EU vill få ned energikostnaderna för hushåll och företag när Europa går mot ännu en dyr vinter. På torsdagen den 29 oktober möts EU:s energiministrar för att diskutera åtgärder mot de stigande priserna. Men Sverige motsätter sig delar av förslagen om elskatter och nätavgifter. För svenska elkunder är det fortfarande oklart om förändringarna skulle ge lägre elräkningar.

EU diskuterar billigare el inför vintern

Energikrisen i Europa har förvärrats under hösten. Stigande gaspriser, osäker energiförsörjning och konflikter i flera delar av världen har ökat pressen på EU att agera.

När energiministrarna samlas i Luxemburg den 29 oktober finns därför frågan om hushållens och företagens energikostnader högt på dagordningen.

EU-kommissionen presenterade redan i juli ett förslag som ska göra elanvändningen mer kostnadseffektiv. Det innehåller bland annat förändringar av energibeskattningen, nya principer för elnätsavgifter och åtgärder för att utnyttja befintliga elnät bättre.

Tanken är att lägre kostnader i energisystemet på sikt ska kunna komma konsumenterna till del.

Men det handlar ännu inte om någon beslutad europeisk elskattesänkning. Förslaget behandlas fortfarande inom EU, och medlemsländerna är inte överens om hur långt den gemensamma regleringen ska gå.

Sverige säger nej till gemensamma skatteregler

Sveriges energi- och näringsminister Ebba Busch deltar i torsdagens möte. Inför diskussionerna har regeringen klargjort att Sverige motsätter sig två centrala delar av EU-kommissionens förslag.

Den första gäller energibeskattningen.

Kommissionen vill skapa regler som gör det skattemässigt mer fördelaktigt att använda el än naturgas. Sverige anser däremot att beskattningen av energi i första hand ska bestämmas nationellt.

Regeringen vill därför att de föreslagna skattereglerna stryks.

Den andra invändningen handlar om elnätsavgifterna. EU-kommissionen vill harmonisera delar av hur avgifterna utformas, bland annat genom krav på effekttariffer för slutkunder.

Sverige anser att sådana regler riskerar att bli alltför detaljerade och vill behålla större nationellt handlingsutrymme.

Samtidigt stödjer regeringen flera andra delar av förslaget, däribland effektivare elnät, digitalisering och bättre användning av smarta elmätare.

Sveriges ståndpunkt framgår av regeringens kommenterade dagordning inför energirådet den 29 oktober.

Riksdagen har redan riktat kritik mot EU-förslaget

Den svenska kritiken är inte ny. Den 21 oktober beslutade riksdagen att lämna ett formellt motiverat yttrande om kommissionens förslag.

Invändningen gäller bland annat principen att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt när det kan göras effektivt.

Riksdagens beslut stoppar inte EU:s fortsatta behandling, men förstärker Sveriges kritiska hållning inför förhandlingarna.

Det är också viktigt att skilja på motståndet mot gemensamma EU-regler och frågan om svenska skattesänkningar. Att regeringen vill behålla beslutanderätten över energiskatterna betyder inte att den motsätter sig varje tänkbar sänkning av skatten på el.

Hurbra har tidigare gått igenom EU:s förslag om elräkningarna och varför Sverige säger nej till delar av det.

Gaspriset stiger kraftigt – EU varnar för energiläget

Bakgrunden till torsdagens möte är ett alltmer ansträngt energiläge.

Den 28 oktober nådde det europeiska gaspriset kortvarigt omkring 100 euro per megawattimme, en nivå som inte hade noterats sedan december 2022.

Samtidigt låg EU:s gaslager på omkring 75 procent av kapaciteten, jämfört med ungefär 83 procent vid motsvarande tid året före.

EU:s energikommissionär Dan Jørgensen har varnat för ett mycket allvarligt läge. Även om unionen ännu inte står inför en omedelbar försörjningskris är de höga priserna redan ett problem för både hushåll och företag.

Utvecklingen påverkas bland annat av konflikterna i Mellanöstern, Ukraina och Jemen.

Gaspriset är särskilt betydelsefullt eftersom gaseldade kraftverk i vissa situationer påverkar elpriset på den europeiska marknaden. När gas blir dyrare kan även elpriserna pressas upp.

