Magdalena Anderssons möjligheter att bilda regering blir alltmer osäkra. Vänsterpartiet vägrar släppa kravet på ministerposter, samtidigt som Centerpartiet kräver att partiet backar. Efter torsdagens hårda ordväxling står regeringsförhandlingarna inför ett avgörande – och risken ökar att inget av regeringsalternativen får tillräckligt stöd i riksdagen.

Vänsterpartiet och Centerpartiet ställer ultimatum

Konflikten mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet har skärpts ytterligare under torsdagen den 12 november.

Vid en pressträff krävde Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar att Centerpartiet väljer politisk sida. Hon anser att partiet måste ta ställning till om det vill möjliggöra en regering ledd av Magdalena Andersson eller öppna för ett borgerligt alternativ som är beroende av Sverigedemokraterna.

Samtidigt upprepade Vänsterpartiet sitt krav på att ingå i en kommande regering.

Vice partiledaren Ida Gabrielsson gjorde klart att partiet inte tänker nöja sig med att stödja Andersson från oppositionen utan att få ministerposter.

Centerpartiets svar kom senare under torsdagen.

Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist uppmanade Vänsterpartiet att överge sitt ultimatum och återvända till förhandlingarna.

Centerpartiet är berett att diskutera politiska överenskommelser som ger Vänsterpartiet inflytande, men motsätter sig att partiet tar plats i regeringen.

Därmed står båda partierna kvar vid sina krav, samtidigt som Socialdemokraternas möjligheter att samla ett fungerande regeringsunderlag försvåras.

Därför kan Anderssons regeringsplan falla

Det stora problemet för Magdalena Andersson är inte att hennes tänkbara regeringsunderlag saknar mandat. Problemet är att partierna inte är överens om hur regeringen ska se ut.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har tillsammans 176 mandat i riksdagen. Det är en majoritet av de 349 platserna.

Men Anderssons plan bygger på en regering med Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet – utan Vänsterpartiet som regeringsparti.

Mandatfördelningen visar varför det är en känslig konstruktion.

Parti eller regeringsunderlag	Mandat
Socialdemokraterna	99
Vänsterpartiet	30
Centerpartiet	25
Miljöpartiet	22
S + C + MP	146
S + V + C + MP	176
M + SD + KD + L	173

En statsminister behöver inte få en majoritet av rösterna för sig. Däremot får inte minst 175 riksdagsledamöter rösta emot förslaget.

Om Vänsterpartiets 30 ledamöter röstar nej till Andersson tillsammans med M, SD, KD och L blir det sammanlagt 203 nej-röster.

Då kan hon inte bli statsminister.

Om Vänsterpartiet däremot lägger ned sina röster kan Andersson bli godkänd, förutsatt att motståndet från övriga partier inte når 175 nej-röster.

Det innebär att Vänsterpartiet har möjlighet att stoppa den regering som Socialdemokraterna försöker bilda.

Dadgostar har svårt att backa

Vänsterpartiets hårda linje handlar också om partiets interna förankring.

Enligt Sveriges Radios Ekot har samtliga 25 partidistrikt ställt sig bakom kravet på ministerposter.

Det starka interna stödet för Vänsterpartiets ministerkrav gör det politiskt svårt för Dadgostar att överge frågan utan att kunna visa upp betydande eftergifter från Socialdemokraterna.

Samtidigt riskerar partiet att få skulden om en regeringsbildning med Socialdemokraterna misslyckas på grund av ministerkravet.

Centerpartiet står inför ett svårt vägval

Att Magdalena Anderssons regeringsplan är hotad betyder inte automatiskt att Ulf Kristersson kan bilda regering.

Centerpartiet har begärt att få jämföra två politiska helhetsförslag, ett från Andersson och ett från Kristersson.

Men det borgerliga alternativet har också stora parlamentariska problem.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet har tillsammans endast 136 mandat.

En sådan regering skulle därför behöva tolereras av andra partier, däribland Sverigedemokraterna om S, V och MP röstar emot.

SD har erbjudit sig att stå utanför regeringen. Det skulle i teorin kunna underlätta för Centerpartiet, men det innebär inte att Sverigedemokraterna avstår från krav på politiskt inflytande.

Centerpartiet har tidigare lovat att inte stödja en regering som samarbetar med SD.

