Storbritannien kan vara på väg att göra en stor förändring av sina elbilskrav. Regeringen väntas sänka målet för hur stor andel av biltillverkarnas nybilsförsäljning som måste vara utsläppsfri 2030, från 80 till 60 procent. Förslaget skulle ge bilindustrin större frihet, men väcker oro för investeringarna i elbilar och laddinfrastruktur.

De nya uppgifterna kommer från The Guardian, som söndagen den 8 november rapporterar att den brittiska regeringen närmar sig ett beslut om lättade försäljningskrav.

Något slutligt beslut har ännu inte fattats. Enligt tidningens uppgifter väntas regeringen diskutera förändringarna under den kommande veckan, med ett viktigt möte på Downing Street onsdagen den 11 november.

Om lättnaderna genomförs kan de få betydelse långt utanför Storbritannien. Landet är en av Europas största bilmarknader, och flera av tillverkarna som berörs säljer även stora volymer bilar inom EU och i Sverige.

Storbritannien kan sänka elbilsmålet till 60 procent

Storbritannien använder ett regelverk som kallas Zero Emission Vehicle Mandate, förkortat ZEV. Det innebär att en viss andel av varje biltillverkares försäljning av nya personbilar ska bestå av utsläppsfria fordon.

Kraven höjs stegvis. För 2026 är målet 33 procent, medan nuvarande regler anger att andelen ska nå 80 procent 2030.

Regeringen har under hösten undersökt olika alternativ för att göra reglerna mindre strikta. Ett av förslagen innebär att målet för 2030 sänks till 60 procent, samtidigt som även flera av de mellanliggande årsmålen justeras.

Så kan de brittiska elbilskraven förändras

År	Nuvarande krav och föreslagen nivå
2026	33 % – oförändrat
2027	38 % sänks till 36 %
2028	52 % sänks till 44 %
2029	66 % sänks till 52 %
2030	80 % sänks till 60 %
2035	Målet om 100 % utsläppsfria nya bilar kvarstår

Tabellen visar det alternativ som ingått i regeringens översyn och som nu pekas ut som aktuellt. Det är ännu inte en fastställd ny målkurva.

Förändringen skulle innebära att biltillverkarna inte behöver öka sin elbilsförsäljning lika snabbt som tidigare planerat.

Samtidigt undersöker regeringen möjligheten att förlänga flexibiliteten i systemet. Tillverkare kan under vissa förutsättningar använda krediter och andra mekanismer för att uppfylla kraven även när den faktiska försäljningsandelen ligger under årets formella mål.

Det är därför viktigt att skilja mellan det fastställda procentmålet och den andel elbilar som i praktiken säljs under ett enskilt år.

Därför vill bilindustrin ha lättnader

Bakom diskussionen finns ett växande avstånd mellan de politiska målen och den faktiska efterfrågan på elbilar i Storbritannien.

Enligt den brittiska branschorganisationen SMMT stod helt eldrivna personbilar för 26,6 procent av nyregistreringarna under januari–oktober 2026.

Under oktober var andelen högre, omkring 32 procent. Det är nära årets formella mål på 33 procent, men utvecklingen under hela året visar hur svårt det kan vara att få försäljningen att växa i den takt som regelverket kräver.

SMMT har länge argumenterat för att tillverkarna behöver större flexibilitet. Organisationens vd Mike Hawes har framhållit att hårdare försäljningskrav inte automatiskt innebär att fler konsumenter väljer elbil.

För biltillverkarna handlar frågan om både efterfrågan och ekonomi.

Utvecklingen av nya elbilsmodeller kräver stora investeringar. Samtidigt behöver tillverkarna hantera kostnaderna för batterier, produktionsomställning och konkurrensen från billigare alternativ.

Om kunderna inte köper tillräckligt många elbilar kan tillverkarna behöva använda rabatter och andra försäljningsåtgärder för att nå målen.

Det kan pressa lönsamheten på en redan konkurrensutsatt marknad.

Lättade krav skulle minska trycket att snabbt öka elbilsandelen och ge större möjlighet att fortsätta sälja andra drivlinor under övergångsperioden.

