Två systrar dömdes till tio års fängelse vardera för att ha försökt mörda sin pappa i hans bostad i Jönköpings kommun. Mannen överlevde attacken den 1 november 2025 och pekade ut sina döttrar som gärningspersoner. Men någon teknisk bevisning som direkt band systrarna till brottsplatsen hittades inte. Trots det fälldes båda i tingsrätten och hovrätten. Fallet har senare uppmärksammats för brister i polisutredningen och frågor kring hur domstolarna värderade bevisningen.

Den 12 november 2026 tas fallet upp i TV3:s och Viaplays program Efterlyst Tema: Kvinnliga förövare. Här går vi igenom vad som hände, familjekonflikten bakom rättsprocessen, varför systrarna dömdes och vilka frågor som fortfarande är omstridda.

Vad hände med pappan den 1 november 2025?

Det var lördagen den 1 november 2025. En man i övre 80-årsåldern hade deltagit i en minnesgudstjänst och kom hem till sin bostad i Jönköpings kommun omkring klockan 18.30.

Enligt mannens berättelse mötte han en av sina döttrar utanför huset. När han skulle gå in dök även den andra dottern upp.

Det som sedan hände skulle bli avgörande för en uppmärksammad mordutredning.

Mannen berättade att döttrarna övermannade honom inne i bostaden. Han utsattes för slag och sparkar samtidigt som hans möjligheter att andas begränsades. Bland annat täpptes hans mun och näsa till, och ett föremål trycktes enligt berättelsen in i munnen.

Under angreppet fick han också ett kraftigt slag mot huvudet och förlorade medvetandet.

När mannen vaknade lyckades han använda sitt trygghetslarm. Han berättade att han blivit angripen och pekade ut sina båda döttrar.

Skadorna som dokumenterades

Mannen hade flera skador efter händelsen, däribland en fraktur på kindbenet och skador på huvudet och halsen.

Skadorna dokumenterades medicinskt och kom senare att spela en central roll i rättegångarna.

Ett rättsintyg gav enligt domstolarnas bedömningar starkt stöd åt mannens beskrivning av våldet.

Det innebar däremot inte att den medicinska undersökningen ensam kunde visa vem som hade orsakat skadorna. Den frågan behövde avgöras genom en samlad bedömning av bevisningen.

Familjekonflikten och arvstvisten

Bakom rättsfallet fanns en konflikt om familjens arv.

Pappan hade upprättat ett testamente som innebar att de två döttrarna skulle få sina laglotter och visst lösöre. Huvuddelen av den resterande egendomen skulle i stället tillfalla ett barnbarn.

Systrarna hade motsatt sig testamentet och anlitat juridisk hjälp för att försöka få det ogiltigförklarat.

Arvstvisten blev en viktig del av åklagarens beskrivning av relationen mellan pappan och döttrarna.

Var arvet motivet till mordförsöket?

Åklagaren lyfte fram familjekonflikten som en möjlig förklaring till varför systrarna skulle ha angripit sin pappa.

Men ett exakt motiv kunde inte fastställas med säkerhet.

Systrarna förnekade att de över huvud taget hade angripit mannen. De invände dessutom mot tanken att arvstvisten skulle ha gett dem anledning att döda honom.

Det är därför viktigt att skilja mellan den dokumenterade konflikten om testamentet och själva mordmotivet. Att en arvstvist fanns innebär inte automatiskt att den var orsaken till brottet.

Domstolarna behövde inte heller slå fast ett ekonomiskt motiv för att kunna döma systrarna. Den avgörande frågan var om bevisningen visade att de hade utfört gärningen med uppsåt att döda.

Varför dömdes systrarna utan teknisk bevisning?

Det här är den mest omdiskuterade delen av fallet.

Polisen hittade inte DNA, blodspår eller andra tekniska fynd som direkt placerade systrarna på brottsplatsen vid angreppet.

Systrarna nekade till brott och hävdade att de befann sig någon annanstans.

Hur kunde då båda dömas till tio års fängelse?

Svaret ligger i hur svenska domstolar värderar bevisning.

En fällande dom kräver att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått brottet. Det finns däremot inget generellt krav på DNA, fingeravtryck, övervakningsfilm eller andra tekniska spår.

Även muntliga uppgifter kan vara avgörande, förutsatt att domstolen bedömer dem som tillförlitliga och att bevisningen sammantaget når upp till det höga beviskravet.

Pappans berättelse fick avgörande betydelse

Pappan pekade ut sina döttrar i nära anslutning till angreppet.

Det tidiga utpekandet fick betydelse eftersom det gjordes innan en längre utredning hade hunnit påverka hur händelsen diskuterades eller återberättades.

Domstolarna bedömde också att hans beskrivning av våldet fick stöd av skadebilden.

Det var alltså inte enbart hans uppgift om vilka gärningspersonerna var som låg till grund för domarna. Hans berättelse värderades tillsammans med medicinsk dokumentation och andra omständigheter.

