Hur mycket skärmtid är lagom för barn? Folkhälsomyndigheten rekommenderar ingen skärmtid alls för barn under två år, högst en timme för barn mellan två och fem år och successivt längre tid för äldre barn. Men antalet minuter är bara en del av frågan. Vad barnet gör framför skärmen, när den används och vad den tar tid från spelar också stor roll.

Hur mycket skärmtid rekommenderas för barn?

Folkhälsomyndighetens rekommendationer gäller skärmanvändning på fritiden. De omfattar bland annat mobiltelefoner, surfplattor, datorer, TV och dataspel.

Barnets ålder	Rekommenderad skärmtid
Under 2 år	Helst ingen skärmtid
2–5 år	Högst 1 timme per dag
6–12 år	Högst 1–2 timmar per dag
13–18 år	Högst 2–3 timmar per dag

Tiderna är riktlinjer och inte exakta medicinska gränser. Ett barn som någon dag använder skärmen längre än rekommenderat tar inte automatiskt skada. Däremot kan en vardag där skärmar regelbundet tränger undan sömn, rörelse och andra aktiviteter innebära problem.

Rekommendationerna handlar heller inte om att barn ska använda skärmar så mycket som tabellen anger. Ett barn som trivs utan mobilspel eller sociala medier behöver inte uppmuntras att börja.

På Folkhälsomyndighetens webbplats finns myndighetens råd om barns digitala medieanvändning.

Vad räknas som skärmtid?

En viktig skillnad är att rekommendationerna avser skärmanvändning på fritiden, inte all tid framför en digital skärm.

Till fritidsskärmtiden räknas exempelvis:

• Att titta på filmer, TV-program och videoklipp.
• Att spela mobilspel, datorspel eller konsolspel.
• Att använda sociala medier.
• Att surfa eller använda underhållningsappar.

Digitalt skolarbete räknas normalt inte in. Detsamma gäller bland annat digitala hjälpmedel vid funktionsnedsättning, e-böcker och ljudmedier.

Det betyder att den skärmtid som visas i en mobiltelefon inte nödvändigtvis motsvarar den tid som ingår i myndighetens rekommendationer.

Om barnet exempelvis använder en dator två timmar i skolan och sedan tittar på videoklipp en timme hemma är det framför allt fritidsanvändningen som ska jämföras med riktlinjerna.

Tiden framför TV:n ska däremot räknas med även om barnet inte håller i någon mobil eller surfplatta.

Skärmtid för olika åldrar – vad bör föräldrar tänka på?

Barn under 2 år

För barn under två år är rekommendationen att helst undvika skärmar helt.

Små barn behöver utveckla språk, motorik och social förmåga genom direkt kontakt med andra människor och genom att upptäcka sin omgivning.

Att prata, sjunga, läsa böcker och leka tillsammans ger erfarenheter som en skärm inte kan ersätta.

Det är särskilt viktigt att skärmen inte blir en återkommande ersättning för mänsklig kontakt, tröst eller lek.

Om barnet ibland råkar se en TV som står på innebär det inte automatiskt ett hälsoproblem. Rekommendationen handlar om hur vardagen organiseras, inte om att skapa oro kring varje enskilt tillfälle.

Barn 2–5 år

För barn mellan två och fem år rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag.

I den här åldern är innehållet och vuxnas närvaro särskilt viktigt. En lugn film som barnet tittar på tillsammans med en vuxen kan ge möjlighet till samtal, frågor och gemensamma upplevelser.

Snabba videoflöden med automatisk uppspelning kan däremot göra det svårare att avsluta.

En praktisk lösning är att bestämma i förväg vad barnet ska titta på och när aktiviteten ska vara slut.

För yngre barn fungerar ofta en tydlig rutin bättre än att föräldern varje gång behöver förhandla om ytterligare fem minuter.

Barn 6–12 år

För barn mellan sex och tolv år rekommenderas högst en till två timmars skärmtid på fritiden.