Kritik mot förslaget – investeringar kan påverkas

Regeringens planerade förändringar möter samtidigt motstånd.

Kritiker bland parlamentariker och klimatföreträdare anser att sänkta krav riskerar att bromsa elektrifieringen och försvåra arbetet med att minska transportsektorns utsläpp.

En annan invändning handlar om investeringarna som redan genomförts för att möta de tidigare målen.

Laddbranschens organisation ChargeUK har varnat för att svagare krav kan äventyra investeringar i laddinfrastruktur motsvarande omkring 1,7 miljarder pund.

Det är organisationens egen bedömning av vilka investeringar som kan påverkas, inte pengar som redan gått förlorade.

Resonemanget är att laddföretagens investeringar bygger på förväntningar om hur snabbt antalet elbilar ska växa. Om försäljningen ökar långsammare kan också behovet av nya laddstationer utvecklas långsammare än planerat.

Bilindustrin och laddbranschen har därmed delvis olika intressen.

För biltillverkarna kan lägre krav minska kostnadstrycket på kort sikt. För företag som investerar i elbilsladdning kan samma förändring innebära större osäkerhet om framtida intäkter.

Regeringen behöver också väga dessa ekonomiska argument mot Storbritanniens klimatmål.

Förbudet mot nya bensinbilar 2030 är en annan fråga

En central skillnad i diskussionen gäller försäljningskraven för elbilar och reglerna för vilka nya bilar som får säljas.

Storbritanniens regering har fortfarande som uttalat mål att avveckla försäljningen av nya renodlade bensin- och dieselbilar 2030.

Vissa hybridbilar ska kunna fortsätta säljas under en övergångsperiod, medan målet om att alla nya personbilar ska vara utsläppsfria 2035 ligger kvar.

Det innebär att en sänkning av ZEV-målet till 60 procent inte automatiskt betyder att regeringen överger sin långsiktiga elektrifieringspolitik.

Däremot skulle den förändra hur snabbt biltillverkarna måste anpassa sin försäljning fram till 2030.

Exakt hur de olika kraven ska fungera tillsammans blir en viktig fråga när regeringen presenterar sitt slutliga förslag.

EU diskuterar också lättnader för bilindustrin

Den brittiska utvecklingen sker samtidigt som EU diskuterar förändringar av sina egna utsläppsregler för nya bilar.

Men regelverken är inte identiska.

Storbritannien har ett direkt krav på hur stor andel av biltillverkarnas försäljning som ska bestå av utsläppsfria bilar.

EU använder i stället gränser för biltillverkarnas genomsnittliga koldioxidutsläpp från nya fordon.

Enligt dagens EU-regler ska de genomsnittliga utsläppen från nya personbilar minska med 55 procent till 2030, jämfört med referensnivån från 2021.

Från 2035 gäller enligt nuvarande regelverk ett krav på 100 procents minskning av avgasutsläppen från nya personbilar.

Nya EU-förslag kan förändra 2035-målet

I december 2025 föreslog EU-kommissionen att reglerna för 2035 skulle göras mer flexibla.

Förslaget innebär att utsläppsminskningen skulle kunna vara 90 procent, med särskilda möjligheter att kompensera återstående utsläpp.

Den 4 november 2026 gick Europaparlamentets miljöutskott vidare med en ännu större föreslagen förändring. Utskottet stödde en nivå på 87,5 procents utsläppsminskning med möjlighet till ytterligare kompensation.

Även detta är fortfarande ett förslag.

Europaparlamentets omröstning i plenum väntas i december och därefter återstår ytterligare delar av EU:s lagstiftningsprocess.

Det nuvarande EU-kravet för 2035 gäller alltså fortfarande.

Att både Storbritannien och EU diskuterar lättnader under samma period är betydelsefullt för bilindustrin. Tillverkarna måste fatta investeringsbeslut flera år innan de nya reglerna börjar gälla, och politisk osäkerhet kan påverka hur produktionen planeras.

Vad betyder förändringarna för Volkswagen, BMW och Volvo?

Flera stora europeiska biltillverkare säljer både elbilar och modeller med förbränningsmotor på den brittiska marknaden.

