Många svenskar har svårt att skilja mellan kosttillskott och olika typer av växtbaserade läkemedel. Det visar en undersökning som Läkemedelsverket presenterar den 9 november 2026. Myndigheten varnar för att okunskapen kan leda till felaktig användning, olämpliga kombinationer och att människor avstår från behandling de behöver.
84 procent har låg kunskap om produkterna
Enligt Läkemedelsverkets undersökning har 84 procent av de tillfrågade låg eller ingen kunskap om skillnaderna mellan växtbaserade läkemedel, traditionella växtbaserade läkemedel och kosttillskott.
Undersökningen genomfördes av Novus den 6–12 november 2025, alltså ett år innan resultaten presenterades. Totalt deltog 1 073 personer mellan 18 och 84 år genom webbenkäter.
Resultatet innebär inte att 84 procent använder produkterna felaktigt. Däremot visar det på en kunskapsbrist som kan få betydelse när människor väljer produkter för att förebygga eller behandla hälsobesvär.
Förpackningarna kan se likartade ut och produkterna kan innehålla samma eller närbesläktade växtämnen. Men kraven på dokumenterad effekt, säkerhet och myndighetsgranskning skiljer sig åt.
Vad är skillnaden mellan läkemedel och kosttillskott?
Den viktigaste skillnaden är att läkemedel omfattas av läkemedelslagstiftningen, medan kosttillskott räknas som livsmedel.
Ett kosttillskott kan innehålla vitaminer, mineraler, växtextrakt eller andra ämnen. Att det säljs på apotek eller marknadsförs med hänvisningar till hälsa innebär inte att det är ett godkänt läkemedel.
| Produkt | Regler och granskning |
|---|---|
| Läkemedel | Kräver godkännande där effekt, säkerhet och kvalitet bedöms. |
| Växtbaserade läkemedel | Innehåller växtbaserade verksamma ämnen och omfattas av krav på vetenskapligt stöd för effekten. |
| Traditionella växtbaserade läkemedel | Registreras efter myndighetsgranskning. Användningsområdet bygger på långvarig traditionell användning. |
| Kosttillskott | Klassas som livsmedel och behöver normalt inte godkännas som produkt innan de börjar säljas. |
Skillnaden blir särskilt viktig när en produkt marknadsförs som naturlig eller växtbaserad. Sådana beskrivningar säger i sig ingenting om vilken lagstiftning produkten omfattas av.
Traditionella växtbaserade läkemedel har särskilda regler
För att ett traditionellt växtbaserat läkemedel ska kunna registreras krävs dokumentation om att det har använts medicinskt i minst 30 år, varav minst 15 år inom EU.
Produkterna ska vara avsedda för egenvård av lindriga eller tillfälliga besvär.
Långvarig användning kan ligga till grund för bedömningen att en viss effekt är rimlig. Det är däremot inte samma sak som att effekten har bevisats genom kliniska studier enligt kraven för vanliga läkemedel.
Traditionella växtbaserade läkemedel genomgår ändå en myndighetsgranskning, bland annat av kvalitet och säkerhet.
Det skiljer dem från vanliga kosttillskott.
Kosttillskott behöver inte godkännas före försäljning
Ett kosttillskott får normalt säljas utan att myndigheterna först har granskat och godkänt den enskilda produkten.
Ansvaret för att produkten är säker ligger hos företaget som säljer den. Produkten måste följa livsmedelslagstiftningen, och myndigheter kan kontrollera produkter som finns på marknaden och ingripa vid regelbrott.
Det innebär inte att företag får lova vad som helst.
Hälsopåståenden om kosttillskott omfattas av särskilda EU-regler. Företag får bara använda tillåtna närings- och hälsopåståenden enligt gällande villkor.
Ett tillåtet påstående om exempelvis ett vitamins betydelse för kroppens normala funktion är något helt annat än ett löfte om att produkten botar en sjukdom.
Att ett hälsopåstående är tillåtet innebär inte heller att hela produkten har godkänts som läkemedel.
Den skillnaden är viktig när konsumenten försöker bedöma produktens kvalitet och förväntade effekt.
Därför kan fel användning vara riskabel
Läkemedelsverket pekar på flera problem som kan uppstå när människor använder hälsoprodukter utan att känna till skillnaderna.
Kosttillskott kan påverka läkemedel
Vissa växtämnen kan förändra hur läkemedel fungerar i kroppen.
Johannesört är ett känt exempel på en växt som kan påverka nedbrytningen av flera läkemedel och därmed förändra deras effekt.
Det är därför viktigt att inte utgå från att ett växtbaserat preparat automatiskt är ofarligt att kombinera med receptbelagda läkemedel.
Den som använder läkemedel regelbundet bör fråga läkare eller apotekspersonal innan ett nytt växtpreparat eller kosttillskott börjar användas.