Samtidigt var det just identifieringen av gärningspersonerna som försvaret ifrågasatte.

Bevisningen som vägdes samman

Bevisning	Domstolarnas bedömning och betydelse
Pappans berättelse	Bedömdes som tillförlitlig i de avgörande delarna.
Utpekandet efter attacken	Han identifierade sina döttrar redan i nära anslutning till händelsen.
Rättsintyget	Skadorna gav starkt stöd åt beskrivningen av våldet.
Systrarnas alibi	Deras alternativa händelseförlopp ansågs inte skapa rimligt tvivel.
Mobiltelefonerna	Telefonernas avstängning eller inaktivitet under den aktuella perioden ingick i bevisvärderingen, men placerade inte kvinnorna på brottsplatsen.
Alternativa skadeförklaringar	Försvarets invändningar bedömdes inte vara tillräckliga för att förändra slutsatsen.

Det avgörande var alltså inte att varje omständighet självständigt bevisade skuld, utan hur domstolarna bedömde hela materialet.

Polisens utredning har kritiserats

En särskilt uppmärksammad omständighet är hur polisen hanterade ärendet direkt efter händelsen.

Inledningsvis övervägdes möjligheten att mannen hade skadat sig genom ett fall mot en tv-bänk.

Det dröjde flera dagar innan en teknisk undersökning av brottsplatsen genomfördes.

Under tiden hade anhöriga hunnit städa undan blod i bostaden.

Systrarna greps dessutom först omkring en månad efter den misstänkta gärningen, vilket innebar att undersökningar av deras kläder och andra tillhörigheter genomfördes långt senare.

Vad betydde bristerna för bevisningen?

När en brottsplats inte undersöks omedelbart kan viktiga spår gå förlorade.

Det gäller bland annat blod, DNA och andra fynd som skulle kunna knyta en person till platsen eller hjälpa till att återskapa ett händelseförlopp.

En fördröjd undersökning kan också göra det svårare att värdera alternativa förklaringar.

I det här fallet innebar bristerna att domstolarna fick bedöma skuldfrågan utan sådan teknisk bevisning som annars hade kunnat bidra till att styrka eller motsäga åklagarens påståenden.

Men det är skillnad mellan att en brottsutredning haft brister och att den återstående bevisningen är otillräcklig för en fällande dom.

Tingsrätten och hovrätten ansåg att den bevisning som faktiskt fanns räckte.

Systrarna förnekade mordförsöket

Båda systrarna förnekade att de hade angripit sin pappa.

De berättade att de efter minnesgudstjänsten hade stannat vid kyrkogården och inte besökt hans bostad på det sätt som åklagaren påstod.

Försvaret ifrågasatte bland annat tillförlitligheten i mannens minnesbilder och möjligheten att hans skador kunde ha uppkommit på ett annat sätt.

En alternativ förklaring som fördes fram var att mannen kunde ha ramlat och slagit sig mot möbler i bostaden.

Även möjligheten att skadorna hade orsakats av mannen själv diskuterades i processen.

Sakkunniga ifrågasatte delar av utredningen

När målet prövades i hovrätten hade systrarna nya försvarare och ytterligare sakkunnigbevisning presenterades.

Den pensionerade kriminalteknikern Sonny Björk ifrågasatte utredningen och lyfte bland annat möjligheten att delar av skadebilden kunde förklaras av ett fall.

Försvaret åberopade även psykologisk sakkunskap som ifrågasatte säkerheten i mannens minnesuppgifter.

Frågorna handlade därmed inte bara om de tekniska spår som saknades, utan också om hur mycket tillit domstolen kunde sätta till mannens identifiering av sina döttrar.

Hovrätten prövade invändningarna men fann att de inte förändrade den samlade bevisvärderingen.

Därför dömdes systrarna för mordförsök

Den 1 april 2026 meddelade Jönköpings tingsrätt sin dom.

Båda systrarna dömdes till tio års fängelse för försök till mord.

Domstolen ansåg att det var bevisat att de hade deltagit i angreppet mot pappan.

En viktig fråga var varför gärningen bedömdes som mordförsök och inte enbart som misshandel.

Skillnaden mellan mordförsök och grov misshandel

Att en person utsätts för allvarligt våld innebär inte automatiskt att gärningen är ett mordförsök.

För ansvar för försök till mord måste åklagaren kunna bevisa att gärningspersonen haft uppsåt att döda. De övriga kraven för straffbart försök måste också vara uppfyllda.

I det här fallet fick våldet mot mannens andning särskild betydelse.

Domstolarna bedömde att det utdragna angreppet, där mannens mun och näsa blockerades, tillsammans med det övriga våldet visade ett uppsåt att döda honom.

Att pappan överlevde förändrade inte den bedömningen.

En person kan dömas för mordförsök även om offret inte får livshotande skador, om gärningen och uppsåtet uppfyller de rättsliga kraven.

