325 personer greps vid en demonstration i London under lördagen. Enligt brittisk polis misstänks de flesta för att ha uttryckt stöd för den förbjudna organisationen Palestine Action. Gripandena kommer bara dagar innan Storbritanniens högsta domstol ska pröva om förbudet mot organisationen är lagligt.
Demonstrationen hölls utanför USA:s ambassad i London den 31 oktober. På söndagen meddelade Metropolitan Police att totalt 325 personer hade gripits. Av dessa misstänks 320 för att ha uttryckt stöd för Palestine Action, som sedan juli 2025 klassas som en förbjuden organisation enligt brittisk terrorlagstiftning.
Protesten arrangerades av nätverket Defend Our Juries och riktades mot regeringens beslut att förbjuda organisationen.
Därför kunde demonstranterna gripas
Palestine Action förbjöds i Storbritannien den 5 juli 2025. Beslutet innebär att organisationen omfattas av samma lagstiftning som andra organisationer som förbjudits enligt landets terrorlagar.
Det är inte förbjudet att demonstrera för palestiniernas rättigheter i Storbritannien. Däremot kan vissa offentliga uttryck för stöd till en förbjuden organisation vara brottsliga enligt Terrorism Act 2000.
Det är den skillnaden som ligger bakom huvuddelen av gripandena.
Polisen hade redan före demonstrationen varnat för att personer som uttryckte stöd för Palestine Action riskerade att gripas. Även personer som organiserade protesten kunde enligt myndigheten bli föremål för rättsliga åtgärder.
Att någon grips innebär inte att personen har begått ett brott. Det återstår att avgöra om de misstänkta faktiskt har brutit mot lagen.
Förbudet ska prövas i Högsta domstolen
Den 4 och 5 november ska Storbritanniens högsta domstol behandla en rättslig tvist om förbudet mot Palestine Action.
Bakom överklagandet står organisationens medgrundare Huda Ammori.
Förbudet har redan prövats i flera instanser. I februari 2026 kom High Court fram till att regeringens beslut var oproportionerligt och rättsstridigt.
Regeringen överklagade och fick rätt i juni, när Court of Appeal bedömde att förbudet var lagligt.
Nu ska Högsta domstolen pröva den rättsliga grunden för beslutet.
Palestine Action har bland annat genomfört sabotageaktioner riktade mot den brittiska försvarsindustrin. Regeringen har hänvisat till organisationens metoder för att motivera förbudet.
Kritiker anser samtidigt att regeringen använder terrorlagstiftningen på ett sätt som hotar demonstrations- och yttrandefriheten.
Förbudet fortsätter att gälla medan rättsprocessen pågår. Något datum för Högsta domstolens slutliga avgörande är ännu inte fastställt.
Mer information om förhandlingen finns hos Storbritanniens högsta domstol.
Svenske Andreas Malm stoppades inför samtal
Den rättsliga striden har också fått en svensk koppling.
Forskaren Andreas Malm skulle den 4 november delta i ett samtal i London tillsammans med Huda Ammori, som alltså driver överklagandet av förbudet.
Men Malm har fått sitt elektroniska resetillstånd återkallat och kan därför inte resa in i Storbritannien med det tillståndet.
Han misstänker själv att beslutet hänger samman med det planerade framträdandet tillsammans med Ammori. Brittiska myndigheter har däremot inte bekräftat den förklaringen.
Malm har också uppgett att han varken offentligt stött eller finansierat Palestine Action.
Hurbra har tidigare rapporterat om beslutet att neka Andreas Malm inresa till Storbritannien.
Gripandena i London och beslutet om Malms resetillstånd är två separata händelser. Båda aktualiserar dock frågor om hur Storbritanniens förbud mot Palestine Action påverkar politiska protester och offentliga samtal.
Högsta domstolens kommande prövning kan bli avgörande för förbudets fortsatta rättsliga ställning.