Om partiet väljer Kristerssons alternativ måste det därför hantera motsättningen mellan det tidigare löftet och beroendet av SD:s röster.

Det är bakgrunden till Centerpartiets krav på två regeringsförslag.

C har alltså möjlighet att bli avgörande för vem som kan bilda regering, men inget av alternativen är politiskt okomplicerat.

Den 13 november kan bli avgörande

Nästa viktiga tidpunkt är fredagen den 13 november.

Senast klockan 17.00 ska Magdalena Andersson och Ulf Kristersson enligt Centerpartiets krav presentera sina politiska helhetsförslag.

Centerpartiet ska därefter bedöma vilket alternativ partiet vill gå vidare med.

Det betyder inte att en ny regering automatiskt kan presenteras på fredagen.

Även om Centerpartiet ger Andersson sitt stöd återstår konflikten med Vänsterpartiet. Väljer C i stället Kristerssons alternativ återstår frågan om Sverigedemokraternas roll och vilka villkor de övriga partierna kan acceptera.

Fredagens tidsfrist är dessutom ett krav från Centerpartiet, inte en formell tidsgräns i grundlagen.

Den 17 november ska Ulf Kristersson redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen Andreas Norlén. Därefter avgör talmannen hur regeringsbildningen ska gå vidare.

Tre möjliga vägar ur regeringskrisen

Trots torsdagens hårda besked är situationen inte helt låst. Det finns fortfarande flera tänkbara utfall.

1. Vänsterpartiet och Centerpartiet når en kompromiss

Anderssons möjligheter förbättras om partierna kan enas om en regeringslösning.

Det kan handla om en förändrad regeringssammansättning eller en politisk överenskommelse som Vänsterpartiet anser tillräcklig för att acceptera en regering utan egna ministrar.

Någon sådan uppgörelse har dock inte presenterats.

2. Centerpartiet öppnar för Kristersson

Om Centerpartiet väljer det borgerliga alternativet försämras Anderssons möjligheter att bli statsminister.

Men även Kristersson måste då samla ett tillräckligt starkt parlamentariskt stöd och hitta en lösning som både Centerpartiet och Sverigedemokraterna kan acceptera.

Ett centerbesked till Kristerssons fördel skulle därför inte i sig innebära att regeringsbildningen är avslutad.

3. Förhandlingarna misslyckas

Om varken Andersson eller Kristersson kan samla tillräckligt stöd riskerar regeringsbildningen att fortsätta utan någon lösning.

Det kan leda till fler misslyckade statsministeromröstningar och i sista hand ett extraval.

Kan Sverige tvingas till extraval?

Riksdagen har redan röstat nej till två statsministerförslag efter valet.

Magdalena Andersson förkastades den 15 oktober och Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist den 3 november.

Därmed återstår två försök innan reglerna om extraval blir aktuella.

Enligt grundlagen ska extraval hållas inom tre månader om riksdagen röstar nej till fyra förslag om ny statsminister.

Det finns alltså fortfarande utrymme för fortsatta förhandlingar och nya lösningar. Den som vill förstå processen kan läsa mer i riksdagens genomgång av hur en ny regering kan bildas.

Något extraval är inte beslutat.

Är Magdalena Anderssons chanser slut?

Torsdagens besked är ett tydligt bakslag för möjligheten att snabbt få fram en S-ledd regering.

Andersson behöver Centerpartiets stöd, men behöver också att Vänsterpartiet accepterar regeringslösningen. Just nu finns ingen offentlig uppgörelse som uppfyller båda kraven.

Samtidigt kan Centerpartiet inte utan vidare byta sida. Ett borgerligt regeringsalternativ skulle behöva hantera partiets motstånd mot samarbete med Sverigedemokraterna.

Därför är det för tidigt att utropa någon vinnare i regeringsstriden.

Det som däremot står klart är att Magdalena Anderssons nuvarande regeringsplan inte kan genomföras om Vänsterpartiet håller fast vid att rösta nej och övriga motståndare gör detsamma.

Någon av parterna måste ändra sin position eller hitta en ny lösning.

Fredagens besked kan visa om det fortfarande finns en väg framåt – eller om Sverige är på väg mot en ännu djupare regeringskris.