Nu blir skärmen ofta en större del av det sociala livet. Barn kan spela tillsammans med klasskamrater, prata med vänner och använda digitala tjänster för egna intressen.

Det är därför viktigt att skilja mellan olika aktiviteter.

En timme med ett kreativt spel tillsammans med kompisar har inte nödvändigtvis samma betydelse som en timmes planlöst scrollande.

Samtidigt räknas båda aktiviteterna normalt som fritidsskärmtid.

Föräldrar behöver vara delaktiga i vilka spel och tjänster barnet använder, vem barnet har kontakt med och hur aktiviteterna påverkar resten av vardagen.

Ungdomar 13–18 år

För tonåringar rekommenderas högst två till tre timmars skärmtid på fritiden per dag.

Under tonåren blir den digitala gemenskapen ofta viktigare. Sociala medier, gruppchattar och spel kan vara platser där vänskapsrelationer utvecklas och upprätthålls.

Därför kan alltför hårda regler, som införs utan samtal, skapa konflikter och göra det svårare att hitta en fungerande balans.

Tonåringar behöver samtidigt tillräckligt med sömn, fysisk aktivitet och möjlighet att koppla av utan ständig uppkoppling.

En bra utgångspunkt är att tillsammans undersöka vilka appar som tar mest tid och om användningen är något ungdomen själv är nöjd med.

När bör barn få en egen mobiltelefon?

En egen mobil är inte samma sak som vanlig skärmtid.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar sedan juni 2026 att föräldrar väntar med att ge barn en egen smarttelefon till det år barnet fyller 13 år.

Rekommendationen är inte ett förbud. Det handlar om att senarelägga tillgången till en personlig enhet som kan användas nästan överallt och när som helst.

För familjer som behöver kunna kontakta yngre barn kan en enklare telefon utan samma tillgång till appar och sociala medier vara ett alternativ.

Även när barnet får sin första smarttelefon behöver föräldrar ta ställning till vilka appar som ska vara tillåtna, hur notiser ska hanteras och om barnet ska få använda mobilen under natten.

Vad säger forskningen om skärmtid och barns hälsa?

Forskningen visar samband mellan omfattande skärmanvändning och flera hälsoproblem, men alla samband innebär inte att skärmen ensam orsakar problemen.

Barns ålder, innehållet de använder, familjens vardag och deras övriga vanor påverkar också.

Sömn – ett av de tydligaste problemen

Skärmanvändning på kvällen är kopplad till senare sänggående och sämre sömn.

Det kan bero på flera saker. Barnet kanske fortsätter spela eller titta längre än planerat. Sociala medier kan skapa förväntningar på att vara tillgänglig. Spännande innehåll kan också göra det svårare att komma till ro.

Ett vanligt råd är att lägga undan skärmarna 30–60 minuter före läggdags.

Mobiltelefonen bör helst laddas utanför sovrummet under natten. Det minskar risken för att notiser, meddelanden eller frestelsen att fortsätta använda mobilen stör sömnen.

Fysisk aktivitet och stillasittande

Skärmtid blir framför allt ett problem när den tar tid från andra viktiga aktiviteter.

Barn behöver kunna springa, leka, röra sig och utveckla sina motoriska färdigheter. För äldre barn handlar det också om idrott, promenader och andra former av vardagsrörelse.

Om flera timmar varje dag tillbringas stillasittande framför en skärm kan det bli svårare att få plats med tillräcklig fysisk aktivitet.

Forskning visar även samband mellan omfattande skärmanvändning och övervikt, men sambanden påverkas av flera faktorer och ska inte beskrivas som att skärmtid automatiskt orsakar viktuppgång.

Koncentration och inlärning

Det finns forskning som kopplar vissa former av digital medieanvändning till koncentrationssvårigheter.

Särskilt intressant är användning där barnet snabbt växlar mellan appar, videoklipp, meddelanden och andra intryck.

