Google Gemini kan göra intrång i nyhetsutgivares upphovsrätt när AI-tjänsten använder artiklar för att skapa svar åt sina användare. Det anser EU-domstolens generaladvokat Maciej Szpunar i ett yttrande som presenterades tisdagen den 3 november 2026.

Beskedet kan få stor betydelse för Google och andra AI-företag som använder journalistiskt material. Generaladvokaten gör samtidigt en viktig skillnad mellan att träna AI-modeller på texter och att återge skyddat innehåll i färdiga AI-svar. Någon bindande dom har ännu inte meddelats.

Därför granskar EU-domstolen Google Gemini

Bakgrunden är en rättslig tvist mellan Google och det ungerska mediebolaget Like Company.

Mediebolaget anser att Google har använt innehåll från dess webbplatser utan tillstånd. Anklagelserna gäller dels användning av journalistiskt material vid träningen av Gemini, dels hur AI-tjänsten hämtar och återger artiklar när användare ställer frågor.

Tvisten omfattar användning som uppges ha skett mellan den 13 juni 2023 och den 31 maj 2024.

Den ungerska domstolen har vänt sig till EU-domstolen med fyra frågor om hur EU:s upphovsrättsregler ska tolkas. Två gäller AI-träning och två gäller AI-genererade svar.

I sitt yttrande den 3 november föreslår generaladvokat Maciej Szpunar att EU-domstolen i första hand ska besvara frågorna om hur Gemini använder och återger nyhetsinnehåll i sina svar.

Det är ett viktigt steg i en rättsprocess som kan bidra till att klargöra hur europeisk upphovsrätt ska tillämpas på generativ AI.

När kan ett AI-svar bryta mot upphovsrätten?

En central del av generaladvokatens bedömning gäller skillnaden mellan att återge information och att återanvända upphovsrättsligt skyddat innehåll.

Att Gemini berättar vad som har hänt i en nyhet är inte automatiskt ett intrång. Fakta och enskilda uppgifter skyddas normalt inte av upphovsrätten.

Problemet kan uppstå när en AI-tjänst återger en artikels skyddade formuleringar eller andra skyddade delar i sina egna svar.

Generaladvokaten pekar också på hur materialet har hämtats. Om en AI-tjänst kringgår betalväggar eller andra effektiva tekniska skydd kan det få betydelse för den juridiska bedömningen.

En annan fråga är om AI-svaren återger så mycket av det skyddade materialet att användaren i praktiken får tillgång till artikelns innehåll utan att besöka nyhetssajten.

Det betyder däremot inte att varje sammanfattning av en nyhet är olaglig. Bedömningen beror på vilket material som används, om det omfattas av rättighetsskydd och hur innehållet återges.

Generaladvokaten öppnar även för att leverantören bakom AI-tjänsten kan bära ansvar när användningen av skyddat material ingår i tjänstens verksamhet och tillräckliga åtgärder för att förhindra intrång saknas.

AI-träning och AI-genererade svar är två olika frågor

En särskilt viktig del av yttrandet är att generaladvokaten skiljer på hur en AI-modell utvecklas och vad den senare presenterar för användaren.

När stora språkmodeller tränas analyserar de omfattande textmängder för att lära sig språkliga mönster och samband. Sådan användning kan enligt EU:s regler omfattas av ett undantag för text- och datautvinning.

Undantaget är dock inte obegränsat. Materialet måste vara lagligen tillgängligt och rättighetshavare kan under vissa förutsättningar reservera sina rättigheter.

Generaladvokaten anser i princip att AI-träning kan omfattas av detta undantag. Däremot föreslår han att EU-domstolen inte ska avgöra träningsfrågorna i just detta mål, eftersom det saknas tillräcklig bevisning om att Like Companys artiklar faktiskt har använts för att träna Gemini.

Det är därför fel att beskriva yttrandet som ett generellt klartecken för AI-träning.

På samma sätt innebär det inte att varje AI-genererat svar som bygger på journalistiskt material gör intrång.