Hovrätten fastställde tio års fängelse

Systrarna överklagade tingsrättens dom.

Målet togs upp i Göta hovrätt, där försvaret fortsatte att ifrågasätta bevisningen och presenterade ytterligare sakkunniguppgifter.

Den 5 juni 2026 kom hovrättens avgörande.

Hovrätten var enig och fastställde tingsrättens domar. Båda systrarna skulle avtjäna tio års fängelse.

Hovrätten ansåg att mannens berättelse var tillförlitlig i de centrala delarna och att den fick stöd av bland annat rättsintyget och omständigheterna kring det tidiga utpekandet.

Försvarets alternativa förklaringar ansågs inte ge anledning till rimligt tvivel om att systrarna var gärningspersonerna.

Den som vill läsa domstolens egen sammanfattning hittar den hos Göta hovrätt, som redogjorde för avgörandet i juni 2026.

Högsta domstolen nekade prövningstillstånd

Systrarna försökte därefter få målet prövat i Högsta domstolen.

Den 25 augusti 2026 beslutade HD att inte meddela prövningstillstånd.

Därmed stod hovrättens domar fast.

Ett nekat prövningstillstånd innebär däremot inte att Högsta domstolen har gått igenom all bevisning och gjort en tredje fullständig prövning av skuldfrågan.

Högsta domstolen tar huvudsakligen upp mål där ett avgörande kan ge vägledning för rättstillämpningen, eller där det finns särskilda skäl för prövning.

Det var därför hovrättens bedömning som blev det slutliga avgörandet i den ordinarie rättsprocessen.

Tidslinje: Från attacken till de slutliga domarna

Datum	Händelse
2024–2025	En arvstvist och konflikt kring pappans testamente finns i familjen.
1 november 2025	Pappan utsätts enligt domarna för ett mordförsök i sin bostad i Jönköpings kommun.
24 november 2025	Systrarna anhålls i sin frånvaro.
Början av december 2025	Kvinnorna grips och häktas.
4 mars 2026	Åtal väcks för försök till mord.
18 och 20 mars 2026	Huvudförhandling hålls vid Jönköpings tingsrätt.
1 april 2026	Båda systrarna döms till tio års fängelse.
April 2026	Domarna överklagas.
5 juni 2026	Göta hovrätt fastställer båda fängelsestraffen.
25 augusti 2026	Högsta domstolen nekar prövningstillstånd.
Hösten 2026	En journalistisk granskning uppmärksammar invändningar mot utredningen.
12 november 2026	Fallet tas upp i Efterlyst Tema: Kvinnliga förövare.

Fallet har granskats efter domarna

Även efter att domarna fått laga kraft har fallet väckt frågor.

I podden Bakom galler har journalisterna Sophia Djiobaridis och Josefin Freje granskat rättsfallet och uppmärksammat invändningar mot polisutredningen.

Granskningen har bland annat handlat om mannens minnesförmåga, vittnesuppgifter och material som försvaret anser borde ha fått större betydelse.

Systrarna har fortsatt att hävda att de är oskyldiga.

Åklagaren Viktor Wetterö har samtidigt tillbakavisat kritiken och framhållit att målet har prövats i domstol.

Vad är fortfarande omstritt?

Det finns framför allt tre frågor som är viktiga att hålla isär.

Vem som utförde angreppet: Domstolarna har slagit fast att systrarna var gärningspersonerna. Systrarna förnekar fortfarande detta.

Hur stark bevisningen var: Tingsrätten och hovrätten ansåg att skuldfrågan var bevisad utom rimligt tvivel. Försvaret och senare kritiker har ifrågasatt delar av underlaget och utredningsarbetet.

Varför angreppet skedde: Familjekonflikten och testamentet är dokumenterade omständigheter. Det exakta motivet bakom gärningen har däremot inte kunnat fastställas med samma säkerhet.

Den senare granskningen innebär inte att domarna har upphävts. Det finns inte heller något nytt domstolsavgörande som ändrar den rättsliga slutsatsen.

Fallet i Efterlyst Tema den 12 november 2026

Fallet uppmärksammas i Efterlyst Tema: Kvinnliga förövare, som har premiär på TV3 och Viaplay torsdagen den 12 november 2026 klockan 20.00.

Programmet fokuserar på kvinnor som begått eller misstänkts för allvarliga brott och på frågor kring kvinnliga förövare.

För mer information om sändningen, programupplägget och kommande avsnitt finns Hurbra-guiden Efterlyst Tema 2026 – premiär, avsnitt och TV-tider.

Vilka domar gäller i fallet?

Det är två fängelsedomar på tio år vardera som gäller.

Båda systrarna dömdes för försök till mord, hovrätten fastställde tingsrättens avgörande och Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd.

Rättsfallet kan identifieras genom målnummer B 5488-25 vid Jönköpings tingsrätt och B 1965-26 vid Göta hovrätt.