Han sägs kunna härma människors röster, byta utseende och smyga sig in bland människor utan att någon märker det. Getmannen är en av internets mest obehagliga skräckfigurer. Men historien började långt innan internet fanns – och så sent som 2026 dök det mystiska budskapet ”Getmannen finns” upp i Sverige. Här är berättelsen bakom legenden och vad vi faktiskt vet.

Vem är Getmannen?

Getmannen, på engelska The Goatman, är en varelse som förekommer i amerikanska vandringssägner och moderna skräckhistorier. Han beskrivs ibland som en skräckinjagande blandning av människa och get, med horn, päls och klövar.

Men det finns också en betydligt mer obehaglig version.

I den moderna internetlegenden kan Getmannen se ut som en vanlig människa. Han kan härma röster och beteenden, ta någon annans plats i ett sällskap och följa med utan att de andra förstår vad som har hänt.

Det är den förmågan som gjort honom särskilt skrämmande.

Till skillnad från många andra monster behöver Getmannen inte jaga sina offer. Han kan redan befinna sig mitt ibland dem.

Finns Getmannen på riktigt? Nej, det finns inga trovärdiga belägg för att en sådan övernaturlig varelse existerar. Däremot finns en dokumenterad historia bakom legenden, och den sträcker sig över mer än ett halvt sekel.

Getmannens historia började i Maryland

För att förstå varifrån Getmannen kommer behöver vi resa tillbaka till den amerikanska delstaten Maryland i början av 1970-talet.

I området kring Clinton söder om Washington började ungdomar berätta om en märklig varelse som skulle hålla till i närheten av en bro på Tucker Road.

Enligt vissa versioner var det en aggressiv, getliknande gestalt som skrämde människor i området. Andra historier beskrev en varelse med en yxa som angrep bilar eller jagade människor.

Berättelserna spreds från person till person.

Redan våren 1971 dokumenterade studenten George Lizama åtta olika historier om Getmannen. I oktober samma år skrev journalisten Karen Hosler om fenomenet.

Därmed hade den lokala vandringssägnen också blivit en tidningsnyhet.

Folkloristen David J. Puglia har senare undersökt berättelsernas ursprung. Hans forskning visar hur rykten, ungdomskultur, tidningsrapportering och iscensatta skrämselhändelser bidrog till att bygga upp myten.

Var Getmannen egentligen en forskare?

En av de mer fantasifulla förklaringarna handlar om ett misslyckat vetenskapligt experiment.

Enligt berättelsen skulle en forskare vid ett jordbruksforskningscentrum ha förvandlats till en blandning av människa och get.

Men några belägg för att ett sådant experiment ägt rum finns inte.

En annan teori är att ryktet kan ha inspirerats av en verklig eremit som bodde i området. Inte heller det har kunnat fastställas som förklaringen till legendens uppkomst.

Det viktiga är att Getmannen var en etablerad amerikansk skräckfigur redan på 1970-talet. Internet uppfann honom alltså inte.

Mannen som klädde ut sig till en get

Sommaren 2012 inträffade något märkligt i bergen i Utah.

Vandraren Coty Creighton fick syn på en figur som rörde sig bland bergsgetter vid Ben Lomond Peak.

Vid första anblicken såg det ut som ytterligare en get. Men någonting stämde inte.

Figuren visade sig vara en människa i en mycket övertygande getdräkt.

Fotografierna väckte internationell uppmärksamhet, och snart började människor spekulera i vad den mystiska figuren egentligen gjorde bland djuren.

Förklaringen kom senare. En anonym man kontaktade viltmyndigheterna och berättade att han hade testat en kamouflagedräkt inför en framtida jakt.

Händelsen hade alltså en naturlig förklaring.

Men bilderna av en människoliknande figur som uppträdde som ett djur passade väl in i skräckberättelserna om Getmannen. Händelsen har lyfts fram som en möjlig inspirationskälla till den nya våg av historier som spreds på internet under samma period.

Skräckhistorien som gjorde Getmannen till ett internetmonster

Under 2012 spreds också en berättelse som kom att bli särskilt betydelsefull för den moderna bilden av Getmannen.

Den heter Anansi’s Goatman Story, på svenska ofta kallad Anasis getmansberättelse.

Handlingen kretsar kring en grupp ungdomar som befinner sig ute i skogen i Alabama.

Till en början verkar det vara en vanlig utflykt. Men efter hand börjar märkliga saker inträffa.

Deltagarna uppfattar underliga ljud, känner en obehaglig lukt och får en allt starkare känsla av att något inte står rätt till.

Till slut uppstår misstanken att någon i gruppen inte är den person han eller hon utger sig för att vara.

Här förändras Getmannen från ett relativt traditionellt monster till något mer psykologiskt skrämmande.