Effekten varierar mellan olika länder och elområden. Sveriges stora produktion av vattenkraft, kärnkraft och vindkraft gör att sambandet inte är lika direkt som i länder med större beroende av naturgas.

För svenska elkunder kan ändå utvecklingen på kontinenten få betydelse, särskilt när elmarknaderna är sammankopplade och den inhemska elproduktionen inte räcker för att hålla nere priserna.

Läs även om gasprisets kraftiga uppgång den 28 oktober.

EU undersöker ökad raffinaderiproduktion

Parallellt med diskussionerna om el har EU-kommissionen inlett samtal med europeiska raffinaderier.

Syftet är att undersöka möjligheten att öka produktionen av raffinerade oljeprodukter, exempelvis bensin och diesel.

Bland alternativen finns möjliga lättnader i vissa tekniska produktspecifikationer. Något färdigt beslut om en sådan förändring finns ännu inte.

Åtgärden riktar sig främst mot tillgången på drivmedel och ska inte förväxlas med de förslag som gäller hushållens elräkningar.

Vad betyder EU-förslagen för svenska elkunder?

För svenska hushåll är den avgörande frågan om EU:s diskussioner faktiskt kan leda till lägre kostnader.

Svaret är att förändringar är möjliga på längre sikt, men att ingenting i torsdagens möte automatiskt innebär billigare el.

En svensk elräkning består av flera delar: kostnaden för elen som används, avgifter för elnätet samt skatter och moms.

EU:s förslag berör framför allt regler för beskattning och hur elnätens kostnader ska fördelas.

Fråga	Vad gäller för hushållen?
Elskatten	Ingen ny svensk sänkning är beslutad genom EU-förslaget.
Elnätsavgiften	Kan påverkas av framtida regler, men en generell sänkning är inte garanterad.
Effektavgifter	Får fortfarande användas i Sverige, men det tidigare obligatoriska införandekravet har tagits bort.
Elpriset	Påverkas framför allt av utbud, efterfrågan, väder och utvecklingen på energimarknaden.

Så hög är den svenska elskatten 2026

Den ordinarie svenska energiskatten på el är under 2026 36 öre per kilowattimme exklusive moms.

Med moms motsvarar det 45 öre per kilowattimme.

För ett hushåll med en årsförbrukning på 20 000 kilowattimmar innebär det en energiskatt på 9 000 kronor inklusive moms.

Ett hushåll som använder 5 000 kilowattimmar betalar i stället 2 250 kronor.

Detta är bara energiskatten. Kostnaden för själva elen och elnätsavgifterna tillkommer. I vissa kommuner finns dessutom en reducerad energiskatt.

Den svenska elskatten sänktes redan den 1 januari 2026. Den förändringen är ett separat nationellt beslut och inte en följd av EU:s nu aktuella förslag.

Effektavgifterna kan fortfarande förändras

En annan fråga som direkt berör hushållen är de så kallade effektavgifterna.

De innebär att delar av elnätskostnaden kan bero på hur mycket el hushållet använder samtidigt, inte bara den totala förbrukningen.

Tanken är att förbrukningen ska spridas över dygnet för att minska belastningen på elnätet.

Sverige tog i juni bort det tidigare kravet på att alla elnätsföretag skulle införa effektavgifter senast januari 2027.

Det innebär däremot inte att sådana avgifter är förbjudna. Elnätsföretagen får fortfarande använda dem, och en ny svensk modell utreds med sikte på april 2027.

EU-kommissionens förslag kan därmed få betydelse för en fråga där Sverige redan arbetar med egna regler.

När kan EU fatta beslut?

Förslaget befinner sig fortfarande i EU:s lagstiftningsprocess.

Ambitionen är att medlemsländerna ska försöka nå en gemensam förhandlingsposition i december 2026. Därefter behöver förhandlingarna fortsätta innan slutliga regler kan antas.

EU-kommissionen har haft som mål att nå en bredare överenskommelse under andra kvartalet 2027, men tidsplanen kan förändras.

För svenska hushåll finns därför inget datum då de diskuterade förändringarna väntas börja sänka elräkningarna.

Det närmaste konkreta steget är EU-ländernas fortsatta förhandlingar. Sveriges invändningar mot gemensamma skatteregler och obligatoriska effekttariffer blir två av frågorna som behöver hanteras innan en överenskommelse är möjlig.