Erika Holst var med när Sverige chockade hockeyvärlden och tog OS-silver 2006. Tjugo år senare leder hon själv Damkronorna med uppdraget att föra svensk damhockey tillbaka till världstoppen. Bakom den nya förbundskaptenen finns en historisk spelarkarriär, ett framgångsrikt tränarbygge i Frölunda och en tydlig idé om vad som krävs för att Sverige återigen ska kunna vinna medaljer.

När Erika Holst tog över Damkronorna våren 2026 var det inte vilken före detta landslagsspelare som helst som fick ansvaret. Hon tillhör Sveriges mest meriterade hockeyspelare genom tiderna och har själv upplevt vad som krävs för att besegra de stora nationerna.

Nu är rollerna ombytta. I stället för att vara spelaren som leder laget på isen är hon tränaren som ska ge en ny generation möjligheten att lyckas.

Hennes första stora mästerskap som förbundskapten är damernas hockey-VM 2026 i Danmark. Där får Sverige en tidig möjlighet att visa hur långt Holsts landslagsbygge redan har kommit.

Vem är Erika Holst?

Erika Holst föddes den 8 april 1979 i Varberg och växte upp i Halland. Hon började spela hockey i Veddige HK och visade tidigt en talang som tog henne långt utanför den lokala ishockeyn.

Redan 1994 skrev hon historia genom att bli den första flickan att spela TV-pucken, där hon representerade Halland.

Det var ett genombrott med betydelse långt utanför hennes egen karriär. Under en period när flickor och kvinnor fortfarande hade begränsade möjligheter inom svensk ishockey visade Holst att det gick att konkurrera och utvecklas även i miljöer som nästan helt dominerades av pojkar.

Hon tog sig snabbt vidare till landslaget. Redan som 16-åring hade hon en ledarroll i Damkronorna.

Så småningom blev hon en av lagets viktigaste spelare och bar kaptensbindeln under åren 2001–2012.

Enligt Svenska Ishockeyförbundets officiella meritförteckning gjorde hon 327 A-landskamper och 105 mål för Sverige.

Men hennes betydelse för landslaget kan inte sammanfattas enbart i statistik.

OS-bronset 2002 blev början på något stort

Erika Holst deltog i fyra olympiska spel: Nagano 1998, Salt Lake City 2002, Turin 2006 och Vancouver 2010.

I Nagano blev Sverige femma. Fyra år senare kom det historiska genombrottet.

Vid OS i Salt Lake City 2002 tog Damkronorna brons, den första svenska OS-medaljen i damhockey.

Holst var en viktig del av laget och fick uppleva hur Sverige på allvar började etablera sig bland de främsta nationerna.

Men det var i Turin 2006 som hennes generation skrev sitt mest uppmärksammade kapitel.

OS-silvret 2006 – när Sverige besegrade USA

Den 17 februari 2006 mötte Sverige USA i OS-semifinalen.

Amerikanskorna var tillsammans med Kanada den dominerande kraften inom internationell damhockey. Sverige var underdog och hamnade dessutom i underläge med 0–2.

Då klev Maria Rooth fram och gjorde två mål som tog matchen till förlängning.

Efter en mållös förlängning väntade straffar. Sverige vann straffläggningen och var sensationellt klart för OS-final.

Målvakten Kim Martin, målskytten Maria Rooth och de svenska straffläggarna fick stor uppmärksamhet. Men segern var också resultatet av ett landslag som under flera år hade byggt upp erfarenhet och självförtroende.

Holst var en av lagets ledande spelare.

Finalen mot Kanada slutade med förlust, men OS-silvret blev en av de största framgångarna i svensk damhockeyhistoria.

Det är också den framgång som fortfarande sätter perspektiv på hennes nuvarande uppdrag.

Sverige har tidigare bevisat att det går att besegra en av de två stora hockeynationerna i ett avgörande mästerskapsmöte. Holst var själv med när det hände.

En av svensk damhockeys största spelare

Utöver de två OS-medaljerna tog Erika Holst VM-brons 2005 och 2007 samt EM-guld 1996.

Hon vann också sex svenska mästerskap som spelare med Mälarhöjden/Bredäng och Segeltorp.

Framgångarna stannade inte vid Sveriges gränser.

Under början av 2000-talet spelade hon collegehockey vid University of Minnesota Duluth i USA, där hon var med och vann tre raka amerikanska collegemästerskap 2001, 2002 och 2003.

På 127 matcher producerade hon 100 mål och 104 assist, sammanlagt 204 poäng.

Tiden i USA gav henne erfarenhet av en annan hockeykultur, där hård konkurrens, omfattande träning och professionellt organiserad spelarutveckling var centrala delar.

Den internationella erfarenheten är särskilt intressant med tanke på hur hon senare har beskrivit sina ambitioner för Damkronorna.

