När någon dör finns ofta en stor del av personens liv kvar på nätet. Bilder ligger i molnet, gamla meddelanden finns på sociala medier och digitala abonnemang fortsätter att vara kopplade till konton. Men vad händer med allt detta efter ett dödsfall – och kan anhöriga få tillgång till innehållet?

Svaret beror på vilken tjänst det gäller. Facebook kan göra om en profil till en minnessida, medan Apple och Google har funktioner som gör det möjligt att planera vem som ska få tillgång till vissa uppgifter. Utan sådana förberedelser kan det bli betydligt svårare.

Vad händer med digitala konton när någon dör?

Digitala konton är inte något som anhöriga automatiskt får tillgång till genom ett arv. Även om en person ärver den avlidnes telefon eller dator betyder det inte att personen får rätt att använda alla konton som finns på enheten.

De flesta stora tjänster har egna regler för vad som händer när en kontoinnehavare avlider. I huvudsak finns tre möjligheter:

• Kontot bevaras: En profil kan exempelvis göras om till en minnessida där tidigare innehåll finns kvar.
• Kontot raderas: Anhöriga kan i många fall begära att ett konto stängs permanent.
• Vissa uppgifter lämnas ut: Bilder, dokument och annat innehåll kan ibland göras tillgängligt för en utsedd person eller efter en särskild prövning.

Det är viktigt att skilja på dessa alternativ. Att en anhörig får radera ett konto innebär inte att samma person har rätt att läsa privata meddelanden eller ladda ned lagrade filer.

Dessutom kan ett konto finnas kvar länge utan att användas. Andra tjänster kan radera inaktiva konton enligt sina egna regler.

Facebook, Instagram, Google och Apple – så fungerar tjänsterna

De stora digitala tjänsterna hanterar dödsfall på olika sätt. Några erbjuder särskilda funktioner som användaren kan aktivera i förväg, medan andra huvudsakligen låter anhöriga begära att kontot stängs.

Tjänst	Vad kan anhöriga göra?
Facebook	Begära minnessida eller radering. En utsedd efterlevandekontakt kan hantera vissa delar av en minnessida.
Instagram	Begära att profilen blir minneskonto eller tas bort.
Google	Begära kontostängning eller i vissa fall tillgång till data. Användaren kan förbereda åtkomst genom hantering av inaktiva konton.
Apple och iCloud	En utsedd digital arvskontakt kan få tillgång till vissa bilder, filer och andra uppgifter.
Microsoft OneDrive	En betrodd kontakt kan få läsbehörighet till filer och bilder genom tjänstens funktion för digitalt arv.
Microsoft Outlook	Anhöriga får inte automatiskt läsa e-posten. Utlämning kan kräva en rättslig process.
LinkedIn	Behöriga personer kan begära att profilen minnesmärks eller stängs.
X	En behörig anhörig eller företrädare kan begära att kontot avaktiveras.
Dropbox	Tillgång till lagrade filer kan begäras, men omfattande juridisk dokumentation krävs.

Facebook och Instagram kan bli minnessidor

På Facebook kan användaren i förväg utse en efterlevandekontakt. Det är en person som får möjlighet att sköta vissa delar av profilen efter dödsfallet.

En efterlevandekontakt kan bland annat hantera begränsade profilfunktioner och fästa ett inlägg på minnessidan. Personen får däremot inte logga in som den avlidne eller läsa privata meddelanden.

Det går också att välja att Facebook-kontot ska raderas efter dödsfallet.

Instagram har möjlighet att göra om en avliden persons profil till ett minneskonto. Anhöriga kan även begära radering, men tjänsten har inte samma funktion för att utse en efterlevandekontakt som Facebook.

Google kan lämna ut bilder och dokument

Den som använder Gmail, Google Foto eller Google Drive kan själv förbereda vad som ska hända vid långvarig inaktivitet.

Genom Googles hantering av inaktiva konton kan användaren välja upp till tio personer som ska kontaktas och bestämma vilka uppgifter de kan få tillgång till.

Funktionen aktiveras när kontot varit inaktivt under en förvald period. Det krävs alltså inte att Google har fått information om ett dödsfall.

Om ingen sådan inställning finns kan anhöriga ändå ansöka om att få ut uppgifter. Google prövar då begäran och garanterar inte att innehållet lämnas ut. Företaget lämnar inte heller ut lösenord.