Frågorna måste bedömas var för sig.

Frågan om AI-träning och upphovsrätt är därmed fortfarande bredare än den konkreta tvisten mellan Google och det ungerska mediebolaget.

Vad betyder beskedet för svenska nyhetssajter?

Yttrandet är relevant även för svenska tidningar och andra nyhetsutgivare.

I svensk upphovsrättslag finns ett särskilt skydd för presspublikationer. Enligt 48 b § har utgivare under vissa förutsättningar ensamrätt att framställa exemplar av sina presspublikationer och göra dem tillgängliga genom onlinetjänster.

Skyddet är inte obegränsat. Vanliga hyperlänkar samt enstaka ord och mycket korta utdrag omfattas inte av den särskilda ensamrätten.

Det innebär att en svensk nyhetssajt inte automatiskt kan kräva ersättning varje gång en AI-tjänst nämner eller sammanfattar en publicerad nyhet.

Däremot kan ett framtida avgörande från EU-domstolen ge tydligare vägledning om när återanvändning av journalistiskt innehåll kräver tillstånd.

Frågan handlar också om trafik och intäkter

För nyhetsutgivare finns ytterligare en dimension.

När en användare får ett färdigt svar direkt från en AI-tjänst behöver personen inte alltid klicka vidare till den ursprungliga artikeln. Det kan påverka möjligheterna att finansiera journalistik genom annonser, prenumerationer och andra intäkter.

Hurbra har tidigare beskrivit hur Googles AI-sök kan påverka trafiken till sajter.

Men det finns en juridisk skillnad mellan att en publicist förlorar trafik och att en AI-tjänst gör intrång i en skyddad rättighet.

Minskade besök är inte i sig bevis för upphovsrättsintrång.

Om EU-domstolen senare ger stöd åt generaladvokatens resonemang kan det ändå stärka nyhetsutgivarnas position i diskussioner om licenser och ersättning för användning av journalistiskt material.

Ett sådant avgörande skulle inte automatiskt innebära att alla AI-företag måste betala alla nyhetssajter.

Google försvarar hur Gemini fungerar

Google har invänt mot bilden av Gemini som en tjänst som återpublicerar journalistiskt innehåll.

Företaget framhåller att AI-modellen är utvecklad för att skapa självständiga svar utifrån språkliga mönster som den lärt sig under träningen.

Google pekar också på att det finns kontroller som gör det möjligt för rättighetshavare att begränsa viss användning av deras innehåll.

Samtidigt välkomnar företaget generaladvokatens resonemang om att AI-träning i princip kan omfattas av reglerna för text- och datautvinning.

Googles inställning visar hur den juridiska konflikten rör två olika intressen: möjligheten att utveckla AI-teknik med stora datamängder och rättighetshavares möjlighet att kontrollera användningen av skyddat material.

Vad händer nu i EU-domstolen?

Generaladvokatens yttrande är en rekommendation till domarna. EU-domstolen är inte skyldig att följa den.

Nästa avgörande steg är att domstolen meddelar sin dom och klargör hur de aktuella EU-reglerna ska tolkas.

Därefter är det den ungerska domstolen som ska tillämpa tolkningen i tvisten mellan Like Company och Google.

Något datum för EU-domstolens slutliga avgörande har ännu inte fastställts i det tillgängliga underlaget.

Det återstår också att se hur långt domstolen väljer att gå i frågan om AI-genererade svar och vilket ansvar som kan läggas på leverantörer av AI-tjänster.

Parallellt pågår andra europeiska processer som berör Google och artificiell intelligens. Bland annat har EU-kommissionen inlett en separat granskning av Googles AI-sök.

Den granskningen gäller konkurrensrättsliga frågor och ska inte förväxlas med upphovsrättsmålet om Gemini.

För svenska publicister är den kommande domen i Gemini-målet särskilt betydelsefull eftersom EU-domstolens tolkning av upphovsrätten kan få direkt betydelse för hur motsvarande regler tillämpas i Sverige.