Frankrikes president Emmanuel Macron lovar nya åtgärder efter flera veckor av omfattande protester. Samtidigt förbereder sig myndigheterna för nya oroligheter under Halloweenhelgen. Hundratusentals människor demonstrerade i lördags och missnöjet har spridit sig från skolorna till betydligt större frågor om levnadskostnader och regeringens politik.

Under ett besök i Marseille på måndagen den 26 oktober sade Macron att regeringen måste svara på de legitima krav som ligger bakom protesterna.

Presidenten medgav samtidigt att det finns risk för fortsatta oroligheter. Inrikesminister Laurent Nuñez har varnat för nya våldsamheter lördagen den 31 oktober, då ytterligare demonstrationer väntas.

Beskedet kommer efter en helg då omfattande polisinsatser inte kunde förhindra sammandrabbningar och skadegörelse på flera håll i landet.

Macron lovar nya åtgärder – men reformerna är inte klara

Macron har uppmanat premiärminister Sébastien Lecornus regering att presentera konkreta svar på demonstranternas krav. Framför allt handlar det om utbildningssystemet, där protesterna tog sin början i september.

Regeringen har redan presenterat flera initiativ för att förbättra situationen i landets skolor. De omfattar bland annat bättre tillgång till lärarvikarier, upprustning av skolbyggnader, förbättrad studievägledning och större elevinflytande.

Tidigare har också 3 000 ytterligare lärarvikarier aviserats till särskilt utsatta gymnasieskolor.

Men måndagens presidentbesked innebär inte att ett nytt, fullständigt reformpaket redan har beslutats.

Utbildningsdepartementet har kallat till en presskonferens klockan 17.30 svensk tid den 26 oktober. Där väntas regeringen presentera ytterligare besked om hur den ska möta elevernas och studenternas krav.

Information om regeringens arbete finns hos det franska utbildningsdepartementet.

En central fråga är hur långt regeringen är beredd att gå. Att utlova förbättringar är en sak, men flera av demonstranternas krav skulle innebära betydande nya offentliga utgifter.

Därför fortsätter protesterna i Frankrike

Proteströrelsen började bland gymnasieelever som protesterade mot brister i utbildningssystemet. Missnöjet gäller bland annat lärarbrist, skolornas resurser och möjligheterna att komma vidare till högre utbildning.

Särskilt omstritt är Parcoursup, det franska systemet för antagning till högre utbildning. Kritiker anser att processen är svår att överblicka och riskerar att förstärka skillnader mellan elever med olika bakgrund.

Men protesterna har vuxit långt utanför skolorna.

Fackförbund och andra grupper har anslutit sig med krav på bättre löner, förstärkta offentliga tjänster och åtgärder mot de höga levnadskostnaderna.

Stigande energipriser och pressade hushållsekonomier har bidragit till missnöjet. Delar av proteströrelsen kräver också förändringar i beskattningen och större ekonomiska satsningar.

Det innebär att regeringen står inför flera olika konflikter samtidigt. Förbättringar i skolorna kan möta en del av kritiken, men behöver inte få protester mot löner, skatter och levnadskostnader att upphöra.

Över 400 000 demonstrerade – fler än 1 400 gripna

Lördagens demonstrationer den 24 oktober blev en ny kraftmätning mellan protestgrupperna och myndigheterna.

Enligt de franska myndigheternas uppskattning deltog omkring 410 000 människor i demonstrationerna.

Samtidigt sattes omkring 70 000 poliser och gendarmer in för att upprätthålla ordningen.

Trots den omfattande säkerhetsinsatsen förekom våldsamma sammandrabbningar och skadegörelse. Under måndagen uppgav inrikesminister Laurent Nuñez att 1 435 personer hade gripits i samband med lördagens oroligheter.

Den siffran är högre än inrikesministeriets tidigare preliminära uppgift på 1 314 gripna.

Händelserna följde efter de omfattande protesterna i Frankrike den 24 oktober, där motsättningarna mellan demonstranter och polis åter stod i centrum.