En viktig detalj: Anhöriga bör undersöka möjligheten att få ut bilder och andra filer innan de begär att ett Google-konto stängs. När kontot väl har avslutats på begäran kan en senare begäran om innehållet inte behandlas.

Apple har en särskild arvskontakt

Apple erbjuder en funktion där användaren kan utse en eller flera digitala arvskontakter.

Efter dödsfallet kan en sådan kontakt begära tillgång till delar av den avlidnes Apple-konto och iCloud-innehåll. Normalt behövs både en särskild åtkomstnyckel och dokumentation som bekräftar dödsfallet.

Åtkomsten kan omfatta exempelvis bilder, anteckningar, meddelanden och dokument. Däremot omfattas inte lösenord och andra uppgifter i iCloud-nyckelringen eller köpt musik och film.

Apple beskriver hur funktionen aktiveras i sin guide om att lägga till en digital arvskontakt.

Om ingen arvskontakt har utsetts kan anhöriga behöva ytterligare juridiska handlingar för att få tillgång till uppgifter.

Microsoft skiljer mellan OneDrive och Outlook

Microsoft har en funktion för digitalt arv i OneDrive. Där kan användaren utse en betrodd kontakt som senare kan få läsbehörighet till lagrade filer och bilder.

Det betyder däremot inte att personen automatiskt får tillgång till Outlook eller hela Microsoft-kontot.

För privat e-post gäller andra och betydligt mer restriktiva regler. Att någon har avlidit ger inte i sig anhöriga rätt att läsa personens meddelanden.

Skillnaden är viktig för den som exempelvis har familjefoton i OneDrive men viktiga uppgifter i sin Outlook-inkorg.

Kan anhöriga få tillgång till privata bilder och meddelanden?

I vissa fall, men det är långt ifrån säkert.

Det spelar stor roll var innehållet finns och vilka inställningar som gjorts innan dödsfallet.

En familjebild som publicerats öppet på Facebook kan redan vara synlig för andra. Samma bild, sparad privat i ett molnkonto, kan däremot vara svår att komma åt utan rätt förberedelser.

Privata meddelanden och e-post behandlas ofta mer restriktivt än bilder och andra filer.

Det finns också en skillnad mellan att äga en fysisk enhet och att ha rätt till innehållet i en digital tjänst. Ett lösenord som finns nedskrivet bland den avlidnes papper ger inte automatiskt rätt att använda kontot enligt tjänstens villkor.

Den som planerar sitt digitala arv bör därför inte utgå från att anhöriga kan lösa allt genom att få tillgång till telefonen eller datorn.

Så gör du som anhörig när någon har dött

Det kan vara frestande att börja stänga konton direkt efter ett dödsfall. Men om viktiga foton eller dokument fortfarande finns lagrade bör man först undersöka möjligheten att bevara dem.

En praktisk arbetsgång är att:

1. Kartlägga kontona. Ta reda på vilka sociala medier, molntjänster, e-postkonton och digitala abonnemang den avlidne använde, utifrån uppgifter som finns tillgängliga på ett behörigt sätt.
2. Undersöka vilka filer som behöver sparas. Familjefoton och viktiga dokument kan annars riskera att försvinna när konton avslutas.
3. Kontrollera eventuella arvskontakter. Den avlidne kan ha utsett någon hos exempelvis Apple, Google eller Microsoft.
4. Samla nödvändiga handlingar. Olika tjänster kan kräva dödsfallsintyg, identitetshandlingar eller bevis på behörighet.
5. Kontakta varje tjänst genom dess officiella förfarande. Ange om du vill få ett konto minnesmärkt, avslutat eller begära tillgång till innehåll.

Det kan också vara klokt att anteckna vilka förfrågningar som har skickats och vilka konton som har avslutats. Då blir det lättare för flera anhöriga att samordna arbetet.

Vilka dokument behövs för att avsluta ett konto?

Kraven varierar mellan tjänsterna och beroende på vad anhöriga vill göra.

Ett dödsfallsintyg är en vanlig utgångspunkt. I Sverige går det att beställa ett dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket.

Det visar att personen har avlidit och innehåller uppgifter om vissa efterlevande.

Andra handlingar som kan efterfrågas är:

• Identitetshandling för den som skickar begäran.
• Handlingar som visar släktskap med den avlidne.
• Registrerad bouppteckning eller annan dokumentation som visar behörighet att företräda dödsboet.
• Domstolsbeslut, framför allt vid begäran om tillgång till privat lagrat innehåll.

