Meta tar ett nytt steg för att finansiera sin enorma AI-satsning. På måndagen presenterade teknikjätten aktieemissioner på sammanlagt cirka 35 miljarder dollar. Företaget planerar dessutom att kunna sälja ytterligare aktier för upp till 60 miljarder dollar under 2027. Beskedet väcker nya frågor om hur mycket AI-utbyggnaden kommer att kosta och vad den betyder för Metas aktieägare.

Finansieringsbeslutet offentliggjordes måndagen den 26 oktober 2026 och innebär att Meta öppnar för en av de största kapitalanskaffningarna i bolagets historia.

De första emissionerna omfattar cirka 35 miljarder dollar, motsvarande hundratals miljarder svenska kronor. Om även det planerade aktieprogrammet för 2027 genomförs fullt ut handlar det om sammanlagt 95 miljarder dollar.

Det betyder däremot inte att Meta redan har fått in hela beloppet. Delar av finansieringen ligger längre fram i tiden och de slutliga villkoren är ännu inte fastställda.

Så ska Meta ta in 35 miljarder dollar

Meta har valt två olika former av finansiering för de emissioner som nu lanseras.

Finansiering	Belopp
Försäljning av A-aktier genom terminsavtal	22,5 miljarder dollar
Konvertibla preferensaktier	Cirka 12,5 miljarder dollar
Totalt i de nya emissionerna	Cirka 35 miljarder dollar
Planerat separat aktieprogram 2027	Upp till 60 miljarder dollar

Den största delen omfattar vanliga A-aktier som ska säljas genom särskilda terminsavtal med Morgan Stanley och Goldman Sachs.

Det innebär att Meta kan få in kapital vid senare avveckling av avtalen, i stället för att hela beloppet betalas ut omedelbart. Enligt planen ska avtalen vara avvecklade senast den 19 november 2027.

Den andra delen består av konvertibla preferensaktier. Dessa är tänkta att omvandlas till vanliga aktier omkring den 15 augusti 2029. De slutliga villkoren för bland annat utdelning och konvertering återstår att fastställa.

Meta beskriver finansieringen i sitt officiella pressmeddelande om emissionerna.

Nvidia och AMD kan investera i Meta

En uppmärksammad del av beskedet är att tre stora chiptillverkare har visat intresse för att delta.

Nvidia, AMD och Broadcom har tillsammans uttryckt intresse för att köpa A-aktier för upp till fem miljarder dollar.

Det handlar ännu inte om bindande köpåtaganden, men uppgiften visar hur nära sammanflätade de stora AI-företagen har blivit.

Meta behöver avancerade AI-chip för att bygga sina datacenter. Samtidigt kan företag som säljer sådan teknik få ett finansiellt intresse i att Metas utbyggnad fortsätter.

Meta planerar ytterligare 60 miljarder dollar under 2027

Utöver de två aktuella emissionerna förbereder Meta ett separat aktieförsäljningsprogram på upp till 60 miljarder dollar.

Programmet ska kunna inledas tidigast under första kvartalet 2027 och bygger på att bolaget inför en ny aktieklass, C-aktier.

Dessa aktier ska sakna rösträtt.

Planen är att befintliga innehavare av A- och B-aktier först ska få en C-aktie för varje aktie de redan äger. Den utdelningen fungerar i praktiken som en aktiesplit och minskar inte i sig ägarnas procentuella andelar.

Därefter ska Meta kunna sälja nya C-aktier för att finansiera verksamheten.

Den konstruktionen är viktig eftersom Meta kan ta in nytt kapital utan att nya investerare får samma inflytande över företaget genom rösträtter.

Vad betyder emissionerna för Metas aktieägare?

För den som redan äger Meta-aktier är den stora frågan hur mycket de nya emissionerna kommer att späda ut ägandet.

Utspädning uppstår när ett företag ger ut nya aktier och det totala antalet aktier ökar.

En investerare som tidigare ägde en procent av ett företag kan efter en nyemission exempelvis äga en mindre andel, även om antalet aktier i den egna portföljen är oförändrat.

Det betyder inte automatiskt att investeringen förlorar motsvarande andel av sitt värde. Bolaget får samtidigt nytt kapital som kan användas för att utveckla verksamheten.

För Meta handlar avvägningen om huruvida investeringarna i AI kommer att skapa tillräckligt stora framtida intäkter för att motivera både kostnaderna och utspädningen.

En annan viktig aspekt är skillnaden mellan ekonomiskt ägande och rösträtt. Genom att använda aktier utan rösträtt kan Meta begränsa hur mycket nya kapitalanskaffningar påverkar maktfördelningen i bolaget.