Varelsen behöver inte längre vara stor, hårig eller försedd med horn. Den kan se ut som vilken människa som helst.

Och om den kan härma en människa perfekt – hur ska någon kunna avslöja den?

Den svenska berättelsen går att läsa på Creepypasta.se.

Varför är just den här versionen så läskig?

Det mest obehagliga med Getmannen är inte hur han ser ut, utan osäkerheten han skapar.

I vanliga skräckfilmer är hotet ofta synligt. Det finns en mördare, ett monster eller en annan tydlig fiende.

Med Getmannen fungerar det annorlunda.

Den person som står bredvid dig kan vara en bedragare. Någon du känner kan ha ersatts. Och det finns inget självklart sätt att kontrollera vem som är människa.

Det är en skräckidé som också återkommer i filmer där välbekanta människor visar sig vara något annat, exempelvis Other Mommy (2026).

Berättelsen om Getmannen använder dessutom en enkel situation som många kan känna igen sig i: en grupp vänner ute i mörkret, långt från hjälp.

När gruppens trygghet förvandlas till misstänksamhet blir själva gemenskapen en del av skräcken.

Getmannen i Sverige – Creepypodden gjorde honom känd

I Sverige har Getmannen fått en särskild plats i skräckkulturen, inte minst genom Jack Werners Creepypodden.

Redan 2015 kom ett avsnitt som ägnades åt den mystiska varelsen.

Därefter följde ytterligare berättelser.

Avsnitt	Publicerat
Getmannen	20 juli 2015
Getmannen II	31 oktober 2016
Getmannen III	3 september 2018

Det första avsnittet är omkring 21 minuter långt och fungerar som en introduktion till berättelsen. De senare avsnitten utvecklar mytologin.

Den som vill höra historien kan börja med Creepypodden: Getmannen.

Getmannen har också uppmärksammats av Institutet för språk och folkminnen som ett exempel på hur moderna väsen och vandringssägner sprids och utvecklas.

Det är en intressant skillnad mot äldre svensk folktro.

Förr spreds berättelser om exempelvis skogsrået och näcken huvudsakligen muntligt mellan generationer. Nu kan en skräckfigur födas eller förändras på nätforum och därefter spridas genom poddar, videor och sociala medier.

Getmannen hör till den senare traditionen, även om hans rötter är äldre än internet.

Varför stod det ”Getmannen finns” i Uppsala 2026?

Våren 2026 fick berättelsen en oväntad fortsättning i Sverige.

På flera platser i Uppsala universitets studentmiljöer dök mystiska meddelanden upp med samma korta budskap:

”Getmannen finns”.

Bland platserna som uppmärksammades fanns Ekonomikum, Ångströmslaboratoriet och Studentstaden.

Jack Werner tog upp händelserna i sitt nyhetsbrev i mars, och den 29 mars rapporterade även SVT om fenomenet.

Det märkligaste var kanske inte själva meddelandena, utan deras historiska koppling.

Liknande påståenden om Getmannen hade förekommit redan under 1970-talets amerikanska mytbildning.

Mer än 50 år senare dök alltså samma idé upp på ett svenskt universitet.

Vem som låg bakom meddelandena var inte klarlagt i rapporteringen. Det finns heller inget som tyder på att en verklig getliknande varelse hade observerats.

Men som exempel på hur en vandringssägen kan fortsätta leva är händelsen talande.

Finns Getmannen på riktigt?

Det korta svaret är nej – åtminstone finns inga tillförlitliga bevis för det.

Det finns inga verifierade observationer som visar att en människa kan förvandlas till en getliknande varelse eller byta skepnad på det sätt som skräckhistorierna beskriver.

Däremot finns det gott om verkliga händelser som visar hur berättelsen vuxit fram.

Vandringssägnen i Maryland är dokumenterad. Getmannen i Utah var en verklig person i förklädnad. Skräckhistorierna på internet finns att läsa och lyssna på. Och meddelandena i Uppsala har uppmärksammats i nyhetsrapporteringen.

Allt detta är verkliga delar av Getmannens historia.

Det är själva monstret som saknar belägg.

En skräckfigur som fortsätter förändras

Getmannens historia visar hur en vandringssägen kan överleva genom att ständigt anta nya former.

På 1970-talet var han ett hornförsett monster som påstods hålla till vid en bro i Maryland.

På internet blev han en skepnadsskiftare som kunde gömma sig i en grupp människor.

I Sverige har han blivit en återkommande figur i skräckpoddar och till och med ett mystiskt budskap på universitetets väggar.

Och kanske är det just därför berättelsen fortfarande fungerar.

Den lämnar kvar en fråga som är betydligt mer obehaglig än hur en människa med gethorn skulle se ut.

Om Getmannen verkligen kunde se ut precis som någon du känner – hur skulle du veta skillnaden?