Niklas Wikegård kräver att Svenska Ishockeyförbundets ordförande Anders Larsson avgår med omedelbar verkan. Djurgårdsprofilen riktar hård kritik mot hur förbundet hanterat frågan om Rysslands återkomst till internationell ishockey. Trots att Sverige nu vägrar möta Ryssland anser Wikegård att beskedet kom alldeles för sent.

I en intervju med Sportbladet onsdagen den 4 november riktar Niklas Wikegård skarp kritik mot Svenska Ishockeyförbundets ledning. Han anser att Anders Larsson har förbrukat sitt förtroende genom att inte agera tillräckligt snabbt efter idrottens skiljedomstol CAS beslut om ryskt deltagande i internationella mästerskap.

På frågan om Larsson bör lämna sin post redan nu är Wikegårds besked tydligt.

– Det ska ske nu. Det ska ske i morgon. Förtroendet är förbrukat.

Avgångskravet kommer bara ett dygn efter att Svenska Ishockeyförbundet meddelat att svenska landslag inte kommer att spela mot Ryssland. För Wikegård handlar konflikten emellertid inte enbart om vilket beslut Sverige till slut fattade, utan om hur förbundsledningen agerade innan dess.

Därför kräver Wikegård Anders Larssons avgång

Den 30 oktober kom CAS med ett beslut som öppnade för ryska landslags deltagande i fem internationella ishockeymästerskap. Beskedet väckte snabbt reaktioner från flera europeiska ishockeyförbund.

Wikegård anser att Sverige borde ha markerat omedelbart och tagit en ledande roll i motståndet mot Rysslands återkomst.

I stället dröjde det flera dagar innan det svenska förbundet fattade ett tydligt beslut om att inte möta ryska landslag.

Enligt Wikegård visar fördröjningen på brister i ledarskapet. Han ifrågasätter också om Sverige hade agerat på samma sätt utan det tryck som uppstod när andra nationer började lämna sina besked.

Det är Wikegårds bedömning. Något belägg för att förbundet ändrade sin hållning enbart på grund av kritiken finns inte.

Wikegårds missnöje med Anders Larsson är heller inte nytt. Redan i september 2025 framförde han att svensk ishockey behövde ett nytt ledarskap. Han har alltså riktat kritik mot förbundsledningen långt innan den senaste Rysslandskonflikten.

Det som förändrats är att han nu uttryckligen kräver en omedelbar avgång.

Sverige vägrar möta Ryssland men bojkottar inte VM

Svenska Ishockeyförbundets hantering av CAS-beskedet har skett i flera steg.

När beslutet offentliggjordes den 30 oktober kritiserade Anders Larsson möjligheten att släppa tillbaka Ryssland i internationella mästerskap. Samtidigt ville han inte att Sverige skulle bojkotta världsmästerskapen helt.

Under de följande dagarna kom tydligare besked från andra europeiska ishockeynationer om att deras landslag inte tänkte möta Ryssland.

Den 3 november meddelade Svenska Ishockeyförbundet att även Sverige säger nej till matcher mot ryska landslag.

Beslutet innebär däremot inte att Sverige avstår från att delta i mästerskapen.

Svenska landslag ska fortfarande kunna spela VM, men inte möta Ryssland under rådande omständigheter.

Den skillnaden kan bli avgörande om Sverige och Ryssland lottas mot varandra i ett internationellt mästerskap.

Anders Larsson försvarar förbundets agerande

Anders Larsson har tidigare förklarat att beslutet behövde förankras inom Svenska Ishockeyförbundets styrelse och samordnas med andra nationer.

Han har också framhållit värdet av att flera länder agerar gemensamt i en så komplicerad internationell fråga.

Det innebär att Larsson och Wikegård har olika uppfattningar om hur Sverige borde ha agerat. Wikegård efterlyser en snabb och tydlig markering, medan Larsson har betonat förankring och internationell samordning.

Enligt Sportbladet har Anders Larsson avböjt att kommentera Wikegårds senaste avgångskrav.

Något nytt offentligt besked från Svenska Ishockeyförbundet med anledning av kritiken har inte framkommit.

Så kan Anders Larsson tvingas lämna ordförandeposten

Ett offentligt avgångskrav innebär inte automatiskt att ordföranden behöver lämna sin post.

Anders Larsson omvaldes till Svenska Ishockeyförbundets ordförande i juni 2025 för ytterligare två år. Nästa ordinarie ordförandeval väntas därmed 2027.

