avstängning.

Skillnaden blir ännu tydligare över ett helt år. En värmefilt på 100 watt som används fyra timmar varje dag kostar omkring 292 kronor i el. Ett element på 1 000 watt skulle under samma förutsättningar kosta 2 920 kronor.

Det betyder däremot inte att värmefilten kan ersätta elementet rakt av. De värmer på helt olika sätt.

Värmefilt – billigast när du bara vill värma dig själv

En värmefilt är gjord för att hålla personen varm, inte för att höja temperaturen i hela rummet. Den passar därför särskilt bra när du sitter stilla i soffan, läser eller arbetar vid skrivbordet.

Med en effekt på 100 watt kostar två timmars användning ungefär 40 öre vid vårt antagna elpris. En kväll på fem timmar kostar en krona.

Även om användningen varierar mellan olika dagar blir elkostnaden normalt låg jämfört med att driva ett extra element.

Det finns också en komfortfördel. En värmefilt ger värme nära kroppen och kan göra att ett rum känns behagligt trots att lufttemperaturen är något lägre än du annars hade föredragit.

Men händer, ansikte och andra kroppsdelar som inte täcks av filten påverkas fortfarande av rummets temperatur. Den är inte någon lösning för en bostad som är så kall att inomhusmiljön blir ohälsosam.

För den som funderar på själva produkten finns också vår genomgång av värmefiltar bäst i test 2026.

Värmefläkt eller elelement – vilket är bäst för ett kallt rum?

Både värmefläktar och vanliga elektriska element använder el för att producera värme. Skillnaden handlar framför allt om hur värmen sprids och vilken komfort de ger.

Värmefläkten ger snabb värme

En värmefläkt använder en fläkt för att blåsa uppvärmd luft genom rummet. Det gör att värmen kan spridas snabbt, särskilt i ett mindre utrymme.

Det kan vara praktiskt om ett rum är tillfälligt kallt och behöver värmas upp under en kort stund.

Nackdelarna är att fläkten kan låta och att luftströmmen kan upplevas som störande. En modell på 2 000 watt drar dessutom el för 4 kronor i timmen när den arbetar på full effekt och elpriset är 2 kr/kWh.

Om den bara behöver gå i 15 minuter blir kostnaden däremot en krona.

Det är alltså användningstiden, inte enbart apparatens maximala effekt, som avgör kostnaden.

Elelementet passar bättre för längre användning

Ett extra elelement kan vara ett bättre val när ett rum behöver jämn värme under flera timmar.

Ett termostatstyrt element slår av och på värmen för att hålla den inställda temperaturen. Därför behöver ett element med effekten 1 500 watt inte förbruka 1,5 kWh varje timme.

Hur ofta det faktiskt värmer beror bland annat på rummets storlek, isolering, utomhustemperaturen och den värme som redan finns.

Oljefyllda element kan ge en behaglig och jämn värme eftersom oljan lagrar värme. Men det gör dem inte automatiskt billigare i drift än andra vanliga elektriska element.

Ett element som använder 1 kWh el till motståndsuppvärmning ger i princip lika mycket värmeenergi som en elektrisk värmefläkt som använder samma mängd el. Ett oljefyllt element fortsätter visserligen att avge värme när det har stängts av, men då handlar det om värme som redan har producerats med el.

För längre uppvärmning är en bra termostat och rätt användning viktigare för elkostnaden än om elementet är oljefyllt eller inte.

När kan en värmefilt faktiskt sänka elräkningen?

Det finns en avgörande skillnad mellan att köpa mer värmekomfort och att minska uppvärmningskostnaden.

Om du använder en värmefilt samtidigt som bostadens temperatur och vanliga uppvärmning förblir oförändrade får du framför allt extra komfort. Värmefilten förbrukar el, och någon besparing är inte garanterad.

Möjligheten att spara pengar uppstår när filten gör att du kan ha en lägre rumstemperatur eller minska annan uppvärmning.

Enligt Energimyndighetens råd om energibesparing kan en grads lägre inomhustemperatur minska energianvändningen för uppvärmning med ungefär fem procent.

Räkneexempel: En grad svalare hemma

Anta att ett hushåll med direktverkande el använder 1 000 kWh under en kall månad för att värma bostaden.

Vid ett elpris på 2 kronor per kWh motsvarar det 2 000 kronor.

Om hushållet sänker inomhustemperaturen med en grad och därmed minskar uppvärmningsbehovet med fem procent blir den beräknade minskningen 50 kWh, motsvarande 100 kronor.

Samtidigt används en värmefilt på 100 watt fyra timmar om dagen under 30 dagar.

