Gullan Bornemark är död. Den folkkära kompositören och musikpedagogen bakom barnvisor som Sudda sudda, Min kära lilla ponny och Är du vaken, Lars? blev 98 år gammal. Hon somnade in natten till torsdagen den 29 oktober 2026. Sonen Dan Bornemark berättar att hans mamma var tillfreds med sitt långa liv och fortsatte att skapa musik nästan ända till slutet.
Gullan Bornemark blev en av Sveriges mest betydelsefulla skapare av barnmusik. Hennes sånger har sjungits i förskolor, skolor och svenska hem i flera generationer. Genom lekfulla texter, tydliga melodier och en ovanlig förmåga att fånga barns vardag skapade hon musik som levde vidare långt efter att den först hördes i radio och tv.
Dödsbeskedet bekräftades av sonen Dan Bornemark för SVT Kultur på torsdagsmorgonen.
Sonen Dan Bornemark berättar om mammans sista tid
Dan Bornemark beskriver sin mammas sista tid som ljus. Hon hade levt ett långt och innehållsrikt liv och såg tillbaka på det med tillfredsställelse.
Samtidigt fanns skaparlusten kvar. Så sent som i augusti 2026 kom Gullan Bornemark spontant på ännu en visa, berättar sonen.
Det säger något om vilken plats musiken hade i hennes liv. Även vid 98 års ålder fortsatte melodierna att komma.
Dan Bornemark uttrycker också sorgen över allt som inte längre går att dela. Det finns frågor han fortfarande hade velat ställa och sånger han gärna hade skrivit tillsammans med sin mamma.
I SVT Kulturs rapportering om Gullan Bornemarks död berättar han om familjens sista tid tillsammans med henne.
Någon närmare dödsorsak har inte offentliggjorts.
Gullan Bornemarks mest kända sånger
För många svenskar är Gullan Bornemark framför allt förknippad med sånger som följt med från barndomen. Hennes musik kännetecknades av enkla melodier, humor och texter som tog barnens egna upplevelser på allvar.
Flera av visorna blev särskilt populära under 1960-talet, när barnmusik fick en allt större plats i radio, tv och på skiva.
| Sång | Vad den är känd för |
|---|---|
| Sudda sudda (bort din sura min) | En av Bornemarks mest välkända barnvisor, med lekfull uppmaning att lämna det sura humöret bakom sig. |
| Min ponny (Min kära lilla ponny) | En älskad visa om en liten ponny, som många känner igen redan från de första orden. |
| Är du vaken, Lars? | En klassisk barnvisa med en vardaglig och lätt igenkännbar situation. |
| Gubben i lådan | Bornemarks första barnvisa, som också gav namn åt hennes första visbok. |
| Gå i solen | En visa som inspirerades av något hennes son Sven sade som liten. |
| Herr Gårman | En trafikvisa som förenade musik med barns lärande om trafiken. |
| Mormors gamla Ford | En humoristisk visa som blev en del av hennes tidiga repertoar. |
| Skojiga valpen | Ett exempel på hur djur och händelser ur barnens vardag kunde bli till sånger. |
Sudda sudda blev en av hennes största klassiker
Sudda sudda är förmodligen den sång som flest förknippar med Gullan Bornemark.
Visan blev en framgång på skiva under 1960-talet och har sedan dess fortsatt att sjungas av nya generationer barn.
Det som gjorde Bornemarks sånger speciella var ofta deras enkelhet. Hon behövde inte stora berättelser eller avancerade arrangemang. En vardaglig händelse, ett roligt uttryck eller en fråga från ett barn kunde räcka för att skapa en sång.
Den metoden präglade hela hennes musikaliska arbete.
Vem var Gullan Bornemark?
Gullan Bornemark föddes den 28 november 1927 i Härnösand. Hennes fullständiga namn var Elin Gunhild Bornemark, född Bohlin.
Musiken fanns tidigt i hennes liv. Som ung kom hon i kontakt med den svenska barnvisetraditionen och fick bland annat uppleva en av Alice Tegnérs sista konserter.
Tegnér hade med sånger som Bä, bä, vita lamm och Mors lilla Olle lagt en viktig grund för svensk barnmusik.
Bornemark skulle senare utveckla traditionen i en egen riktning, med ett större fokus på barns spontana uttryck, rörelser och vardag.
Efter uppväxten i Härnösand kom Malmö att bli hennes huvudsakliga hemort och centrum för det musikpedagogiska arbetet.
