Förtroendet för att svenska val genomförs korrekt har minskat tydligt. I en ny undersökning från Indikator Opinion för Sveriges Radio Ekot uppger 69 procent att de har stort förtroende för valens genomförande, jämfört med 77 procent året innan. Misstankar om valfusk och tekniska problem vid höstens val kan ha bidragit till nedgången. Men det är viktigt att skilja mellan dokumenterade fel, misstänkta brott och påståenden om manipulerade valresultat.

Förtroendet för svenska val har sjunkit

Andelen svenskar som har ganska eller mycket stort förtroende för att allmänna val genomförs korrekt har sjunkit med åtta procentenheter.

Den nya undersökningen från Indikator Opinion, som Ekot rapporterar om den 3 november, visar att 69 procent har stort förtroende. När samma fråga ställdes inom SOM-institutets undersökning 2025 var andelen 77 procent.

Det är en tydlig förändring, men siffrorna behöver tolkas rätt. Att 69 procent har stort förtroende innebär inte att resterande 31 procent tror att det förekommer valfusk. Bland dem finns också personer som kan ha ett mer neutralt förhållningssätt eller sakna en bestämd uppfattning.

Undersökningen mäter människors förtroende för valsystemet. Den visar inte i sig om valen har genomförts korrekt eller om otillåten påverkan har förekommit.

Misstänkt valfusk i Borlänge kan ha påverkat

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, lyfter i Ekots rapportering fram misstankarna om valfusk i Borlänge som en möjlig förklaring till det minskade förtroendet.

Där pågår en brottsutredning om otillbörligt verkande vid röstning med koppling till Vänsterpartiet.

Enligt Åklagarmyndighetens lägesrapport den 22 oktober är tre personer misstänkta. Polisen genomförde husrannsakningar den 20 oktober och beslagtog material som skulle analyseras.

Otillbörligt verkande vid röstning handlar om att någon på ett otillåtet sätt försöker påverka eller hindra människor när de använder sin rösträtt.

Det är samtidigt avgörande att skilja misstankar från fastställda brott. Att en förundersökning pågår betyder inte att de misstänkta är skyldiga. Det finns heller inget fastslaget samband mellan utredningen i Borlänge och ett förändrat valresultat.

Även misstankar som senare visar sig vara obefogade kan påverka människors förtroende. Men undersökningen visar inte hur många som har ändrat uppfattning just på grund av händelserna i Borlänge.

Tekniskt fel drabbade förtidsröstningen

Till skillnad från de misstänkta brotten i Borlänge finns det också dokumenterade problem från höstens val.

Den 4 september meddelade Valmyndigheten att ett tekniskt fel hade upptäckts i registreringen av förtidsröster.

Omkring 4 000 registreringar behövde inledningsvis granskas. I vissa fall hade röster registrerats dubbelt eller kopplats till fel väljare.

Efter ytterligare undersökningar meddelade Valmyndigheten den 7 september att problemet var mer begränsat än man först befarat.

Myndighetens bedömning var då att högst 500 väljare riskerade att få sina förtidsröster underkända eftersom rösterna inte kunde identifieras. Det var en preliminär bedömning, inte ett slutligt antal underkända röster.

Valmyndigheten uppgav också att felet hade en teknisk orsak och att det inte fanns några tecken på extern påverkan.

Berörda väljare informerades om möjligheten att rösta på nytt på valdagen.

Detta är ett exempel på att ett faktiskt fel kan inträffa i valadministrationen utan att det behöver handla om avsiktligt valfusk.

Felet gällde registreringen av förtidsröster, inte en manipulation av den elektroniska sammanräkningen av partiernas röster. Svenska väljare använder fortfarande pappersvalsedlar som räknas manuellt.

Samtidigt kan ett registreringsfel få konsekvenser för enskilda väljare. Att röster räknas flera gånger löser inte automatiskt ett problem där en förtidsröst inte kan kopplas till rätt person.

Så kontrolleras rösterna i svenska val

Det svenska valsystemet har flera kontrollfunktioner som ska förebygga fel och göra det möjligt att upptäcka brister.

En viktig del är att rösterna lämnas på papper. Det innebär att det finns fysiska valsedlar som kan granskas och räknas igen.

De viktigaste kontrollerna är:

Rösträkningen sker alltså i flera steg och under offentlig insyn. Det gör det svårare att manipulera ett resultat utan att avvikelser upptäcks.

Den som anser att ett val har genomförts felaktigt kan dessutom överklaga. Valprövningsnämnden har möjlighet att besluta om rättelse, omräkning eller omval om förutsättningarna i lagen är uppfyllda.

Mer information om säkerheten och kontrollerna finns hos Valmyndigheten.

Kontrollsystemen innebär däremot inte att varje administrativt fel är omöjligt. Händelserna under förtidsröstningen visar att även ett system med flera kontrollnivåer kan drabbas av tekniska problem.

Betyder lägre förtroende att valfusk har förekommit?

Nej. Att färre människor känner stort förtroende för svenska val är inte ett bevis för att valresultatet har manipulerats.

Det finns tre olika frågor som behöver hållas isär.

Tekniska och administrativa fel: Sådana kan inträffa utan att någon medvetet försöker påverka valet. Problemen med registreringen av förtidsröster är ett dokumenterat exempel.

Otillåten påverkan på väljare: Det kan handla om försök att påverka hur människor röstar eller hindra dem från att rösta fritt. Misstankarna i Borlänge gäller den typen av brottslighet, men skuldfrågan är inte avgjord.

Manipulation av valresultat: Det skulle innebära att röster eller resultat avsiktligt förändras på ett otillåtet sätt. De uppgifter som ligger bakom den aktuella nyheten fastslår inte att något sådant har skett.

Det minskade förtroendet är ändå betydelsefullt. Ett demokratiskt valsystem behöver inte bara genomföra val korrekt. Medborgarna behöver också kunna känna tillit till att deras röster hanteras rättvist och att resultatet går att kontrollera.

Ekots undersökning visar att den tilliten har försvagats jämfört med förra året. Vad som ligger bakom hela förändringen går däremot inte att slå fast utifrån mätningen.