Värmefilten förbrukar då som mest 12 kWh, vilket kostar 24 kronor.

Resultatet i den förenklade kalkylen blir:

• Minskad uppvärmningskostnad: 100 kronor.
• Elkostnad för värmefilten: 24 kronor.
• Beräknad nettobesparing: 76 kronor per månad.

Det är inte någon garanterad besparing. Den förutsätter att temperaturen faktiskt sänks och att uppvärmningsbehovet minskar som antaget.

I en termostatstyrd bostad kan dessutom värmen från filten till viss del ersätta värme från elementen. Då blir den verkliga beräkningen något annorlunda eftersom apparaternas elförbrukning inte alltid kan läggas ihop rakt av.

Det viktiga är att jämföra hushållets totala energianvändning före och efter förändringen.

Uppvärmningssystemet avgör hur mycket du kan spara

Det spelar stor roll om bostaden värms med direktverkande el, värmepump eller fjärrvärme. Samma värmefilt kan vara en besparingsåtgärd i ett hushåll och bara en extra kostnad i ett annat.

Uppvärmning	Vad betyder extravärmen för kostnaden?
Direktverkande el	En värmefilt kan minska behovet av vanlig elvärme om rumstemperaturen sänks.
Luftvärmepump eller bergvärme	Värmepumpen producerar normalt värme effektivare än vanliga elektriska element. Extra elvärme kan därför bli dyrare.
Fjärrvärme	Besparingen beror på värmekostnadens utformning och om du kan påverka förbrukningen.
Hyresrätt med värme inkluderad	En värmefilt ger normalt ingen direkt hyresbesparing utan blir en extra elkostnad.

Värmepump och extra element är en särskild kombination

Den som redan har en fungerande värmepump behöver vara försiktig med att dra slutsatsen att ett extra elelement är ekonomiskt fördelaktigt.

En värmepump kan leverera flera gånger mer värmeenergi än den elenergi den använder, medan ett vanligt elektriskt element omvandlar el direkt till värme.

Om ett extra element tar över uppvärmning som värmepumpen annars skulle ha skött kan hushållets elförbrukning därför öka.

Det betyder inte att ett extra element alltid är fel. Ett avlägset rum som inte nås av värmepumpens värme kan fortfarande behöva en egen värmekälla.

Men då handlar valet framför allt om komfort och hur värmen når olika delar av bostaden.

För den som vill se över hela bostadens uppvärmning finns fler jämförelser i vår guide om vad uppvärmning av en villa kostar.

Tänk på säkerheten när du använder extravärme

Elektriska värmeprodukter ska användas enligt tillverkarens anvisningar. Det är särskilt viktigt med värmefiltar och värmefläktar som används nära textilier.

Elsäkerhetsverket rekommenderar att elfiltar och värmedynor används under uppsikt och inte medan man sover. Filten ska vara hel och användas på rätt sätt, utan olämpliga veck eller vikningar.

Läs gärna myndighetens säkerhetsråd för elfiltar och värmedynor innan du använder en äldre filt eller köper en ny.

Extra element och värmefläktar behöver också placeras säkert, med tillräckligt avstånd till gardiner, möbler och andra brännbara material. Täck aldrig över en värmeapparat som inte uttryckligen är avsedd för det.

Det finns även gränser för hur mycket man bör sänka bostadens temperatur.

Folkhälsomyndigheten anger 18 grader som ett lägsta riktvärde för operativ temperatur i bostäder och 20 grader för känsliga grupper. Operativ temperatur tar hänsyn till både lufttemperatur och omgivande ytors temperatur.

Den som är äldre, sjuk eller särskilt känslig för kyla ska alltså inte försöka spara el genom att hålla bostaden alltför kall.

Vad ska du välja om du fryser hemma?

För den som sitter stilla och vill bli varmare utan att höja temperaturen i hela bostaden är värmefilten normalt det mest ekonomiska alternativet.

Behöver ett kallt rum snabbt bli varmare kan värmefläkten vara praktisk. Ska rummet hållas varmt under längre tid är ett termostatstyrt elelement ofta bekvämare, särskilt om du vill undvika fläktljud.

Men innan du köper en extra värmekälla är det värt att kontrollera varför du fryser. Drag från fönster, dåligt reglerade termostater eller ojämn värmefördelning kan ibland vara det egentliga problemet.

Den som vill minska sina uppvärmningskostnader tjänar mest på att se till hela bostadens värmesystem, snarare än att bara jämföra wattalen på olika apparater.

En värmefilt kan vara ett billigt sätt att få bättre komfort. Den verkliga besparingen kommer först när den hjälper dig att minska behovet av annan uppvärmning.