Flera tillskott kan ge för höga doser
Ett annat problem är att samma ämnen kan finnas i flera produkter.
Den som exempelvis tar multivitaminer tillsammans med separata vitamin- eller mineraltillskott kan få i sig betydligt mer än den tänkta mängden.
Vissa vitaminer och mineraler kan orsaka hälsoproblem vid för höga doser. Risken beror på ämnet, mängden och hur länge produkterna används.
Det räcker därför inte alltid att följa doseringsanvisningen på varje enskild förpackning. Den sammanlagda mängden måste också beaktas.
Nödvändig behandling kan försenas
En tredje risk uppstår om någon använder kosttillskott i stället för att söka vård eller följa en ordinerad behandling.
Kosttillskott är inte avsedda att behandla eller bota sjukdomar.
Om symtom beror på en sjukdom som behöver utredas kan egenbehandling med kosttillskott innebära att diagnos och behandling fördröjs.
Det betyder inte att alla produkter saknar användningsområde. Men ett kosttillskott kan inte förutsättas ha samma medicinska effekt som ett läkemedel.
Så kontrollerar du en produkt innan du köper den
Det finns två olika frågor att ställa inför köp av ett kosttillskott eller växtbaserat preparat: Vad är det för produkt – och är den lämplig för mig?
Båda behöver besvaras.
1. Kontrollera vilken produktkategori det är
Börja med att läsa förpackningen.
Det ska framgå om produkten är ett kosttillskott eller ett läkemedel. För traditionella växtbaserade läkemedel finns särskild information om registreringen och användningsområdet.
Var uppmärksam på hur produkten beskrivs i reklam. Ord som naturlig, ren eller växtbaserad är inte bevis för medicinsk effekt.
2. Undersök om läkemedlet är godkänt eller registrerat
Den som vill kontrollera ett läkemedels status kan använda Läkemedelsverkets tjänst Sök läkemedelsfakta.
Myndigheten har också en genomgång av skillnaderna mellan läkemedel och kosttillskott.
För vanliga kosttillskott finns inte motsvarande system för förhandsgodkännande av den enskilda produkten.
3. Läs innehållsförteckningen och doseringen
Kontrollera vilka ämnen produkten innehåller och i vilka mängder.
Jämför med andra tillskott du redan använder. Flera produkter kan innehålla samma vitaminer, mineraler eller växtextrakt.
Var särskilt uppmärksam på produkter med många ingredienser eller mycket höga doser.
4. Kontrollera kombinationer med dina läkemedel
Om du använder receptbelagda eller receptfria läkemedel behöver du undersöka om ett nytt tillskott kan påverka behandlingen.
Det gäller även produkter som marknadsförs som naturliga.
Berätta för läkare eller apotekspersonal vilka tillskott du använder, särskilt inför ny behandling eller förändrad medicinering.
5. Fundera på vad produkten faktiskt ska användas till
Det är skillnad på att komplettera kosten vid ett identifierat näringsbehov och att försöka behandla ett medicinskt problem.
Vid långvariga eller återkommande symtom bör orsaken undersökas i stället för att enbart prova olika tillskott.
När kan kosttillskott behövas?
Kosttillskott är inte automatiskt onödiga.
Livsmedelsverket rekommenderar vissa tillskott för särskilda grupper. Det gäller exempelvis folsyra för personer som kan bli gravida, vitamin B12 för veganer och D-vitamin för vissa grupper som kan ha svårt att få i sig tillräckligt.
Även konstaterade näringsbrister kan innebära behov av tillskott eller medicinsk behandling.
Samtidigt behöver många friska vuxna som äter varierat inte några generella vitamin- eller mineraltillskott.
Behovet beror bland annat på kostvanor, ålder och individuella förutsättningar.
Gravida bör vara särskilt försiktiga med växtbaserade preparat och tillskott som innehåller örter, eftersom säkerhetsinformationen ofta är begränsad.
Samma ingrediens betyder inte samma säkerhet
En av de viktigaste slutsatserna av Läkemedelsverkets varning är att konsumenten behöver se längre än till ingredienslistan och produktens utseende.
Två produkter kan innehålla samma växt men omfattas av olika regler, ha olika användningsområden och säljas med olika typer av hälsopåståenden.
Ett kosttillskott kan vara relevant för den som behöver komplettera sin kost. Ett läkemedel kan vara avsett att behandla ett specifikt medicinskt tillstånd. Ett traditionellt växtbaserat läkemedel kan vara registrerat för ett begränsat användningsområde med stöd av långvarig användning.
Det som avgör ett klokt produktval är därför inte bara vad produkten innehåller, utan också vilken effekt som faktiskt är dokumenterad, vilka risker som finns och om den är lämplig tillsammans med eventuella andra läkemedel.