Sex av de sju allsvenska lagen som spelar sina hemmamatcher på konstgräs ligger på tabellens sex översta platser. Skillnaden mot klubbarna med natur- och hybridgräs är stor. SVT:s expert Magnus Eriksson reagerar på kvaliteten på vissa svenska gräsplaner. Men statistiken visar också något som gör frågan mer komplicerad: konstgräslagen tar nästan lika många poäng på bortaplan som hemma.

Konstgräslagen dominerar Allsvenskan 2026

När tre omgångar återstår av Allsvenskan 2026 är uppdelningen mellan olika spelunderlag ovanligt tydlig.

Sirius leder serien med 58 poäng, före Hammarby på 55 och Djurgården på 52. Därefter följer Häcken, Elfsborg och Västerås SK. Samtliga sex klubbar har konstgräs på sina hemmaplaner.

Det sjunde konstgräslaget, Brommapojkarna, ligger däremot på elfte plats med 34 poäng.

SVT Sport uppmärksammade skillnaden onsdagen den 4 november. Experten Magnus Eriksson är kritisk till hur vissa naturgräsplaner håller måttet i svensk elitfotboll.

– Det spelas enormt mycket fotboll på ganska dåliga gräsplaner, säger Eriksson till SVT.

Samtidigt är det viktigt att skilja på vad tabellen faktiskt visar och vilka förklaringar som kan ligga bakom resultaten.

Så ligger lagen till – underlag och poäng

Efter 27 spelade omgångar ser fördelningen ut så här:

Skillnaden blir ännu tydligare när lagen delas in efter hemmaplanernas underlag.

De sju konstgräslagen har tillsammans tagit 338 poäng, motsvarande 48,3 poäng per klubb.

De nio lagen med natur- eller hybridgräs har tillsammans tagit 259 poäng, vilket ger 28,8 poäng per klubb.

Konstgräslagen har alltså i genomsnitt tagit 19,5 poäng mer per lag efter 27 omgångar.

Om underlagen delas upp i tre grupper blir skillnaden också tydlig:

• Konstgräs: 48,3 poäng per lag.
• Hybridgräs: 32,5 poäng per lag.
• Naturgräs: 21,3 poäng per lag.

Det är stora skillnader, särskilt eftersom samtliga klubbar har spelat lika många matcher.

Men jämförelsen tar inte hänsyn till lagens ekonomiska förutsättningar, spelartrupper, motstånd eller tidigare resultat.

Konstgräslagen är nästan lika starka på bortaplan

En närmare granskning av hemma- och bortastatistiken ger en viktig pusselbit.

Konstgräslagen har tagit i genomsnitt 1,80 poäng per hemmamatch. På bortaplan är motsvarande siffra 1,77.

För lagen med natur- eller hybridgräs är skillnaden större. De tar i genomsnitt 1,16 poäng hemma och 0,98 poäng borta.

Det innebär att konstgräslagens starka resultat inte bara uppstår på deras egna arenor.

De presterar mycket bra även när de lämnar hemmaplanen.

Det försvagar en enkel förklaring där konstgräset i sig skulle vara den huvudsakliga orsaken till tabellplaceringarna.

Samtidigt kan konstgräs ha betydelse för hur ett lag tränar, bygger sin spelidé och anpassar sig till olika matchförhållanden. Bortastatistiken avgör därför inte frågan om underlagets betydelse.

För att närma sig ett orsakssamband behöver man också kontrollera vilka motståndare klubbarna har mött, på vilka underlag matcherna spelats och hur starka lagen varit från början.

Hurbra granskade 2 400 matcher – fann ingen säkerställd konstgräsfördel

Frågan om konstgräs ger en sportslig fördel har undersökts i ett betydligt större material.

I augusti publicerade Hurbra en statistisk granskning av 2 400 allsvenska matcher från säsongerna 2016 till 2025.

Undersökningen tog hänsyn till bland annat lagstyrka, motstånd, resor, vilodagar, publik och den vanliga hemmaplansfördelen.

När dessa faktorer vägdes in uppskattades konstgräslagets extra fördel hemma mot ett gräslag till endast 0,026 poäng per match.

Resultatet var inte statistiskt säkerställt. Osäkerhetsintervallet omfattade noll, vilket betyder att undersökningen inte kunde påvisa någon tydlig självständig effekt av konstgräset.

Den allmänna hemmaplansfördelen uppskattades däremot till 0,257 poäng per match.

Det betyder inte att alla underlag är likvärdiga i varje situation. Planernas kvalitet, väderförhållanden och spelarnas vana kan fortfarande påverka enskilda matcher.

Men det historiska materialet ger inget stöd för att konstgräs ensamt skulle förklara en så stor skillnad som den som syns i årets tabell.

Mjällby visar hur snabbt resultaten kan förändras

Mjällby är ett särskilt tydligt exempel på att lagens prestationer kan förändras kraftigt från en säsong till nästa.

Klubben vann Allsvenskan 2025 med 75 poäng på 30 matcher och spelade då sina hemmamatcher på naturgräs.

Ett år senare ligger Mjällby på tolfte plats med 27 poäng efter lika många omgångar som övriga klubbar.

Spelunderlagets grundläggande karaktär har inte förändrats, men de sportsliga resultaten har gjort det.

Det visar varför en tabell från en enskild säsong inte räcker för att avgöra vilket underlag som ger bäst förutsättningar att vinna fotbollsmatcher.

Även spelaromsättning, skador, tränare, ekonomi och andra sportsliga förutsättningar behöver vägas in.

Vad säger reglerna om gräs och konstgräs?

Svenska Fotbollförbundets tävlingsbestämmelser tillåter både naturgräs, hybridgräs och konstgräs i Allsvenskan.

Det finns alltså inget generellt krav på att svenska elitklubbar måste spela på naturgräs.

Hybridgräs, där naturligt gräs förstärks med syntetiska fibrer, behandlas enligt bestämmelserna i huvudsak som naturgräs.

För konstgräs gäller särskilda kvalitetskrav. Planerna ska normalt uppfylla standarden FIFA Quality Pro.

Även naturgräsplaner omfattas av bestämmelser om kvalitet och skötsel. Bland annat får gräset vid match inte vara längre än tre centimeter och det ska vara jämnt klippt.

Spelplanernas kvalitet ska kontrolleras årligen före seriestart, och ytterligare inspektioner kan genomföras vid behov.

Reglerna och arenakraven finns hos Svenska Fotbollförbundet.

Att en plan är godkänd enligt regelverket innebär däremot inte automatiskt att den håller samma kvalitet som andra godkända planer under hela säsongen. Naturgräs påverkas exempelvis av slitage, väder och årstid.

Magnus Erikssons kritik handlar därmed om en fråga som går att diskutera separat från tabellstatistiken: hur bra spelplaner Allsvenskans klubbar faktiskt erbjuder.

Med tre omgångar kvar är konstgräslagens dominans i tabellen ett faktum. Om själva underlaget ligger bakom skillnaden är däremot inte fastställt.