Kan artificiell intelligens hjälpa människor att må bättre – lika effektivt som en psykolog? En ny svensk studie visar att AI-genererad återkoppling kan ge goda resultat vid behandling av social ångest. Men bakom varje AI-svar fanns fortfarande en mänsklig psykolog, och forskarna kunde inte bevisa att AI var lika effektiv som en terapeut.

En av de stora frågorna kring AI är om tekniken kan göra mer än att formulera svar som låter förstående. Kan den faktiskt bidra till att behandla psykisk ohälsa?

Forskare vid Stockholms universitet och Linköpings universitet har undersökt just detta. I en randomiserad studie med 263 vuxna jämfördes AI-genererad återkoppling med svar skrivna av mänskliga terapeuter inom internetbaserad kognitiv beteendeterapi, KBT.

Resultaten, som presenterades den 20 oktober 2026, är lovande. Deltagarna förbättrades tydligt även när återkopplingen hade skrivits av AI.

Samtidigt visar studien varför steget från AI som hjälpmedel till AI som självständig terapeut fortfarande är stort.

Så testade forskarna AI mot mänskliga terapeuter

Studien omfattade vuxna med social ångest, alltså en stark rädsla för att bli granskad, bortgjord eller negativt bedömd i sociala situationer.

Deltagarna fick arbeta med ett etablerat internetbaserat KBT-program under nio veckor. Behandlingen bestod bland annat av information, övningar och hemuppgifter för att förändra tankar och beteenden som bidrar till ångesten.

Det forskarna ändrade var vem som skrev återkopplingen på deltagarnas arbete.

Vissa fick svar från en mänsklig terapeut. Andra fick återkoppling som genererats av en språkmodell.

Men experimentet innehöll också en ovanlig detalj: deltagarna fick inte alltid korrekt information om vem som skrivit deras svar.

Sex grupper skulle skilja AI-effekten från förväntningarna

Deltagarna fördelades slumpmässigt mellan sex grupper.

Grupp	Behandling
1	AI-svar, deltagaren visste att det var AI
2	AI-svar, deltagaren trodde att det var en människa
3	Terapeutsvar, deltagaren visste att det var en människa
4	Terapeutsvar, deltagaren trodde att det var AI
5	Internetbaserad KBT utan personlig återkoppling
6	Väntelista under nio veckor

Genom upplägget kunde forskarna undersöka både om själva återkopplingens ursprung spelade roll och om deltagarnas föreställningar om avsändaren påverkade behandlingen.

Vilseledandet ingick i ett etikgodkänt forskningsupplägg. Deltagarna hade i förväg informerats om att viss information kunde vara felaktig, och efteråt erbjöds de en förklaring.

Resultaten: AI hjälpte, men människan hade ett visst övertag

Både AI-gruppen och gruppen med mänsklig återkoppling förbättrades under behandlingen.

Forskarna använde bland annat skattningsskalan SPIN, Social Phobia Inventory, där högre poäng innebär svårare social ångest.

Bland deltagarna som besvarade eftermätningen såg resultaten ut så här:

• Mänsklig terapeut: Från 40,4 till 24,2 poäng – en förbättring med 16,2 poäng.
• AI-genererad återkoppling: Från 39,9 till 28,2 poäng – en förbättring med 11,7 poäng.

Mänsklig återkoppling gav alltså en större genomsnittlig förbättring i dessa observerade resultat.

När forskarna använde sin statistiska huvudmodell, där alla randomiserade deltagare ingick, uppskattades skillnaden mellan behandlingarna till 1,15 poäng till den mänskliga terapeutens fördel.

Den skillnaden var inte statistiskt säkerställd.

Jämfört med deltagarna på väntelistan gav behandlingarna däremot tydliga förbättringar.

Varför betyder det inte att AI är lika bra?

Här finns studiens viktigaste vetenskapliga förbehåll.

Att forskarna inte hittar en statistiskt säkerställd skillnad mellan två behandlingar är inte samma sak som att de har bevisat att behandlingarna är likvärdiga.

För att kunna dra den slutsatsen hade forskarna på förhand bestämt en gräns: resultaten behövde visa att AI inte var mer än 3,3 poäng sämre på SPIN-skalan.

Det kravet uppfylldes inte.

Osäkerheten i resultaten var så stor att en större nackdel för AI fortfarande var möjlig. Därför kunde forskarna inte statistiskt säkerställa att AI var tillräckligt likvärdig med mänsklig återkoppling.

Det är en viktig skillnad när resultaten tolkas.

Studien visar att deltagare kan förbättras tydligt med AI-genererad återkoppling. Den bevisar däremot inte att AI fungerar lika bra som en mänsklig terapeut.

Den som vill läsa den vetenskapliga redovisningen hittar originalstudien i tidskriften Internet Interventions.

Deltagarna litade mest på människor – men förväntningarna gav ingen mätbar skillnad

En annan intressant upptäckt handlar om förtroende.

Före behandlingen uppfattade 74 procent av deltagarna en mänsklig terapeut som mer trovärdig. Bara 14 procent föredrog AI utifrån trovärdighet.

Det skulle kunna tala för att en patient som tror sig få hjälp av en människa också får bättre resultat.

Men så såg det inte ut i undersökningen.

Forskarna kunde inte upptäcka någon statistiskt säkerställd effekt av vad deltagarna trodde om avsändaren. Inte heller när de undersökte deltagarnas upplevelse av den terapeutiska relationen framkom någon mätbar skillnad.