Om frågan ska avgöras tidigare krävs antingen att Larsson själv väljer att lämna uppdraget eller att medlemsorganisationerna driver frågan inom förbundets demokratiska organisation.

En möjlig väg är ett extra förbundsmöte.

Enligt förbundets stadgar kan förbundsstyrelsen själv kalla till ett sådant möte. Styrelsen är också skyldig att kalla till extra möte under vissa förutsättningar, exempelvis efter en begäran som uppfyller kraven på stöd från de röstberättigade medlemsorganisationerna.

För en sådan medlemsbegäran krävs stöd motsvarande minst 160 av förbundsmötets totalt 239 röster, fördelat på minst åtta av de 22 distrikten.

Om en giltig begäran lämnas ska förbundsstyrelsen utfärda kallelse inom 14 dagar. Mötet ska därefter hållas inom två månader från kallelsen.

På ett extra förbundsmöte får endast de ärenden som anges på föredragningslistan behandlas.

Stadgarna beskriver däremot inte uttryckligen ett separat förfarande för att avsätta ordföranden under en pågående mandatperiod. Det går därför inte att slå fast att ett extramöte automatiskt skulle leda till en omröstning om Larssons avgång.

Bestämmelserna finns hos Svenska Ishockeyförbundet.

Det finns ännu ingen bekräftad formell begäran om ett extra förbundsmöte med anledning av Rysslandsfrågan.

Fler kräver att Larsson lämnar

Wikegård är inte ensam om att ifrågasätta förbundsordförandens fortsatta ledarskap.

Redan tisdagen den 3 november krävde Hockeysupporterunionen, HSU, att Anders Larsson skulle avgå.

Organisationen anser att Svenska Ishockeyförbundet borde ha markerat tydligare och tidigare mot möjligheten att åter släppa in Ryssland i internationell ishockey.

HSU:s ordförande Axel Pettersson har också kritiserat att Sverige inte tog en mer framträdande internationell roll i frågan.

Därmed har avgångskraven framförts både från organiserade supportrar och från en av svensk ishockeys mest välkända profiler.

Det betyder däremot inte att en formell majoritet mot Larsson har bildats.

Förbundets distrikt och övriga röstberättigade organisationer har inte gemensamt meddelat att de vill avsätta honom. Inte heller finns något bekräftat beslut från SHL-klubbarna om att driva en sådan process.

Vad händer om Sverige lottas mot Ryssland?

Samtidigt som förtroendekonflikten växer återstår den internationella frågan som utlöste kritiken.

Den 4 november upprepade Internationella ishockeyförbundet, IIHF, sitt motstånd mot CAS-beslutet.

IIHF har pekat på flera praktiska problem som skulle kunna uppstå om ryska landslag återkommer till mästerskapen. Det handlar bland annat om säkerhet, visum, resor och tävlingsformat.

Någon färdig lösning på dessa frågor har inte presenterats.

För svensk del innebär beslutet att inte möta Ryssland också en sportslig osäkerhet.

Om ett svenskt landslag lottas mot Ryssland måste det finnas ett besked om hur matchen ska hanteras. En vägran att spela kan innebära att Sverige förlorar matchen genom walkover, med möjliga konsekvenser för tabellställning och avancemang.

Några konkreta sanktioner mot Sverige är dock inte beslutade.

Det är också viktigt att skilja på CAS-beslutet och frågan om det svenska förbundets ledning. Ett byte av ordförande skulle inte i sig förändra det internationella rättsläget eller lösa IIHF:s problem med mästerskapens genomförande.

Nästa steg för svensk ishockey

Anders Larsson har ett mandat som sträcker sig till 2027, men avgångskraven innebär att frågan om hans fortsatta förtroende nu diskuteras öppet.

För att kritiken ska få direkta organisatoriska konsekvenser behöver fler röstberättigade medlemsorganisationer agera, alternativt måste Larsson själv välja att lämna uppdraget.

Samtidigt behöver Svenska Ishockeyförbundet och IIHF hantera vad det svenska beslutet att inte möta Ryssland faktiskt innebär i kommande internationella mästerskap.

Wikegårds krav förändrar inte förbundets beslut om Ryssland. Däremot har det riktat uppmärksamheten mot en annan fråga: om Anders Larsson fortfarande har det förtroende som krävs för att leda svensk ishockey.