Första kvinnliga spelaren i Hockey Hall of Fame

År 2015 valdes Erika Holst in i svensk ishockeys Hockey Hall of Fame.

Hon blev därmed den första kvinnliga spelaren som fick den utmärkelsen.

När svensk ishockey firade 100 år 2022 utsågs hon dessutom till tidernas forward.

Utmärkelserna säger något om hennes ställning inom sporten.

Holst tillhör inte bara den generation som vann Sveriges största internationella damhockeymedaljer. Hon var också en av spelarna som bidrog till att skapa större uppmärksamhet och respekt för damhockeyn.

Vägen tillbaka till hockeyn gick genom Frölunda

Efter spelarkarriären arbetade Holst med utvecklingsfrågor inom Svenska Ishockeyförbundet. Därefter lämnade hon under en period hockeyn för arbete utanför sporten.

Men kontakten med hennes tidigare landslagskamrater fanns kvar.

En av dem var Kim Martin Hasson, målvakten från det svenska OS-silverlaget 2006.

När Frölunda skulle utveckla sin damsatsning ville Martin Hasson få Holst som huvudtränare.

Rekryteringen blev början på ett anmärkningsvärt framgångsrikt tränarkapitel.

Holst tog över Frölundas nya damlag inför säsongen 2022/23. Klubben började i NDHL men hade betydligt större ambitioner än att stanna där.

Redan första säsongen gick laget obesegrat genom serien och avancerade till SDHL.

Under säsongen 2023/24 slutade Frölunda fyra i högsta serien och nådde semifinal.

Året därpå kom den stora triumfen.

Ledde Frölunda till historiskt SM-guld

Våren 2025 besegrade Frölunda Luleå i SM-finalen och säkrade klubbens första svenska mästerskap på damsidan.

Det avgörande mötet spelades inför 8 488 åskådare i Scandinavium.

För Holst var guldet en bekräftelse på att hon även som tränare kunde bygga ett lag som presterade på högsta nivå.

Frölunda hade på bara några säsonger gått från en nystartad verksamhet i andradivisionen till svensk mästare.

Under hennes sista säsong, 2025/26, vann laget SDHL:s grundserie men förlorade SM-finalen mot Brynäs.

Framgångarna var ändå tillräckliga för att göra henne till ett naturligt namn när Svenska Ishockeyförbundet sökte nästa förbundskapten.

Erika Holst tar över Damkronorna

Den 24 oktober 2025 presenterades Holst som ny förbundskapten för Sveriges damlandslag.

Hon avslutade först säsongen med Frölunda och tillträdde landslagsuppdraget under våren 2026.

Företrädaren Ulf Lundberg hade lett Damkronorna sedan 2020 och avslutade sin period med en fjärdeplats vid OS i Milano-Cortina.

Sverige hade tagit steg framåt, men lyckades inte vinna någon medalj. Bronsmatchen mot Schweiz slutade med förlust efter förlängning.

Holst tog alltså över ett landslag som blivit mer konkurrenskraftigt men fortfarande hade en bit kvar till den absoluta toppen.

Det är en utmaning hon känner väl från sin egen spelarkarriär.

När Sverige vann OS-silver 2006 var det resultatet av flera års utveckling och ett landslag där en grupp spelare vuxit tillsammans.

Nu ska hon försöka skapa en ny framgångsrik generation, men under helt andra förutsättningar.

Så vill Holst förändra svensk damhockey

Erika Holst har återkommande betonat att Sverige behöver höja kraven för att återigen kunna konkurrera om medaljer.

I en intervju med Hockeysverige i augusti 2026 lyfte hon bland annat betydelsen av individuell utveckling, större personligt ansvar och en starkare konkurrenskultur.

Det räcker inte att landslaget samlas några gånger om året och försöker höja sin nivå inför ett mästerskap.

Spelarna behöver också utvecklas i sina klubblag och ta ansvar för den dagliga träning som krävs för att nå världstoppen.

Sverige har flera skickliga spelare i internationella ligor, men konkurrensen från framför allt Kanada och USA är omfattande.

Holsts uppgift handlar därför både om att förbättra det befintliga landslaget och om att påverka hur svenska spelare förbereder sig för internationell topphockey.

Hårt arbete ska kombineras med skicklighet

Inför VM har Holst betonat flera återkommande delar av lagets spel.

Hon vill se hög arbetsinsats, stark tävlingsvilja och spelare som vågar använda sina färdigheter med pucken.

Sverige ska vara svårt att möta och kunna hantera det fysiska spelet kring målen.

Men laget behöver också kunna skapa egna anfall och fatta bra beslut när motståndet blir bättre.

Det är en viktig balans.