Musikleken Blåklockan blev början på något större
År 1952 startade Gullan Bornemark Musikleken Blåklockan i Malmö.
Det blev en verksamhet som hon kom att driva under mer än ett halvt sekel, fram till 2007.
I Blåklockan fick barnen inte bara lära sig färdiga sånger. De fick också utforska rytmer, rörelser och musik genom lek och improvisation.
Bornemark lyssnade på vad barnen sade och hur de uttryckte sig. När hon saknade lämpligt sångmaterial skrev hon egna visor.
På så sätt växte många av hennes mest uppskattade sånger fram ur mötet med barnen.
Hennes första visbok, Gubben i lådan, gavs ut 1962.
Under de följande åren spreds musiken till allt fler genom skivinspelningar, radio och tv.
Hon medverkade bland annat i barnprogrammen Tutirutan och Den glada butiken och skrev även sånger med trafiktema till Anita och Televinken.
Musikleken Blåklockan blev därmed inte bara en plats för musikundervisning i Malmö, utan också en viktig del av utvecklingen av svensk barnmusik.
Gullan Bornemarks familj – maken Valter och de fyra barnen
Gullan Bornemark gifte sig 1950 med musikern Valter Bornemark.
Paret fick fyra barn: Eva, Sven, Jörgen och Dan.
Familjen fick stor betydelse för hennes musikaliska arbete. Valter medverkade i produktionerna och barnen deltog genom åren i både skivinspelningar och tv-program.
Det bidrog till den personliga karaktären i många av sångerna. Barnen var inte bara en publik som musiken riktade sig till, utan också en viktig inspirationskälla.
Sonen Dan Bornemark har själv fortsatt inom musikbranschen och fört vidare delar av familjens musikaliska arv.
Familjen har också drabbats av svåra förluster.
Sonen Jörgen avled 1997. Gullan Bornemark berättade senare själv om sorgen efter honom i sitt Sommarprogram 2017.
Maken Valter gick bort samma år, 2017, efter 67 års äktenskap.
Fick sin första Grammis vid 91 års ålder
Trots att Gullan Bornemark hade varit verksam i musiklivet under många decennier fortsatte hon att uppmärksammas långt upp i åren.
År 2019 fick hon sin första Grammis, 91 år gammal, för barnalbumet Mina egna favoriter.
Albumet producerades av sonen Dan Bornemark och innehöll också medverkan från hennes barnbarn Signe och Hjördis.
Det blev ännu ett exempel på hur musiken förenade generationerna inom familjen.
Bland hennes övriga utmärkelser finns flera betydande erkännanden:
- 2000: Alice Tegnér-musikpriset.
- 2015: Invald i Swedish Music Hall of Fame.
- 2018: Musikförläggarnas hederspris.
- 2019: Grammis för Mina egna favoriter.
- 2020: Utsågs till Årets barn- och ungdomskörledare.
- 2023: Utnämndes till hedersdoktor vid Lunds universitets konstnärliga fakultet.
Utmärkelserna uppmärksammade både hennes betydelse som kompositör och hennes långa arbete med att utveckla barns förhållande till musik.
Därför fick Gullan Bornemark så stor betydelse för svensk barnmusik
Gullan Bornemarks betydelse handlade om mer än att skriva sånger som barn tyckte om.
Hon såg barn som aktiva deltagare i musikskapandet. Deras frågor, påhitt och sätt att tala kunde bli utgångspunkten för nya melodier och texter.
Det skilde hennes arbetssätt från en mer traditionell musikundervisning där barn framför allt förväntades lära sig och återge färdiga sånger.
Hennes visor var samtidigt lätta att sjunga tillsammans. De byggde ofta på upprepningar, tydlig rytm och situationer som små barn omedelbart kunde förstå.
Det gjorde dem användbara både i förskolans vardag och hemma i familjerna.
Barnmusik har också fortsatt att vara en betydande del av det svenska musiklivet, något som bland annat märks i Hurbra:s genomgång av Spotify-topplistan och barnmusikens plats bland de mest spelade låtarna.
För Gullan Bornemarks del började den långa resan långt före streamingtjänsterna, i en tid när radio, grammofonskivor och tv gjorde hennes sånger till en del av många svenska barndomar.
Hon fortsatte att komponera även efter att hon lämnat den regelbundna musikundervisningen.
Att en ny visa föddes så sent som i augusti 2026 blev ett sista uttryck för samma skaparglädje som hade präglat hennes arbete sedan 1950-talet.