Paraguays tidigare president Santiago Peña har häktats efter kollapsen för Ueno Bank. Han misstänks ha missbrukat sin makt för att gynna banken, där han tidigare varit delägare. Peña förnekar brott. Samtidigt försöker myndigheterna få tillbaka pengar till hundratusentals drabbade bankkunder.

Domaren Humberto Otazú beslutade lördagen den 7 november att Santiago Peña ska hållas frihetsberövad medan brottsutredningen fortsätter. Beslutet kom dagen efter att han avsatts från presidentposten och gripits.

Peña misstänks för förtroendemissbruk och förvaltning för egen vinning. Utredningen handlar bland annat om stora offentliga insättningar i Ueno Bank, som försattes under myndighetsstyrd avveckling i början av november.

Den tidigare presidenten nekar till anklagelserna. Hans advokat Ricardo Preda har meddelat att försvaret ska samarbeta med utredarna och räknar med att misstankarna avskrivs.

Även Paraguays tidigare centralbankschef Carlos Carvallo har häktats i samband med bankkrisen.

Vad misstänks Santiago Peña ha gjort?

Åklagarnas misstankar gäller hur stora summor offentliga pengar placerades hos Ueno Bank och varför pengarna fanns kvar trots varningssignaler om bankens ekonomi.

Peña hade tidigare en ägarandel i den företagsgrupp som låg bakom banken. Enligt Reuters sålde han sitt innehav i mars 2025.

Utredarna misstänker att han därefter använde sin ställning som president för att påverka offentliga myndigheter och verksamheter att placera och behålla pengar hos banken.

Det handlar om betydande belopp. Uppskattningsvis 850 miljoner dollar i offentliga medel har varit placerade hos Ueno Bank. Omkring 355 miljoner dollar uppges tillhöra Paraguays pensions- och socialförsäkringsmyndighet IPS.

Parallellt utreds misstänkta oegentligheter inom banken och närstående företag. Åklagarmyndigheten har bland annat pekat på omfattande krediter till företag med kopplingar till bankens ägare, där säkerheter och dokumentation misstänks ha varit bristfälliga.

Totalt har 27 personer med anknytning till banken och närstående företag delgetts brottsmisstankar i en separat del av utredningen.

Det är ännu inte fastställt vilka ekonomiska förluster som kan kopplas till misstänkta brott. Inte heller har Peñas personliga straffansvar avgjorts.

Bankens ekonomi föll under lagens krav

Ueno Banks sammanbrott blev offentligt den 3 november, när Paraguays centralbank meddelade att ett avvecklingsförfarande hade inletts.

Bakgrunden var att bankens solvens hade sjunkit till mindre än hälften av det lagstadgade minimikravet.

Solvensen visar förenklat om en bank har tillräckligt med eget kapital för att klara sina risker och eventuella förluster. När kapitalet blir alltför litet kan banken inte längre tillåtas fortsätta verksamheten som vanligt.

Centralbanken beslutade därför att ingripa och ta banken genom ett särskilt förfarande för att hantera dess tillgångar och skulder.

För bankkunderna fick beslutet omedelbara konsekvenser. Konton spärrades och många förlorade tillfälligt möjligheten att använda sina pengar.

Centralbanken har samtidigt betonat att problemen gäller Ueno Bank och inte i sig innebär att hela Paraguays banksystem befinner sig i kris.

Så avsattes Paraguays president

Bankkollapsen utvecklades snabbt till en politisk kris.

Den 6 november beslutade Paraguays senat att avsätta Santiago Peña efter ett riksrättsliknande förfarande. Beslutet var enhälligt bland de närvarande senatorerna.

Samma dag tillträdde vicepresident Pedro Alliana som landets nya president. Han ska enligt beslutet fullfölja mandatperioden fram till augusti 2028.

Peña greps efter avsättningen och häktades dagen därpå.

Häktningen innebär att han kan hållas frihetsberövad under den fortsatta utredningen. Den är däremot inte en fällande dom.

Vad händer med pengarna i Ueno Bank?

För bankens kunder är den mest akuta frågan när de får tillgång till sina besparingar igen.

Paraguay har en statlig insättningsgaranti som ska skydda sparare när en bank inte längre kan betala tillbaka pengarna.