Deltagarna hade dessutom svårt att avgöra om svaren faktiskt hade skrivits av AI eller en människa. Många misstänkte AI även när en mänsklig terapeut låg bakom.

Varför påverkades inte resultatet mer?

En möjlig förklaring är att innehållet i återkopplingen var viktigare än deltagarnas föreställning om vem som skrivit den.

I ett strukturerat KBT-program handlar mycket av behandlingen om att förstå sina reaktioner, öva på nya beteenden och arbeta med konkreta uppgifter. Ett relevant och välformulerat svar kan då vara användbart oavsett avsändare.

Textbaserad kommunikation kan också göra det svårare att uppfatta skillnader mellan människor och språkmodeller.

Men dessa förklaringar är möjliga tolkningar, inte något som studien har bevisat.

Resultaten innebär inte heller att den mänskliga relationen saknar betydelse i psykoterapi generellt. Studien undersökte en särskild typ av behandling och en avgränsad patientgrupp.

Därför kan AI ännu inte ersätta psykologen

Det finns en avgörande omständighet som lätt försvinner när studien sammanfattas:

Varje AI-genererat svar granskades av en legitimerad psykolog innan patienten fick det.

Forskarna uppger att psykologen i praktiken sällan behövde ändra svaren. Det är ett lovande resultat för AI som arbetsverktyg.

Men det betyder inte att kontrollen var överflödig.

En mänsklig behandlare fanns hela tiden som säkerhetsfunktion och kunde bedöma innehållet innan det nådde patienten.

Dessutom ersatte AI bara en avgränsad uppgift: att formulera återkoppling inom ett redan etablerat behandlingsprogram.

AI ansvarade inte självständigt för att ställa diagnos, välja behandling, hantera akuta situationer eller avgöra när en patient behövde annan vård.

Studien omfattade heller inte alla former av psykisk ohälsa. Personer med exempelvis svår depression, pågående suicidtankar eller andra allvarliga tillstånd som krävde annan vård kunde inte delta.

Resultaten går därför inte att överföra direkt till patienter med mer komplexa vårdbehov.

Undersökningen var också relativt begränsad. De 263 deltagarna delades upp i sex grupper, och huvudresultaten gäller nio veckors behandling. Det finns inte tillräckligt underlag här för att avgöra hur en helt självständig AI-terapeut skulle fungera på lång sikt.

En AI-chattbot är inte samma sak som AI-assisterad KBT

Skillnaden är särskilt viktig för den som själv funderar på att använda ChatGPT eller någon annan AI-tjänst för att prata om psykisk ohälsa.

I den svenska studien användes AI inom ett kontrollerat behandlingsupplägg. Det fanns ett vetenskapligt utvärderat KBT-program, särskilda instruktioner till språkmodellen och en psykolog som granskade svaren.

En vanlig chattbot fungerar annorlunda.

Den kan diskutera känslor, föreslå övningar och formulera stödjande svar, men den behöver inte följa ett etablerat behandlingsprogram. Den saknar också normalt den individuella kontroll som användes i forskningsprojektet.

AI kan dessutom producera felaktiga eller olämpliga svar med samma självsäkerhet som korrekta.

Det är en av anledningarna till att American Psychological Association har varnat för att använda generella AI-chattbotar som ersättning för professionell psykologisk behandling.

För den som behöver behandling är skillnaden mellan ett digitalt hjälpmedel och en ansvarig vårdgivare fortfarande grundläggande.

Måste en terapeut känna empati för att kunna hjälpa?

Studien väcker också en större fråga om vad som gör psykologisk behandling verksam.

En AI-modell kan formulera ett svar som upplevs som varmt, förstående och personligt. Men innebär det att den känner empati på samma sätt som en människa?

Det är två olika frågor.

I vår tidigare artikel om AI verkligen kan känna empati förklaras skillnaden mellan att uttrycka förståelse och att faktiskt uppleva en annan människas känslor.

Den nya forskningen tillför en praktisk dimension.

Även om en språkmodell inte behöver ha mänskliga känslor för att formulera användbar återkoppling, kan svaret ändå bidra till att en patient gör framsteg i behandlingen.

Det säger något om teknikens möjligheter. Däremot säger det inte att AI kan ersätta mänsklig förståelse, professionellt omdöme eller ansvar i alla situationer.

Framtidens terapi kan handla om att psykologen får mer tid

Den kanske mest realistiska tillämpningen av resultaten är därför inte en mottagning helt utan psykologer.

Det är en behandling där AI tar hand om vissa tidskrävande moment under mänsklig kontroll.

Om en språkmodell kan skriva ett användbart första utkast till återkoppling skulle psykologen kunna lägga mindre tid på rutinmässigt skrivarbete och mer tid på patienter som behöver individuell bedömning eller extra stöd.

På sikt skulle det kunna göra internetbaserad behandling mer tillgänglig.

Men den möjligheten behöver också undersökas. Studien visar inte hur mycket arbetstid eller pengar som faktiskt kan sparas i vanlig vård, eller om samma säkerhet kan upprätthållas när tekniken används i större skala.

Den svenska forskningen är därför ett steg framåt, men inte ett slutgiltigt svar.

AI har visat att den kan bidra till fungerande psykologisk behandling. Det som återstår att bevisa är hur långt den förmågan sträcker sig utan en människa som kontrollerar, bedömer och tar ansvar.