Samtidigt är det svårt att avgöra vad som är orsak och verkan. Barn som redan har svårt att koncentrera sig kan exempelvis också vara mer benägna att söka sig till vissa digitala aktiviteter.

Det går därför inte att slå fast att all skärmanvändning försämrar barns koncentrationsförmåga.

En mer användbar fråga är om skärmen stör läxläsning, sömn, samtal eller aktiviteter som kräver längre sammanhängande uppmärksamhet.

Är aktiv skärmtid bättre än passiv?

All skärmanvändning fungerar inte likadant.

Att skapa musik, bygga något digitalt, lösa problem eller samarbeta med andra i ett spel kan ge andra upplevelser än att automatiskt titta vidare på korta videoklipp.

Det innebär dock inte att aktiv skärmtid alltid är bra och passiv skärmtid alltid dålig.

En film kan vara både avkopplande och lärorik. Ett spel med sociala inslag kan samtidigt bli så tidskrävande att barnet får för lite sömn.

Typ av användning	Vad föräldrar kan uppmärksamma
Videoklipp och sociala flöden	Automatisk uppspelning och svårigheter att sluta
Kreativa spel och appar	Skapande, problemlösning och tidsåtgång
Onlinespel med kompisar	Social gemenskap, innehåll och speltider
Film tillsammans med familjen	Gemensamma upplevelser och samtal

Det är klokt att fråga barnet vad det tycker om att göra på skärmen och varför.

Att visa intresse kan göra det lättare att upptäcka både positiva upplevelser och sådant som barnet inte mår bra av.

Så sätter du rimliga gränser för skärmtid hemma

Det behöver inte börja med ett stort familjemöte eller ett detaljerat regelverk.

Ofta fungerar några tydliga vanor bättre än många komplicerade regler.

1. Ta reda på hur mycket skärmen används. Börja med att kontrollera användningstiden i mobilen och fundera över hur mycket TV och spel på andra enheter som tillkommer.

2. Bestäm skärmfria tillfällen. Måltider, läggdags och vissa gemensamma aktiviteter är naturliga tillfällen att lägga undan skärmar.

3. Skapa en förutsägbar rutin. Det kan exempelvis vara en bestämd stund efter skolan, i stället för att barnet behöver fråga hela tiden.

4. Förvarna innan tiden är slut. En påminnelse tio minuter i förväg kan minska konflikter, särskilt när barnet spelar något som inte kan avslutas omedelbart.

5. Föregå med gott exempel. Det blir svårt att få ett barn att lägga undan mobilen om vuxna ständigt tittar på sina egna skärmar.

6. Följ upp reglerna tillsammans. Om en regel leder till återkommande konflikter kan det vara värt att diskutera hur den kan bli tydligare eller fungera bättre.

Förändringar kan behöva genomföras gradvis om barnet har vant sig vid mycket skärmtid.

Ska barn ha mer skärmtid på helgerna?

Det kan fungera att ha olika regler för vardagar och helger, men de rekommenderade tiderna uttrycks som dagliga riktlinjer.

En lång spelsession på lördagen kompenseras inte automatiskt av att barnet använder mobilen mindre på måndagen.

Det viktigaste är att helgerna fortfarande ger utrymme för sömn, rörelse, familjeliv och andra aktiviteter.

Enstaka undantag behöver däremot inte göra hela familjens regler meningslösa.

Så begränsar du skärmtid på iPhone och iPad

Apple har inbyggda funktioner för att begränsa skärmanvändningen.

Om barnet ingår i familjens Familjedelning kan en förälder hantera inställningarna från sin egen Apple-enhet.

Gör så här:

1. Öppna Inställningar på din iPhone.
2. Välj Familj och tryck på barnets namn.
3. Öppna Skärmtid.
4. Aktivera och konfigurera barnets skärmtidsinställningar.
5. Ange tidsgränser för appar eller appkategorier.
6. Ställ in Skärmfri tid för exempelvis kvällen och natten.
7. Skydda inställningarna med en kod så att barnet inte själv kan ändra gränserna.