Mark Zuckerberg kan därmed behålla en stark kontroll över företaget även när nya investerare kommer in.

Den exakta utspädningen går ännu inte att beräkna eftersom alla emissionsvillkor inte är fastställda.

Metas AI-investeringar slukar enorma summor

Bakgrunden till kapitalanskaffningen är framför allt Metas snabbt växande investeringar i datacenter, AI-chip och annan teknisk infrastruktur.

Företaget räknar med kapitalutgifter på mellan 135 och 145 miljarder dollar under 2026.

Det är betydligt mer än vad de flesta globala storföretag investerar i sin verksamhet under ett helt år.

Meta bygger bland annat fyra stora AI-datacenterkluster med en kapacitet på över en gigawatt vardera. Anläggningarna kräver omfattande investeringar i servrar, avancerade processorer, kylning, elförsörjning och byggnader.

Samtidigt utvecklar företaget nya AI-modeller, digitala assistenter och automatiserade tjänster för konsumenter och företag.

AI används också för att förbättra Metas befintliga annonsverksamhet, som fortfarande står för huvuddelen av intäkterna.

Negativt fritt kassaflöde trots stora vinster

Metas senaste kvartalsrapport visar hur snabbt investeringarna påverkar ekonomin.

Under tredje kvartalet 2026 omsatte företaget cirka 64,6 miljarder dollar, en ökning med 26 procent jämfört med motsvarande period föregående år.

Verksamheten genererade samtidigt ett löpande kassaflöde på cirka 32,8 miljarder dollar.

Men kapitalutgifterna uppgick till omkring 34,9 miljarder dollar. Det bidrog till att det fria kassaflödet blev negativt, cirka minus 2,1 miljarder dollar.

Meta hade visserligen likvida medel och kortfristiga värdepapper på cirka 82,5 miljarder dollar vid utgången av september.

Det visar att företaget inte står inför någon omedelbar likviditetskris. Däremot har AI-investeringarna blivit så omfattande att även ett företag med Metas intjäning väljer att söka ytterligare finansiering på aktiemarknaden.

Bolaget har dessutom mycket stora långsiktiga åtaganden kopplade till bland annat datacenter, hyresavtal och inköp av teknisk utrustning.

Frågan om hur teknikjättarnas investeringar ska finansieras har även uppmärksammats i samband med BIS varningar om AI-boomen.

Så mycket satsar Microsoft, Google och Amazon

Meta är långt ifrån ensamt om att investera rekordbelopp i AI.

Även Microsoft, Alphabet och Amazon bygger ut sin datacenterkapacitet i snabb takt.

Företag	Planerade kapitalutgifter 2026
Meta	135–145 miljarder dollar
Microsoft	Cirka 175 miljarder dollar
Alphabet, Googles moderbolag	195–205 miljarder dollar
Amazon	Cirka 220 miljarder dollar

Siffrorna bygger på företagens senaste prognoser. De är inte helt jämförbara eftersom bolagen redovisar vissa investeringar och leasingkostnader på olika sätt.

Jämförelsen visar ändå investeringarnas omfattning.

Microsoft, Google och Amazon har stora molnverksamheter där externa kunder betalar för att använda datorkapacitet och AI-tjänster.

Meta använder däremot en stor del av sin AI-infrastruktur inom sina egna plattformar och produkter.

Det innebär att investeringarna i hög grad måste motiveras genom högre annonsintäkter, effektivare tjänster och nya affärsområden.

För investerarna blir det avgörande hur snabbt Meta kan omvandla den växande AI-kapaciteten till ökade vinster.

Meta-aktien svängde kraftigt efter beskedet

Finansieringsbeslutet fick en omedelbar effekt på handeln med Meta-aktien.

Under måndagens amerikanska förhandel föll aktien inledningsvis omkring fem procent, enligt tidiga marknadsuppgifter.

Därefter återhämtade den sig och noterades i stället omkring 1,5 procent högre.

Rörelserna gäller förhandeln och ska inte förväxlas med en fastställd slutkurs för måndagens handel.

Den kraftiga omsvängningen visar hur svårbedömt beskedet är för investerarna.

Nya emissioner innebär risk för utspädning samtidigt som AI-investeringarna fortsätter att växa. Men finansieringen kan också ge Meta större möjligheter att genomföra sina långsiktiga planer utan att förbruka en alltför stor del av sina likvida tillgångar.

Marknadens oro för teknikbolagens stora investeringar har varit en återkommande faktor bakom börsrörelserna, bland annat under börsnedgången den 22 oktober.

För Meta återstår nu att fastställa de slutliga emissionsvillkoren. Det planerade programmet på ytterligare 60 miljarder dollar ligger längre fram och är ännu inte genomfört.