Garantin omfattar upp till 75 minimimånadslöner per person och bank. Den aktuella gränsen motsvarar ungefär 228,3 miljoner guaraní, eller omkring 38 000 amerikanska dollar.

Skyddet gäller per insättare och bank, inte separat för varje konto. En person med flera konton hos samma bank får alltså inte automatiskt en ny garantigräns för varje konto.

Myndigheterna uppskattar att omkring 97 procent av Ueno Banks insättare har besparingar som ryms inom garantin.

Den som vill förstå hur motsvarande skydd fungerar i Sverige kan läsa mer om vad som händer om banken går i konkurs. Det svenska insättningsskyddet har dock andra regler och gäller inte för kundernas pengar i Paraguay.

Nästan 1,2 miljoner konton har fått pengar

För att påskynda återbetalningarna har Paraguays parlament godkänt särskilda förskottsutbetalningar på upp till 40 minimimånadslöner, motsvarande cirka 121,8 miljoner guaraní.

Det är viktigt att skilja den tillfälliga utbetalningsgränsen från den högre lagstadgade insättningsgarantin.

Den första utbetalningsomgången riktades till kunder som hade högst tio miljoner guaraní på kontot, inte hade skulder till Ueno Bank och hade tillgång till ett konto hos ett annat finansinstitut.

Till och med den 7 november hade omkring 996 miljarder guaraní betalats ut eller krediterats till närmare 1,2 miljoner konton.

Myndigheterna siktar på att fortsätta den aktuella utbetalningsetappen fram till den 11 november.

Ueno Bank hade tidigare uppgett omkring 2,9 miljoner kunder. Centralbankens senare sammanställning visar däremot cirka 1,8 miljoner faktiska insättare. Skillnaden beror på att det totala kundantalet inte är samma sak som antalet personer med pengar insatta i banken.

Kan kunder förlora sina besparingar?

Insättningsgarantin innebär att staten skyddar pengar upp till den fastställda gränsen, enligt garantins villkor.

Den som har större belopp på kontot kan däremot behöva vänta på resultatet av bankens avveckling för att få veta hur mycket av den överskjutande delen som går att återvinna.

Pengarna över garantigränsen är inte automatiskt förlorade. Hur mycket som kan betalas tillbaka beror bland annat på värdet av bankens tillgångar och de krav som finns mot banken.

Det går ännu inte att fastställa hur stora de slutliga förlusterna blir.

Paraguays insättningsgarantifond kan också komma att belastas hårt. Enligt en preliminär uppskattning som tidningen ABC Color rapporterade den 8 november kan bankkollapsen kräva omkring hälften av fondens resurser.

Tiotusentals pensionärer påverkas

Bankkrisen har också fått direkta konsekvenser för pensionärer.

Paraguays pensions- och socialförsäkringsmyndighet IPS har meddelat att omkring 32 000 pensionärer, som tidigare fick sina utbetalningar via Ueno Bank, ska flyttas till andra banker.

Myndigheten uppger att novemberpensionerna och den extra årliga utbetalningen ska betalas den 17 november 2026.

Sammanlagt omfattar pensionsutbetalningen omkring 90 000 personer.

För pensionärerna handlar krisen därför inte bara om hur mycket pengar staten kan återvinna från banken, utan också om att de löpande utbetalningarna ska fungera trots bankens sammanbrott.

Vad händer nu med Peña och banken?

Två processer fortsätter parallellt.

Den ena är brottsutredningen mot Santiago Peña och andra misstänkta. Utredarna ska bland annat granska kontakterna mellan den tidigare presidenten, bankens ägare och de myndigheter som placerade offentliga pengar hos Ueno Bank.

Den andra är hanteringen av bankens tillgångar och skulder. Där återstår att genomföra fler utbetalningar, värdera tillgångarna och avgöra hur mycket pengar som kan återvinnas till kunder och offentliga institutioner.

Något slutligt datum för brottmålet eller bankens avveckling finns ännu inte.

För bankkunderna är nästa viktiga besked hur de fortsatta utbetalningarna går och när de som har större insättningar kan få klarhet i vad som händer med deras återstående pengar.