Du kan också välja vilka appar och kontakter som ska vara tillgängliga under skärmfri tid.

Exakta menyval kan skilja sig mellan olika versioner av iOS och iPadOS.

Så begränsar du skärmtid på Android

På Android kan föräldrar använda Googles Family Link för att hantera barnets skärmtid.

Family Link fungerar med kompatibla Android-enheter och ett hanterat Google-konto för barnet.

Gör så här:

1. Öppna Google Family Link på förälderns mobil.
2. Välj barnets profil.
3. Tryck på Skärmtid.
4. Öppna Tidsgränser.
5. Ställ in hur mycket barnet får använda enheten under olika veckodagar.
6. Använd Appgränser om vissa spel eller appar behöver egna tidsbegränsningar.
7. Lägg till ett schema för när mobilen ska vara låst, exempelvis under natten.

Vissa systemappar omfattas inte av appgränserna. Menyerna kan också skilja sig något beroende på Android-version och tillverkare.

Det går dessutom att begränsa eller godkänna appinstallationer och köp.

Om barnet spelar mycket på mobilen kan guiden om barnköp i onlinespel och hur du spärrar köp vara ett användbart komplement.

Vad gör man om barnet blir argt när skärmtiden är slut?

Det är vanligt att barn protesterar när en rolig aktivitet avbryts. Det betyder inte i sig att barnet har utvecklat ett beroende.

För yngre barn kan det hjälpa att ha samma avslutningsrutin varje dag. Berätta i förväg vad som ska hända efter skärmtiden och erbjud en konkret aktivitet.

För äldre barn kan det fungera bättre att komma överens om reglerna innan spelet eller filmen börjar.

Om barnet spelar tillsammans med kompisar kan det också vara rimligt att hitta naturliga avslutningstillfällen, så att en tidsgräns inte alltid bryter mitt i en gemensam aktivitet.

Försök samtidigt undvika att använda skärmen som belöning eller hot i varje vardagskonflikt. Då riskerar själva skärmtiden att bli ännu mer laddad.

Om skärmanvändningen leder till långvariga sömnproblem, tydligt försämrad skolgång, isolering eller stora återkommande konflikter kan familjen behöva stöd. Barnhälsovården, elevhälsan eller vården kan hjälpa till att bedöma situationen.

Vanliga frågor om barns skärmtid

Är fyra timmars skärmtid för mycket för ett barn?

Fyra timmars daglig fritidsskärmtid ligger över Folkhälsomyndighetens rekommendationer för samtliga åldersgrupper. Det betyder inte att barnet automatiskt har tagit skada, men det är en anledning att se över användningen och vad den tar tid från.

Räknas TV som skärmtid?

Ja. Film, serier och andra TV-program ingår normalt i fritidsskärmtiden, även när de visas på en vanlig TV och inte på en mobiltelefon.

Är skärmtid dåligt för barn med ADHD?

Det finns inget enkelt svar som gäller alla barn med ADHD. Digitala aktiviteter kan vara stimulerande och meningsfulla, men vissa barn kan behöva extra stöd med att avsluta aktiviteter, hantera impulser och skapa rutiner. Anpassa reglerna efter barnets behov och sök professionella råd om vardagen påverkas negativt.

Kan man dela upp skärmtiden i flera korta stunder?

Ja. För yngre barn kan kortare, planerade stunder vara enklare att hantera än ett långt sammanhängande pass. Den sammanlagda fritidsskärmtiden är fortfarande relevant.

Vad är viktigast – antal timmar eller innehållet?

Båda spelar roll. Tidsgränserna hjälper familjen att skapa utrymme för annat, medan innehållet, tidpunkten och barnets upplevelser påverkar hur skärmanvändningen fungerar.

Ett bra sätt att börja är att kontrollera en vanlig veckas användning och därefter välja två eller tre förändringar som hela familjen kan följa.