Ett välorganiserat försvar kan räcka långt mot många europeiska landslag. För att besegra Kanada eller USA krävs dessutom att Sverige kan producera målchanser och utnyttja sina offensiva möjligheter.

Unga stjärnor får större ansvar

En central del av Holsts landslagsbygge är kombinationen av etablerade spelare och en ny generation talanger.

Sverige har under senare år fått fram flera spelare som utvecklats i nordamerikansk collegehockey och professionella ligor.

Det ger landslaget nya möjligheter, men innebär också att konkurrensen om platserna blir hårdare.

Holst har under sina första landslagssamlingar testat flera nya namn och gett yngre spelare chansen att visa upp sig.

I Damkronornas VM-trupp 2026 finns 24 spelare: tre målvakter, sju backar och fjorton forwards.

Truppen innehåller både erfarenhet från tidigare mästerskap och unga spelare som kan bli viktiga för landslaget under många år framöver.

Det långsiktiga målet är att skapa en situation där ingen landslagsplats kan tas för given.

Gamla lagkamrater bygger framtidens landslag

Holst har dessutom fått med sig ytterligare en representant från den framgångsrika OS-generationen.

Pernilla Winberg, som också var med när Sverige tog silver 2006, arbetar som assisterande tränare med ansvar för bland annat powerplay och tekningar.

Johan Andersson är den andra assisterande tränaren och arbetar med backarna och boxplay.

Holst har själv ett övergripande ansvar för laget och arbetar särskilt med forwards och matchningen.

Att flera tidigare landslagsprofiler nu är involverade i ledningen skapar en tydlig koppling mellan svensk damhockeys historia och framtid.

De vet av egen erfarenhet hur det känns att möta världens bästa lag i avgörande matcher.

Men det är dagens spelare som måste omsätta de erfarenheterna till nya resultat.

Tre segrar och tre hållna nollor inför VM

Holsts första månader som förbundskapten har innehållit flera positiva resultat.

Redan under sommarens turnering i Schweiz fick Sverige möjlighet att testa nya kombinationer och spela ihop laget.

Det mest uppmärksammade resultatet inför VM kom sedan i Lidl Hockey Games i Södertälje i slutet av oktober.

Sverige besegrade Tjeckien med 2–0, Schweiz med 1–0 och Finland med 2–0.

Tre segrar och tre hållna nollor gav Holst och hennes tränarstab viktiga besked om lagets defensiv och målvaktsspel.

Samtidigt visade de målsnåla matcherna att offensiven fortfarande är ett område där Sverige behöver utvecklas.

Mot ett motstånd som Kanada eller USA blir förmågan att omsätta chanser till mål ännu viktigare.

VM 2026 blir första stora testet

Damernas hockey-VM 2026 spelas den 6–16 november i Danmark.

Sverige spelar i grupp B tillsammans med Kanada, Finland, Danmark och Japan.

Fyra lag från gruppen går vidare till kvartsfinal.

För Holst är turneringen hennes första stora mästerskap som svensk förbundskapten, och den kommer att ge en tydligare bild av vad laget redan klarar av.

Samtidigt vore det missvisande att bedöma hela hennes landslagsprojekt utifrån ett enda VM.

Hon har haft relativt kort tid att arbeta med laget sedan hon tillträdde och har själv beskrivit behovet av långsiktig utveckling.

En viktig del av mästerskapet blir därför att se hur Sverige hanterar skillnaden mellan matcher mot europeiska konkurrenter och möten med de allra starkaste nationerna.

Kan Erika Holst ta Sverige tillbaka till medaljerna?

Sveriges senaste VM-medalj i damhockey kom 2007, när Erika Holst fortfarande var landslagsspelare.

Sedan dess har sporten utvecklats kraftigt internationellt.

Kanada och USA har fortsatt att dominera de största mästerskapen, samtidigt som länder som Finland, Tjeckien och Schweiz konkurrerar hårt om platserna bakom de två stormakterna.

För Sverige handlar det därför inte bara om att ta ett steg framåt. Laget behöver utvecklas snabbare än flera av sina närmaste konkurrenter.

Holst har erfarenhet av att lyckas med något liknande.

Som spelare var hon med och tog Sverige från en utmanarposition till två olympiska medaljer.

Som tränare förvandlade hon Frölunda till svenska mästare på bara tre säsonger.

Nu står hon inför sin största tränarutmaning hittills.

Det finns ingen garanti för att erfarenheterna från OS-silvret 2006 går att omsätta i nya medaljer tjugo år senare. Men få svenska tränare har samma personliga förståelse för både damhockeyns historia och vad det innebär att utmana världens bästa.

För Erika Holst handlar uppdraget om mer än nästa match eller nästa mästerskap.

Hon ska försöka bygga ett Damkronorna som kan vinna igen – och ge en ny generation svenska hockeyspelare chansen att skapa sin egen historia.