När en anhörig dör fortsätter räkningarna att komma. Hyra, el och andra utgifter måste hanteras, samtidigt som den avlidnes bankkonton kan vara spärrade. Men du behöver inte vänta på att bouppteckningen är klar för att få hjälp med betalningarna. Här går vi igenom vad banken kan göra, vilka räkningar som bör betalas och vad som gäller om dödsboets pengar inte räcker.
Kan man betala räkningar innan bouppteckningen är klar?
Ja. Banken kan normalt hjälpa dödsboet att betala nödvändiga räkningar från den avlidnes konto redan innan bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket.
Det gäller framför allt kostnader som hör till dödsboet, exempelvis begravning, hyra, el och bouppteckning. Däremot kan anhöriga inte använda den avlidnes bankkonto som vanligt eller själva föra över pengar efter behov.
När någon avlider bildas ett dödsbo som tar över personens tillgångar och skulder. Det är dödsboet som ansvarar för räkningarna, och dödsbodelägarna ska normalt förvalta ekonomin gemensamt.
Om tillgångarna räcker till alla skulder är hanteringen oftast relativt enkel. Finns det däremot risk att pengarna tar slut behöver anhöriga vara försiktigare med vilka betalningar som görs.
Så hjälper banken dig att betala dödsboets räkningar
Många banker har särskilda betalningstjänster för dödsbon. De gör det möjligt att betala vissa fakturor från den avlidnes konto utan att anhöriga behöver ha tillgång till internetbanken.
Vanligtvis fungerar det så här:
- Kontakta den avlidnes bank och berätta att personen har gått bort.
- Fråga vilka handlingar banken behöver för att hantera dödsboets betalningar.
- Samla fakturorna som ska betalas.
- Fyll i bankens betalningsuppdrag och skicka in det tillsammans med fakturorna.
- Banken granskar betalningarna och genomför dem om de uppfyller bankens villkor.
Ett dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket kan behövas för att visa vilka som är anhöriga. Banken kan också kräva legitimation och fullmakter.
Om flera personer är dödsbodelägare kan de ge en av delägarna fullmakt att företräda dödsboet.
Vilka räkningar får betalas?
Bankerna gör egna bedömningar av vilka betalningar de kan hantera före bouppteckningen.
| Typ av räkning | Vad som normalt gäller |
|---|---|
| Begravning | Kan normalt betalas från dödsboets konto. |
| Bouppteckning | Kan normalt betalas som en dödsbokostnad. |
| Hyra eller bostadsrättsavgift | Kan ofta betalas för den avlidnes bostad. |
| El och telefon | Kan ofta betalas om kostnaden hör till dödsboet. |
| Lån och andra skulder | Kan behöva vänta tills dödsboets ekonomi är utredd. |
| Anhörigas egna utlägg | Ersätts normalt inte genom bankens vanliga betalningsservice. |
Det är viktigt att skilja mellan att en räkning kan betalas och att den bör betalas om dödsboets pengar är begränsade.
Kontakta banken innan du själv betalar större utgifter. Om du använder egna pengar för att betala exempelvis en begravning är det inte säkert att du omedelbart kan få tillbaka beloppet från dödsboet.
Vad händer med bankkontot när någon dör?
När banken får information om dödsfallet spärras eller avslutas vanligtvis flera av den avlidnes personliga banktjänster.
Bankkort och BankID slutar normalt fungera. Även tillgången till internetbanken begränsas.
Det betyder däremot inte att pengarna på kontot försvinner eller att alla konton automatiskt avslutas. Tillgångarna tillhör dödsboet och ska användas för att betala skulder och andra kostnader innan ett eventuellt arv fördelas.
Om den avlidne hade flera banker behöver anhöriga kontakta respektive bank.
Fortsätter autogiro efter dödsfallet?
Ja, autogiro avslutas inte automatiskt bara för att kontohavaren har avlidit.
Det innebär att återkommande betalningar kan fortsätta dras från kontot. Anhöriga behöver därför kontrollera vilka autogiron som finns och avsluta dem som inte längre behövs.
Tänk också på att:
- E-fakturor kan upphöra när internetbanken stängs.
- Stående överföringar behöver kontrolleras med banken.
- Abonnemang, försäkringar och medlemskap kan behöva sägas upp separat.
- Ett avslutat autogiro innebär inte att avtalet med företaget automatiskt upphör.
Var särskilt försiktig med att säga upp sådant som dödsboet fortfarande behöver, exempelvis elförsörjning och försäkring för en bostad som ännu inte har sålts eller tömts.
Om dödsboets pengar inte räcker till räkningarna
När skulderna är större än tillgångarna gäller det att inte betala fakturor i fel ordning.
Det kan finnas kostnader för begravning och bouppteckning som måste hanteras samtidigt som gamla lån, kreditkortsskulder och andra fakturor kommer in.
Om du misstänker att dödsboets pengar inte räcker bör du avvakta med att betala vanliga skulder tills du har fått en överblick över ekonomin.
