SVT:s omdebatterade dokumentärserie Hatet om Joakim Lundell är nominerad till Stora journalistpriset 2026. Även Expressens Inas Hamdan och en uppmärksammad granskning av Metas smarta glasögon finns bland kandidaterna. Totalt har tolv nomineringar presenterats inför prisutdelningen den 19 november.

Nomineringarna offentliggjordes torsdagen den 5 november. Årets bidrag spänner från granskningar av politisk extremism och integritetsrisker till personliga berättelser och nya journalistiska arbetsmetoder.

Ett av de mest uppmärksammade namnen är SVT-journalisten Bo-Göran Bodin, vars dokumentär Hatet väckte omfattande debatt när den publicerades i december 2025. Serien har både anmälts och kritiserats för hur den skildrar Joakim Lundells barndom.

Alla nominerade till Stora journalistpriset 2026

Juryn har valt ut tolv nomineringar i fyra kategorier efter att ha fått in totalt 788 bidrag. Här är hela listan.

Årets förnyare

Årets avslöjande

Årets berättare

Årets röst

Titti Schultz är därmed nominerad två gånger. Hon finns både bland kandidaterna till Årets röst och i gruppen bakom Sveriges Radios Sanningens ögonblick.

Utöver dessa fyra kategorier delas även Lukas Bonniers Stora Journalistpris ut. Det är ett pris för en betydande journalistisk gärning och mottagaren offentliggörs först under galan.

Därför är ”Hatet” om Joakim Lundell nominerad

Bo-Göran Bodins dokumentärserie Dokument inifrån: Hatet publicerades i tre avsnitt på SVT i december 2025.

Serien undersökte berättelserna om Joakim Lundells uppväxt, konflikterna inom familjen och hur anklagelser och hatkampanjer spridits genom sociala medier.

En central del handlade om Lundells beskrivningar av sin barndom och relationen till sin mamma. SVT jämförde uppgifter från bland annat hans självbiografi Monster med äldre socialtjänsthandlingar och annan dokumentation.

Granskningen väckte frågor om hur personliga berättelser får spridning och blir etablerade sanningar på nätet, men också om vilka slutsatser som går att dra av gamla journalhandlingar.

Lundell har under många år varit en av Sveriges mest uppmärksammade profiler på Youtube. Hans offentliga berättelse om uppväxten har spelat en viktig roll för hans karriär och relation till publiken. Mer om hans bakgrund finns i Hurbra:s guide till vem Joakim Lundell är.

Nomineringen gäller Årets förnyare, inte Årets avslöjande.

Juryn uppmärksammar Bodins arbete med att granska en inflytelserik offentlig berättelse och mediernas roll i hur den sprids. Det handlar alltså inte enbart om uppgifterna i Lundells historia, utan också om journalistikens förhållande till den makt som stora profiler på sociala medier har fått.

Kritiken mot ”Hatet” och Granskningsnämndens beslut

Dokumentären möttes av kraftiga reaktioner efter premiären.

Kritiker ansåg att SVT drog för långtgående slutsatser av äldre dokumentation och inte tog tillräcklig hänsyn till hur traumatiska barndomsupplevelser kan påverka minnen.

Att en uppgift saknas i en socialtjänstjournal innebär inte automatiskt att en beskriven händelse aldrig har inträffat. Den frågan blev en viktig del av debatten.

Joakim Lundell riktade också kritik mot seriens redigering och hävdade bland annat att chattmaterial presenterats missvisande. Bo-Göran Bodin bestred anklagelserna och försvarade redaktionens journalistiska urval.

Lundell ville även att dokumentären skulle avpubliceras, vilket SVT avvisade.

Serien fick sammanlagt 2 406 anmälningar till Granskningsnämnden. I april 2026 friades den i prövningen av opartiskhet och saklighet.

Beslutet innebar däremot inte att varje påstående i dokumentären hade fastställts som sant eller att alla frågor om redaktionens arbetsmetoder var avgjorda.

Lundell anmälde även serien till Justitiekanslern i januari 2026. En förundersökning om misstänkt brott mot tystnadsplikten inleddes.

Att just Hatet nu nomineras till ett av Sveriges tyngsta journalistpriser ger den tidigare konflikten ytterligare en dimension. Juryn belönar det journalistiska arbetssättet i en produktion vars metoder samtidigt varit föremål för omfattande offentlig kritik.

Inas Hamdan och granskningen av Metas glasögon uppmärksammas

I kategorin Årets avslöjande finns tre granskningar med tydligt olika ämnen.

Expressens Inas Hamdan nomineras för sin kartläggning av 25 kandidater för Vänsterpartiet och uppgifter om bland annat terrorhyllningar, antisemitism och stöd för auktoritära regimer.

Granskningen väckte frågor om partiers ansvar för vilka personer som får politiska uppdrag och hur kandidater kontrolleras.

Hamdan har tidigare belönats med Stora journalistpriset. År 2023 vann hon Årets förnyare för en granskning av den arabiskspråkiga rapporteringen om Sverige hos Al Jazeera.

En annan nominering går till Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten för Dina ögon, deras data.

Journalisterna Julia Lindblom, Ahmed Abdigadir och Naipanoi Lepapa undersökte hur information från Metas smarta glasögon kunde hanteras av personer som arbetar med utveckling av AI-system.

Granskningen aktualiserade frågor om vad som händer med känsliga bilder och filmer som användare spelar in, vilka människor som kan få tillgång till materialet och hur tydligt användarna informeras.

Arbetet fick internationell uppmärksamhet. Göteborgs-Posten har också rapporterat att Meta senare meddelade förändringar i datainställningarna för en ny glasögonmodell.

Den tredje nomineringen i kategorin går till Sveriges Radios Maria Ridderstedt och Markus Alfredsson för granskningar som berör barn, familjer och myndigheters agerande.

Nya journalistiska metoder konkurrerar om priset

Även Göteborgs-Postens Maktens korridorer har nominerats till Årets förnyare.

Redaktionen byggde ett eget register över besök i riksdagen för att undersöka vilka som får tillgång till politiska beslutsfattare.

Granskningen visar hur journalistik kan utvecklas genom att samla in och bearbeta stora mängder information som annars är svår att överblicka.

Sveriges Radios Sanningens ögonblick är den tredje kandidaten i kategorin. Där uppmärksammas hur journalistik kan utvecklas genom nya sätt att presentera och undersöka fakta.

Tillsammans visar nomineringarna hur olika typer av förnyelse juryn valt att lyfta fram. Det kan handla om teknisk datainsamling, granskning av nya mediemiljöer eller förändrade sätt att förklara information för publiken.

Samtliga nomineringar och juryns motiveringar finns på Stora Journalistprisets officiella webbplats.

När delas Stora journalistpriset 2026 ut?

Årets prisutdelning genomförs torsdagen den 19 november 2026 klockan 18.00 på Bonniers Konsthall i Stockholm.

Varje kategori har en prissumma på 100 000 kronor.

Stora journalistpriset instiftades 1966 och firar därmed 60-årsjubileum i år.

Vinnarna utses av en jury med tolv ordinarie ledamöter från mediebranschen. Mindre utskott arbetar med nomineringarna, medan den samlade juryn fattar de slutliga besluten samma dag som prisutdelningen.

Juryns ordförande Jonas Bonnier har utslagsröst.

Årets gala leds av Essy Klingberg och Jonas Bonnier. Arrangören har meddelat att själva prisutdelningen inte kommer att livesändas.