Volkswagen, BMW, Mercedes-Benz, Stellantis och Volvo Cars är exempel på tillverkare som behöver anpassa sitt modellutbud till olika regler i Storbritannien och EU.

Om Storbritannien inför lägre försäljningskrav kan dessa företag få större frihet att bestämma hur snabbt elbilsandelen ska öka på den brittiska marknaden.

Det skulle exempelvis kunna påverka vilka modeller som prioriteras och hur produktionen fördelas mellan olika drivlinor.

Samtidigt behöver tillverkarna fortfarande följa EU:s separata utsläppsregler för bilar som säljs inom unionen.

En lättnad i Storbritannien innebär därför inte att samma modeller automatiskt kan säljas i större omfattning inom EU.

För europeiska tillverkare kan skillnaderna mellan regelverken göra marknadsplaneringen mer komplicerad.

Utöver försäljningskraven påverkas handeln av särskilda ursprungsregler för batterier och andra komponenter. Dessa regler är en separat fråga, men de visar hur många olika faktorer som påverkar handeln med elbilar mellan Storbritannien och EU.

Bilindustrin behöver därför hantera både elektrifieringens kostnader och olika politiska villkor på sina viktigaste marknader.

Vad betyder det för svenska elbilsköpare?

För svenska konsumenter får en eventuell brittisk regeländring ingen direkt juridisk effekt.

Sverige omfattas av EU:s regelverk, och ett brittiskt beslut ändrar inte vilka nya bilmodeller som får säljas i Sverige.

Däremot kan utvecklingen på längre sikt påverka den europeiska bilmarknadens utbud och konkurrens.

Sverige har betydligt högre elbilsandel

Skillnaden mellan den svenska och brittiska marknaden är redan stor.

Enligt Mobility Sweden stod helt eldrivna personbilar för omkring 51 procent av nyregistreringarna i Sverige under oktober 2026.

Motsvarande andel i Storbritannien var cirka 32 procent.

Sett över perioden januari–oktober låg Sverige på omkring 44 procent, jämfört med 26,6 procent i Storbritannien.

Marknad	Elbilsandel januari–oktober 2026
Sverige	Cirka 44 %
Storbritannien	26,6 %

Sverige befinner sig därmed längre fram i elektrifieringen av nybilsförsäljningen.

Det betyder också att den svenska marknaden kan fortsätta vara viktig för biltillverkarnas elbilsmodeller även om andra europeiska länder väljer en långsammare omställning.

Bland de nya europeiska modellerna finns exempelvis flera av elbilarna som nått finalen i Årets bil 2027.

Tillverkarnas satsningar på dessa modeller påverkas av efterfrågan på flera marknader samtidigt.

Kan elbilar bli billigare i Sverige?

Det går ännu inte att dra någon säker slutsats om hur svenska elbilspriser skulle påverkas av lättade brittiska krav.

En långsammare elektrifiering i Storbritannien skulle kunna förändra konkurrensen och tillverkarnas fördelning av olika bilmodeller mellan europeiska marknader.

Men det betyder inte automatiskt att fler elbilar kommer att säljas med rabatt i Sverige.

Priserna påverkas också av batterikostnader, konkurrens från kinesiska tillverkare, valutakurser, räntor och konsumenternas efterfrågan.

En eventuell prisförändring måste därför bedömas utifrån den faktiska marknadsutvecklingen, inte enbart utifrån de brittiska försäljningskraven.

Besked väntas under veckan

Den brittiska regeringens nästa steg väntas bli avgörande för hur snabbt biltillverkarna måste öka sin försäljning av utsläppsfria bilar under resten av årtiondet.

Enligt uppgifterna från The Guardian väntas regeringsföreträdare diskutera frågan onsdagen den 11 november. Något fastställt datum för ett slutligt offentliggörande finns ännu inte.

För bilindustrin är det framför allt den nya målkurvan, reglerna för krediter och möjligheten att fortsätta sälja olika drivlinor som blir viktiga.

Samtidigt fortsätter EU:s egen process om utsläppskraven. Europaparlamentets nästa större behandling väntas i december 2026.