Nuñez har också beskrivit hur grupper med olika politiska uppfattningar konfronterat varandra, bland annat i Nice och Montpellier. Enligt ministern har högerextrema grupper varit inblandade i sammandrabbningar med vänsterradikala aktivister.

Det betyder inte att proteströrelsen som helhet ligger bakom våldsamheterna. En stor del av deltagarna demonstrerar fredligt.

Macron vill flytta demonstrationerna från stadskärnorna

Macron har förespråkat att demonstrationståg i större utsträckning ska ledas bort från centrala handelsområden.

Syftet är att minska risken för skadegörelse och skydda verksamheter som redan drabbats av oroligheterna.

Samtidigt möter regeringens säkerhetsåtgärder kritik från delar av oppositionen och organisationer som försvarar demonstrationsfriheten.

Konflikten handlar därmed inte enbart om hur våld ska förhindras, utan också om vilka begränsningar myndigheterna kan införa utan att inskränka rätten att demonstrera fredligt.

Protesterna slår mot handeln och Frankrikes ekonomi

De utdragna oroligheterna innebär en växande ekonomisk belastning, särskilt för företag i områden där demonstrationerna lett till skadegörelse och återkommande stängningar.

Alain Di Crescenzo, företrädare för Frankrikes handelskamrar, har beskrivit försäljningstapp på omkring 80 procent i samband med att handlare hållit stängt av säkerhetsskäl.

Uppgiften beskriver den hårt drabbade handeln i det aktuella sammanhanget och ska inte tolkas som att hela Frankrikes detaljhandel tappat 80 procent av sin omsättning.

För mindre företag kan även några förlorade försäljningsdagar få stora konsekvenser. Utöver uteblivna intäkter tillkommer kostnader för skador, reparationer och förstörd egendom.

Regeringen har därför presenterat flera stödåtgärder efter tidigare våldsamheter.

Företag som uppfyller villkoren kan bland annat få tillgång till räntefria lån på upp till 50 000 euro. Det finns även särskilt akutstöd till hantverkare, möjligheter till skattelättnader och ersättningar vid tillfälliga arbetsstopp.

Ytterligare stöd till mindre företag har aviserats, men alla detaljer är ännu inte fastställda.

Macron pressas av svag tillväxt och stora besparingar

Frankrikes ekonomiska situation gör regeringens uppgift särskilt komplicerad.

Landets BNP-tillväxt var oförändrad under andra kvartalet 2026, medan inflationen låg på 3,1 procent i september.

Samtidigt väntas statsskulden uppgå till omkring 119,3 procent av BNP under 2026.

Regeringen arbetar dessutom med besparingar på 54 miljarder euro inför 2027.

Det skapar en konflikt mellan demonstranternas krav på större offentliga satsningar och regeringens ambition att begränsa underskott och upplåning.

Protesterna kan förvärra problemen för handeln och vissa tjänsteföretag, men det finns ingen säker beräkning som visar hur stor del av Frankrikes samlade ekonomiska utveckling som kan förklaras av oroligheterna.

Nya demonstrationer väntas den 31 oktober

Nästa stora prövning väntar lördagen den 31 oktober, under Halloweenhelgen.

Inrikesminister Laurent Nuñez har varnat för att nya våldsamheter kan bryta ut. Myndigheterna förbereder därför ytterligare säkerhetsinsatser.

Varningen innebär inte att våldsamheter är oundvikliga, men tidigare helgers sammandrabbningar har höjt beredskapen.

Samtidigt planerar fackförbund en större strejk och nya protester den 5 november.

Det innebär att Macron och regeringen har begränsat med tid på sig att övertyga missnöjda grupper om att de utlovade förändringarna kommer att genomföras.

Bakgrunden till de fortsatta protestplanerna och strejkvarslen i Frankrike visar också att konflikten kan fortsätta även om regeringen når en uppgörelse om skolfrågorna.

Det närmaste beskedet väntas från utbildningsdepartementet under måndagseftermiddagen. Därefter riktas uppmärksamheten mot Halloweenhelgens demonstrationer och den planerade strejken den 5 november.