Motståndet mot Vänsterpartiet i regeringen har ökat kraftigt sedan i våras. I en ny mätning från Indikator Opinion säger 42 procent nej till att partiet ingår i en regering, jämfört med 31 procent i mars. Samtidigt går opinionen åt motsatt håll för Miljöpartiet.
Den nya undersökningen, som Ekot redovisar på fredagsmorgonen den 30 oktober, visar att motståndet mot Vänsterpartiets regeringsmedverkan har ökat med elva procentenheter på sju månader.
Sverigedemokraterna möter fortfarande ett något större motstånd, medan Miljöpartiets nej-andel har minskat tydligt.
Så många säger nej till partierna
| Parti | Andel som säger nej |
|---|---|
| Sverigedemokraterna | 46 procent |
| Vänsterpartiet | 42 procent |
| Miljöpartiet | 20 procent |
För Vänsterpartiet innebär resultatet en ökning från 31 till 42 procent sedan mars. Miljöpartiet har däremot gått från 30 till 20 procent under samma period.
Skillnaden mellan Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är därmed fyra procentenheter i den senaste mätningen.
Statsvetaren Jan Teorell vid Stockholms universitet pekar i Ekot på den utdragna regeringsbildningen som en möjlig förklaring till förändringen. Vänsterpartiets roll i förhandlingarna kan ha gjort fler väljare uppmärksamma på frågan.
Undersökningen fastställer däremot inte varför opinionen har förändrats.
Betyder 42 procent att väljarna inte stödjer V?
Nej. Det är viktigt att skilja mellan att motsätta sig ett partis medverkan i regeringen och att inte vilja rösta på partiet.
Mätningen handlar om väljarnas inställning till vilka partier som ska ingå i en regering. Den visar inte Vänsterpartiets väljarstöd.
Att 42 procent säger nej betyder inte heller att övriga 58 procent aktivt vill se Vänsterpartiet i regeringen.
Tidigare i oktober rapporterade vi om en Novusmätning där 64 procent motsatte sig V i regeringen. Den siffran ska inte jämföras direkt med Indikators 42 procent. Undersökningarna har olika mätperioder och kan skilja sig i frågeformulering och metod.
Regeringsbildningen avgörs i riksdagen
De nya opinionssiffrorna kommer samtidigt som regeringsfrågan fortfarande är olöst efter septembervalet.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet har tillsammans 176 mandat i riksdagen. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har sammanlagt 173.
Men mandatfördelningen avgör inte ensam vilka partier som kan bilda regering.
Den 29 oktober meddelade talmannen att Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist ska föreslås som statsminister för en regering bestående av C, S, KD, MP och L. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ingår inte i förslaget.
Nästa statsministerprövning är planerad till den 3 november klockan 13.00, enligt riksdagens officiella besked.
Så gjordes undersökningen
Indikator Opinions oktobermätning genomfördes mellan den 7 och 25 oktober 2026. Totalt svarade 1 660 personer av ett urval på 4 000 röstberättigade.
Svar samlades in via postenkät, webb och telefon. Resultaten har viktats utifrån bland annat kön, ålder och partivalet 2026.
Undersökningen ger en bild av inställningen till regeringsmedverkan efter valet, men säger inte i sig vilka regeringsalternativ som kan få riksdagens stöd.