Elnätsbolaget Btea ändrar sin effektavgift från den 1 november 2026. Priset per kilowatt sänks, samtidigt som höglastperioden förlängs och avgiften börjar beräknas på tre effekttoppar i stället för en. För hushållen blir det viktigare när på dygnet elen används och hur många elapparater som körs samtidigt.

Bteas nya effektavgifter från 1 november

De nya priserna gäller för vanliga elnätsabonnemang med huvudsäkring på 16–63 ampere. Under vinterhalvåret skiljer Btea mellan hög- och låglast.

Tiderna gäller alla veckodagar, även lördagar och söndagar.

Tidigare kostade höglast 158,75 kronor per kilowatt och låglast 56,25 kronor under vintermånaderna. Btea sänker alltså båda priserna.

Samtidigt förlängs vinterperioden från december–februari till november–mars. En annan förändring är att timmarna mellan klockan 12 och 16 nu räknas som låglast.

Kunder med abonnemanget 16 A Mini har en separat prislista. Där kostar höglast 128,75 kronor per kilowatt och låglast 36,25 kronor under november–mars.

Så räknar Btea ut effektavgiften

Den största förändringen gäller hur effekten beräknas.

Tidigare utgick Btea från den högsta effekttimmen under månaden. Nu används genomsnittet av de tre högsta timmarna.

Under vinterperioden görs beräkningen separat för höglast och låglast. De två beloppen läggs sedan ihop.

Det är den genomsnittliga effekten under en hel timme som mäts, inte en kort topp när exempelvis en apparat startar.

Räkneexempel: Så mycket kan effektavgiften kosta

Anta att ett hushåll under november har följande tre högsta timvärden:

• Höglast: 7, 5 och 3 kW. Genomsnittet blir 5 kW, vilket kostar 550 kronor.
• Låglast: 6, 4 och 2 kW. Genomsnittet blir 4 kW, vilket kostar 120 kronor.

Den sammanlagda effektavgiften blir 670 kronor för månaden.

Men om hushållet flyttar en elanvändning motsvarande 3 kW under en timme från den högsta höglasttimmen till den högsta låglasttimmen förändras beräkningen.

De tre högsta timmarna under höglast blir då 5, 4 och 3 kW, medan motsvarande värden under låglast blir 9, 4 och 2 kW.

I exemplet sparar hushållet 80 kronor på effektavgiften, trots att lika mycket el används.

Det är ett förenklat räkneexempel. Hur stor besparingen blir i verkligheten beror på hushållets övriga effekttoppar.

Därför kan samtidig elanvändning bli dyr

Effekt mäts i kilowatt (kW), medan den totala elanvändningen mäts i kilowattimmar (kWh).

Två hushåll kan använda lika mycket el under en månad men ändå få olika effektavgifter.

Ett hushåll som laddar elbilen samtidigt som spisen, tvättmaskinen och elvärmen används kan få höga effekttoppar. Ett annat hushåll som sprider ut samma elanvändning över fler timmar kan få en lägre avgift.

Med Bteas nya tider kan det därför löna sig att exempelvis ladda elbilen mellan klockan 12 och 16 eller under natten.

Det betyder däremot inte att all elanvändning under låglast är gratis. Även där finns en effektavgift, och hög samtidig förbrukning påverkar beräkningen.

Så kan du minska kostnaden

För Bteas kunder är det framför allt tre saker som kan göra skillnad: att undvika flera stora elförbrukare samtidigt, sprida ut elbilsladdningen och använda de billigare timmarna när det är möjligt.

Den som har tim- eller kvartspris på sin el behöver också ta hänsyn till elhandelspriset. Den billigaste timmen för själva elen behöver inte vara den billigaste när effektavgiften räknas in.

Effektavgiften är dessutom bara en del av elnätsfakturan. Den fasta nätavgiften och den rörliga överföringsavgiften tillkommer.

Bteas förändring gäller bolagets egna elnätskunder. Andra elnätsbolag kan ha andra regler och priser, vilket också framgår av vår guide om effektavgift på el 2026.

Den som vill kontrollera vilken tariff som gäller för det egna abonnemanget hittar uppgifterna på Bteas sida om elnätspriser.