Svenska Jas 39 Gripen från F 17 i Blekinge deltog den 3 november i en Natoinsats för att skydda Polens luftrum. Flygplanen patrullerade i mer än fyra timmar samtidigt som Polen hade höjt sin militära beredskap på grund av ryska flyganfall mot Ukraina. Försvarsmakten bekräftar insatsen men vill inte kommentera exakt vad de svenska planen gjorde.

Enligt P4 Blekinge skickades flera svenska Gripenplan till Polen under tisdagen. Den polska generalstaben har efteråt tackat Sverige för insatsen, som genomfördes inom ramen för Natos gemensamma luftförsvar.

Flygningen var en del av ett redan pågående svenskt Nato-uppdrag, men sammanföll med ett skärpt säkerhetsläge vid Polens gräns mot Ukraina.

Polska militären: Svenska Gripenplan patrullerade luftrummet

Den polska generalstaben uppger att de svenska stridsflygplanen genomförde patrullerings- och skyddsuppgifter i polskt luftrum under mer än fyra timmar.

Operationen fick även stöd av ett multinationellt tankflygplan av typen Airbus A330 MRTT. Det framgår däremot inte om de svenska planen behövde tanka i luften under uppdraget.

Samma dag hade Polen aktiverat delar av sitt luftförsvar till följd av omfattande ryska flyganfall mot Ukraina. Den polska militären beskrev åtgärderna som förebyggande, med syftet att skydda landets luftrum och framför allt områdena nära den ukrainska gränsen.

Även nederländska flygstridskrafter deltog i luftförsvarsberedskapen.

När den aktuella beredskapsinsatsen avslutades meddelade den polska militärledningen att inga kränkningar av polskt luftrum hade observerats.

Det finns därmed inga bekräftade uppgifter om att de svenska Gripenplanen hamnade i strid, avvisade ryska flygplan eller sköt ned några robotar eller drönare.

Försvarsmakten vill inte berätta exakt vad som hände

Försvarsmakten har bekräftat den svenska insatsen men lämnar inga närmare uppgifter om vad flygplanen gjorde vid det aktuella tillfället.

I Expressen jämför Försvarsmaktens pressekreterare Sofia Kalmefors uppdraget med den svenska incidentberedskapen, där stridsflyg övervakar och vid behov skyddar Sveriges luftrum.

Att en insats är skarp innebär att den genomförs inom den operativa beredskapen och inte är en övning. Det betyder däremot inte automatiskt att flygplanen har använt vapen eller mött en motståndare.

Exakt hur många svenska Gripenplan som deltog den 3 november har inte offentliggjorts.

Sverige har skyddat Polens luftrum sedan oktober

Den aktuella flygningen är en del av ett större svenskt uppdrag inom Nato som inleddes den 1 oktober 2026.

Enligt Försvarsmakten ska svenska stridsflygplan under omkring två månader bidra till att skydda Natos luftrum och en viktig logistikhubb i Polen.

Logistikhubben vid Rzeszów har stor betydelse för transporterna av militärt och civilt stöd till Ukraina. Skyddet av området är därför en viktig del av Natos säkerhetsarbete på alliansens östra flank.

De svenska Gripenplanen är huvudsakligen baserade i Sverige, men uppdraget omfattar även en mindre framskjuten bas i Polen. Flygverksamheten leds genom Natos luftoperationscenter i Uedem i Tyskland.

Insatsen är Flygvapnets fjärde Natoinsats med stridsflyg sedan Sverige blev medlem i alliansen 2024. Svenska stridsflygplan har tidigare bland annat deltagit i uppdrag i Polen och på Island.

Så fungerar Natos luftförsvar

Natos gemensamma luftförsvar bygger på att medlemsländerna tillsammans övervakar och skyddar alliansens luftrum.

Genom det som kallas Air Policing håller medlemsländerna stridsflyg i beredskap för att kunna identifiera, övervaka och vid behov ingripa mot flygningar som kräver närmare kontroll.

Systemet kompletteras av radar, luftvärn och gemensam militär ledning. En insats kan därför omfatta flera länders flygplan samtidigt, även när inget fientligt flygplan har tagit sig in över ett Natolands territorium.

Sverige bidrar också med andra resurser till skyddet av Polen. I december planeras ett separat svenskt uppdrag med luftvärnssystemet Patriot och omkring 100 personer.

Det uppdraget ska ytterligare stärka skyddet av logistikhubben. Läs mer om Sveriges Patriotinsats i Polen.

Vad vet vi inte om insatsen den 3 november?

Det är bekräftat att svenska Gripenplan deltog i skyddet av polskt luftrum och att flygningen sammanföll med höjd polsk beredskap under ryska anfall mot Ukraina.

Däremot har Försvarsmakten inte redovisat vilka konkreta situationer de svenska piloterna hanterade eller om flygplanen fick några särskilda uppdrag under patrulleringen.

Den polska militärens besked om att inga luftrumskränkningar observerades är därför viktigt. Det visar att den aktuella insatsen inte ska förväxlas med en bekräftad rysk attack mot Polen.

Det som inträffade den 3 november visar samtidigt hur Sveriges Nato-medlemskap har förändrat Flygvapnets uppgifter. Svenska stridsflygplan används nu inte bara för att skydda Sverige, utan också för att bidra till det löpande luftförsvaret av andra medlemsländer.