Franska åklagare har inlett en mordförsöksutredning efter att brandbomber kastats mot poliser under lördagens stora demonstrationer i Paris. En polis fick andra gradens brännskador i attacken. Samtidigt redovisar myndigheterna 779 gripanden under protestdagen och Halloweenkvällen. Även i Tyskland har omfattande våldsamheter rapporterats, med över 100 skadade poliser i Frankfurt.
Mordförsöksutredning efter brandbombsattacken i Paris
Åklagarmyndigheten i Paris meddelade söndagen den 1 november att en förundersökning om mordförsök mot personer i offentlig tjänst har inletts. Beslutet gäller en attack mot fransk ordningspolis under demonstrationerna dagen innan.
Händelsen inträffade vid Porte de Charenton i östra Paris, där demonstrationståget avslutades på lördagseftermiddagen. En grupp med omkring 15 gendarmer och poliser utsattes för kastade brandbomber och andra explosiva föremål.
En av brandbomberna antändes vid en gendarms fötter och satte delar av hans skyddsutrustning i brand. Bilder från händelsen dokumenterades av nyhetsbyrån AFP.
Enligt åklagarmyndigheten omfattar de rapporterade skadorna andra gradens brännskador och tinnitus. Den medicinska bedömningen var fortfarande preliminär när myndigheterna lämnade sina uppgifter på söndagen.
Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez beskrev redan på lördagen angreppet som ett mordförsök. Åklagarmyndighetens beslut innebär nu att händelsen utreds rättsligt under den rubriceringen.
Ingen person hade vid söndagens rapportering gripits specifikt för brandbombsattacken. Utredarna arbetar med att identifiera de ansvariga och klarlägga händelseförloppet.
Att en mordförsöksutredning har inletts innebär inte att någon har dömts eller att det redan är fastställt vem som utförde attacken.
779 gripna i Frankrike – myndigheterna redovisar nya siffror
De omfattande demonstrationerna på lördagen samlade omkring 320 000 deltagare i Frankrike enligt myndigheternas uppskattning. Arrangörerna uppgav en högre siffra, omkring 500 000 personer.
Protesterna genomfördes på flera platser i landet. Majoriteten av deltagarna demonstrerade fredligt, men våldsamma sammandrabbningar uppstod mellan mindre grupper och ordningsmakten.
Under söndagen presenterade inrikesdepartementet en uppdaterad sammanställning som omfattar både protestdagen och Halloweenkvällen.
Totalt hade 779 personer gripits. Av dessa greps 565 fram till klockan 21 på lördagen. Ytterligare 214 gripanden registrerades under den efterföljande Halloweenkvällen.
Det innebär att samtliga gripanden inte kan kopplas direkt till demonstrationerna.
Så många greps och skadades
| Uppgift | Myndigheternas sammanställning |
|---|---|
| Gripanden i Frankrike | 779 totalt |
| Gripanden fram till kl. 21 | 565 |
| Gripanden under Halloweenkvällen | 214 |
| Gripanden i Paris | 105, varav 88 protestrelaterade |
| Skadade inom ordningsmakten | 159 under protestdagen och Halloweenkvällen |
| Skadade butiker | 36, varav tre plundrade |
| Antal demonstranter | 320 000 enligt myndigheterna |
I Paris befann sig 89 personer fortsatt i polisförvar enligt söndagens uppgifter, däribland minst 22 minderåriga.
Inrikesdepartementet redovisade också omfattande skadegörelse. Totalt hade 36 butiker skadats, varav tre plundrats.
Samtidigt var den rapporterade butiksskadegörelsen mindre omfattande än under föregående protesthelg, då 69 butiker skadades.
De uppdaterade siffrorna finns i Frankrikes inrikesdepartements officiella sammanställning.
Hurbra rapporterade redan på lördagen om de stora demonstrationerna och sammandrabbningarna i Frankrike. Söndagens viktigaste nya besked är den formella mordförsöksutredningen och myndigheternas uppdaterade redovisning av gripanden och skador.
Över 100 poliser skadade i Frankfurt
Även i Tyskland rapporterades allvarliga våldsamheter i samband med protester under lördagen.
I Frankfurt uppger polisen att över 100 poliser skadades. En av dem fick allvarligare skador efter att ha träffats i ansiktet av en sten.