Exempelvis ställer Dropbox särskilda krav på juridisk dokumentation för att kunna lämna ut filer från en avliden persons konto.

Det går inte att räkna med att ett svenskt dödsfallsintyg ensamt räcker hos alla internationella företag.

Så förbereder du ditt eget digitala arv

Det enklaste sättet att hjälpa sina anhöriga är att ordna det viktigaste medan man fortfarande själv har tillgång till kontona.

Det behöver inte innebära att man lämnar ut sina lösenord. Tvärtom är det bättre att använda de särskilda funktioner som tjänsterna erbjuder och att förvara känslig information säkert.

1. Gör en lista över viktiga konton

Skriv ned vilka tjänster du använder och vad du vill ska hända med dem.

Det kan vara sociala medier, e-post, molnlagring, prenumerationer och andra digitala tjänster.

Listan behöver inte innehålla lösenorden. Det viktiga är att någon vet vilka konton som finns och var instruktionerna för dem är förvarade.

2. Bestäm vad som ska sparas och raderas

Alla digitala spår behöver inte behandlas på samma sätt.

Du kanske vill att familjefoton ska bevaras, att Facebook-profilen blir en minnessida och att vissa privata konton ska raderas.

Genom att skriva ned önskemålen minskar risken för att anhöriga behöver fatta beslut utan att veta hur du själv tänkte.

3. Aktivera tjänsternas arvfunktioner

Kontrollera framför allt de konton där du förvarar bilder, dokument och annat som kan vara värdefullt för familjen.

Hos Apple kan du utse en digital arvskontakt. Hos Google kan du ställa in vad som händer när kontot varit inaktivt under en längre period. OneDrive erbjuder också möjlighet att utse en betrodd kontakt.

Se till att den person du väljer känner till uppdraget och kan hitta eventuella åtkomstnycklar eller instruktioner.

4. Spara viktiga bilder på mer än ett ställe

Den som bara förvarar familjens bilder i ett personligt molnkonto riskerar att göra dem svåra att komma åt för andra.

En separat säkerhetskopia på en annan lagringsplats kan därför vara värdefull. Den bör förvaras säkert men på ett sätt som gör att rätt personer kan få tillgång till den när det behövs.

Det gäller särskilt bilder och dokument som inte går att ersätta.

5. Samla önskemålen i ett digitalt testamente

Begreppet digitalt testamente används ofta om en sammanställning av konton, instruktioner och önskemål om digitala tillgångar.

Det kan vara ett separat dokument eller en del av en större sammanställning, exempelvis Vita arkivet eller Livsarkivet.

Ett sådant dokument innebär dock inte automatiskt att tjänsterna måste lämna ut innehåll. Det ersätter inte heller ett juridiskt giltigt testamente när ett sådant behövs.

Se det framför allt som praktisk vägledning till de efterlevande.

Vad händer med digitala abonnemang när någon dör?

Förutom sociala medier och bilder behöver anhöriga ofta hantera återkommande betalningar.

Det kan exempelvis handla om molnlagring, streamingtjänster, digitala tidningar, appar och andra prenumerationer.

En viktig skillnad är att ett avslutat bankkort eller konto inte nödvändigtvis innebär att själva abonnemangsavtalet avslutas. Därför bör varje tjänst kontrolleras separat.

Skatteverket anger att dödsfall normalt ger möjlighet att säga upp abonnemang utan uppsägningstid.

Anhöriga kan samtidigt behöva hantera dödsboets räkningar medan bouppteckningen förbereds. Det är därför bra att skaffa en överblick över både digitala tjänster och övriga löpande betalningar.

Många har inte bestämt vad som ska hända med deras digitala liv

Enligt Internetstiftelsens undersökning från 2025 brydde sig 65 procent av vuxna internetanvändare om vad som skulle hända med deras uppgifter på sociala medier efter döden.

Samtidigt hade bara 8 procent upprättat någon form av digitalt testamente. Fyra av tio ville att uppgifterna skulle raderas, medan ungefär en fjärdedel ville att de skulle sparas.

Det visar att önskemålen kan se väldigt olika ut – och att anhöriga inte självklart kan veta vad den avlidne skulle ha velat.

Att förbereda sitt digitala arv handlar därför inte bara om teknik. Det handlar också om att bestämma vilka minnen som ska finnas kvar, vilka uppgifter som ska förbli privata och hur mycket arbete de efterlevande ska behöva lägga på att reda ut allt.