Kontakta fordringsägarna, förklara att personen har avlidit och be om uppskov medan dödsboet utreds.
Det finns också en regel i ärvdabalken som begränsar möjligheten att betala skulder under den första tiden. Innan en månad har gått efter bouppteckningsförrättningen får betalningar göras endast om det med fog kan antas att de inte skadar andra fordringsägare.
Regeln innebär inte ett generellt betalningsförbud, men den är särskilt viktig när det råder osäkerhet om dödsboets betalningsförmåga.
Vilka kostnader ska prioriteras?
Skäliga kostnader för begravning och bouppteckning är normalt särskilt viktiga att ta hänsyn till innan andra skulder betalas.
Men det finns ingen enkel regel som innebär att begravningen alltid går före samtliga andra skulder. Fordringar med särskild säkerhet kan exempelvis ha bättre rätt till vissa tillgångar.
Om dödsboet har stora skulder, bostadslån eller riskerar utmätning kan betalningsordningen behöva bedömas särskilt.
Konsumenternas Bank- och finansbyrå har mer information om vad som gäller när pengarna i ett dödsbo inte räcker till.
Måste anhöriga betala skulderna själva?
Nej, i Sverige ärver man normalt inte skulder.
Om dödsboets tillgångar inte räcker för att betala skulderna behöver arvingarna som huvudregel inte använda sina privata pengar för att täcka underskottet.
Det finns dock situationer där ett personligt betalningsansvar ändå kan finnas.
Den som exempelvis står som medlåntagare eller borgensman för ett lån kan fortfarande vara betalningsansvarig. Detsamma gäller om en anhörig själv har ingått ett avtal som innebär ett personligt betalningsansvar.
Har ett arv redan betalats ut kan dödsbodelägarna också behöva lämna tillbaka tillgångar om det senare visar sig att dödsboet hade obetalda skulder.
Därför ska arv inte fördelas förrän dödsboets skulder och ekonomiska förpliktelser har hanterats.
När kan kommunen hjälpa till?
Om dödsboets tillgångar är mycket små kan en dödsboanmälan ibland ersätta en vanlig bouppteckning.
Det är socialnämnden i den avlidnes hemkommun som prövar om förutsättningarna är uppfyllda.
En dödsboanmälan kan bli aktuell när tillgångarna inte räcker längre än till begravningskostnader och andra utgifter som uppkommer med anledning av dödsfallet. Finns det fast egendom eller tomträtt i dödsboet är en dödsboanmälan normalt inte möjlig.
Kommunen kan också efter en individuell prövning bevilja ekonomiskt bistånd till en enkel men värdig begravning.
Om du tror att pengarna inte räcker bör du kontakta kommunen så tidigt som möjligt, helst innan begravningen beställs och innan andra skulder betalas.
När måste bouppteckningen vara klar?
En bouppteckningsförrättning ska normalt hållas inom tre månader efter dödsfallet.
Bouppteckningen ska sedan lämnas in till Skatteverket inom en månad efter förrättningen. Det innebär normalt senast fyra månader efter dödsfallet.
Om dödsboet behöver mer tid går det att ansöka om anstånd hos Skatteverket. Ansökan måste normalt göras inom tre månader efter dödsfallet.
När bouppteckningen har registrerats blir den en legitimationshandling för dödsboet. Den används bland annat när bankkonton ska avslutas och tillgångarna fördelas.
Skatteverket förklarar även vad anhöriga behöver tänka på när det gäller bankkonton, skulder och bouppteckning.
Checklista: Så tar du hand om räkningarna efter ett dödsfall
Börja med att skapa en överblick i stället för att betala varje räkning så fort den kommer.
- Beställ dödsfallsintyg. Kontakta Skatteverket och begär ett dödsfallsintyg med släktutredning.
- Kontakta bankerna. Fråga hur dödsboets konton och betalningar hanteras.
- Samla alla fakturor. Kontrollera även autogiro, e-faktura och stående överföringar.
- Se över avtal. Avsluta onödiga abonnemang men behåll sådant som dödsboet behöver.
- Räkna på tillgångarna. Ta reda på om pengarna räcker till begravning, bouppteckning och skulder.
- Använd bankens betalningsservice. Lämna in de fakturor som banken kan hjälpa till med.
- Begär uppskov vid behov. Om pengarna inte räcker, kontakta fordringsägarna innan vanliga skulder betalas.
- Kontakta kommunen om ekonomin är mycket begränsad. Fråga om dödsboanmälan och eventuellt begravningsbistånd.
- Spara underlagen. Fakturor, kvitton och kontoutdrag behövs för att redovisa dödsboets ekonomi.
Det viktigaste är att inte blanda ihop dödsboets ekonomi med den egna. Räkningarna tillhör dödsboet, och även om anhöriga ansvarar för att hantera dem innebär det normalt inte att de själva måste betala den avlidnes skulder.