Totalt greps 54 personer. Polisen registrerade dessutom 87 brottsanmälningar och beslutade om 1 225 avvisningar från området.
Skadegörelsen drabbade bland annat handeln. Enligt polisens sammanställning skadades 17 butiker, varav fem plundrades.
De tyska myndigheterna gör samtidigt en viktig åtskillnad mellan olika grupper som deltog i händelserna.
En mindre grupp blev våldsam i anslutning till demonstrationens avslutning. Därefter förekom plundringar och annan skadegörelse där även personer utan tydlig politisk koppling bedöms ha deltagit.
Polisen misstänker därför inte att alla våldshandlingar hade samma bakomliggande motiv.
Det finns inte heller stöd för att beskriva våldsamheterna i Frankfurt och brandbombsattacken i Paris som delar av en gemensamt organiserad våldsaktion.
Därför växer protesterna i flera europeiska länder
Demonstrationerna i Frankrike har vuxit fram ur ett bredare missnöje med samhällsutvecklingen. Protesterna tog bland annat fart genom kritik mot lärarbrist, otillräckliga resurser i skolorna och försämrade utbildningsmiljöer.
Efter hand anslöt fler grupper, däribland fackförbund och delar av den tidigare gula västarna-rörelsen.
Kraven har breddats till att omfatta högre löner, bättre köpkraft och fungerande offentlig service.
För många demonstranter handlar missnöjet om att vardagskostnaderna har ökat samtidigt som de upplever att viktiga samhällsfunktioner inte håller tillräcklig kvalitet.
Bostadskostnaderna är en annan återkommande fråga i europeiska protester.
I Tyskland har ungdomsledda demonstrationer bland annat riktat uppmärksamheten mot utbildning, bostadssituationen och klimatpolitiken. I Portugal har bostadskostnader och hyresregler varit centrala frågor.
Det finns alltså gemensamma ekonomiska och sociala problem bakom protesterna, men det handlar inte om en enda europeisk organisation eller en samordnad demonstrationsrörelse.
De nationella protesterna har olika arrangörer, krav och politiska förutsättningar.
Fredliga demonstranter och våldsamma grupper måste skiljas åt
Den omfattande polisinsatsen i Frankrike och våldsamheterna i Frankfurt riskerar att dominera rapporteringen från protesterna.
Men deltagarsiffrorna visar också att hundratusentals människor har samlats för att uttrycka politiskt och socialt missnöje utan att själva delta i våldshandlingar.
I Paris är brandbombsattacken föremål för en separat brottsutredning. I Frankfurt undersöker polisen olika typer av våldsbrott och plundringar.
Att personer har gripits i samband med protesterna innebär inte att alla misstänks för samma brott eller att de fredliga demonstrationerna som helhet varit våldsamma.
Minskad skadegörelse men allvarligare misstänkt brott i Paris
Utvecklingen i Frankrike visar två delvis olika bilder.
Å ena sidan rapporterar myndigheterna färre skadade butiker än under föregående protesthelg. Det tyder på att den materiella förstörelsen i den kategorin har minskat.
Å andra sidan har brandbombsattacken mot poliserna lett till en av de allvarligaste brottsrubriceringarna hittills under protesterna.
Det gör söndagens rättsliga besked särskilt betydelsefullt. Utredningen ska klarlägga både vem som låg bakom angreppet och om omständigheterna uppfyller kraven för mordförsök.
Samtidigt behöver myndigheterna hantera nya demonstrationer utan att likställa de stora fredliga folksamlingarna med de personer som begår våldsbrott.
Nya demonstrationer väntas den 2–5 november
Proteströrelsen i Frankrike väntas fortsätta under den kommande veckan.
Elevorganisationer har uppmanat till nya skolblockader från måndagen den 2 november, med ytterligare aktioner planerade under tisdagen och torsdagen.
Den 5 november planeras dessutom en större strejk- och demonstrationsdag med stöd från flera fackförbund.
Redan före helgens våldsamheter hade en ny fransk strejkdag den 5 november aviserats.
För de franska myndigheterna blir nästa stora prövning att upprätthålla säkerheten under de nya protesterna, samtidigt som utredningen av brandbombsattacken i Paris fortsätter.
Något datum för när åklagarmyndigheten kan presentera ytterligare resultat i mordförsöksutredningen har ännu inte offentliggjorts.