Melina Andersson är historisk. Efter en överlägsen seger i shorttrack vid maraton-VM i Argentina har den svenska kanotisten nu fler VM-guld och VM-medaljer än någon annan svensk. Segermarginalen blev nästan elva sekunder – och redan på lördagen väntar nästa guldchans.

Det svenska rekordguldet kom i Gualeguaychú i Argentina fredagen den 23 oktober. Melina Andersson tog kommandot tidigt i finalen i K1 shorttrack och lämnade till slut konkurrenterna långt bakom sig.

Svenskan vann på tiden 12.38,45, hela 10,90 sekunder före spanjorskan Miriam Vega. Argentinas María Garro tog bronset ytterligare 1,65 sekunder bakom.

Segern var Anderssons åttonde VM-guld och hennes femtonde VM-medalj. Därmed passerar hon två av svensk kanotsports största namn i historieböckerna.

Rycket vid sista lyftet avgjorde finalen

Andersson gick upp i ledningen redan efter starten, men fick till en början sällskap av både Vega och Garro.

Vid det första lyftet, där kanotisterna lämnar vattnet och springer en sträcka med kajaken, lyckades hon inte skapa någon avgörande lucka.

Det förändrades vid det andra och sista lyftet. Andersson ökade tempot, genomförde landpassagen effektivt och var snabbt tillbaka i vattnet. Därifrån växte försprånget under slutvarvet.

När hon nådde mållinjen behövdes ingen spurtstrid.

Finalen skulle egentligen ha avgjorts på torsdagen, men kraftigt regn tvingade arrangörerna att skjuta upp flera lopp. Andersson fick vänta ytterligare ett dygn på chansen att försvara sin titel från 2024, efter silvret 2025.

Förbi både Gert Fredriksson och Susanne Gunnarsson

Med det åttonde VM-guldet passerar Andersson Gert Fredriksson, som vann sju världsmästartitlar under sin karriär.

Samtidigt tar hon ensam över rekordet för flest svenska VM-medaljer i kanot. Hennes femton medaljer innebär att hon går förbi Susanne Gunnarsson, som samlade 14.

De historiska siffrorna är:

Rekorden gäller seniorernas världsmästerskap i sprint och maraton, där medaljer från de båda disciplinerna räknas tillsammans.

Det innebär däremot inte att Andersson har passerat Fredrikssons samtliga historiska meriter. Han vann även sex OS-guld och totalt åtta olympiska medaljer. Gunnarsson tog tre OS-medaljer, medan Andersson ännu inte har någon olympisk medalj.

Men i VM-statistiken står Andersson nu ensam överst i svensk kanothistoria.

Sex VM-guld i maraton och två i sprint

Anderssons medaljskörd är särskilt anmärkningsvärd eftersom hon har nått världstoppen i två olika discipliner.

Av hennes åtta VM-guld kommer sex från maraton och två från sprint.

Fyra gånger har hon vunnit shorttrack, åren 2022, 2023, 2024 och 2026. Dessutom har hon två guld på den längre maratondistansen, från 2024 och 2025.

Sprintgulden har kommit på K1 5 000 meter, där hon blev världsmästare 2025 och försvarade titeln i polska Poznań i augusti 2026.

De återstående sju VM-medaljerna består av tre silver och fyra brons. Totalt har hon tagit elva medaljer i maraton och fyra i sprint.

Karriärens första senior-VM-guld kom 2022 i portugisiska Ponte de Lima. Då blev hon Sveriges första världsmästare i kanotmaraton på 24 år.

Sedan dess har medaljerna fortsatt att komma nästan varje säsong.

Anderssons tidigare VM-guld på K1 5 000 meter finns också beskrivet i Hurbra.se:s rapport från sprint-VM i augusti.

Kan vinna ännu ett VM-guld den 24 oktober

VM i Argentina är inte över för Melina Andersson.

Redan lördagen den 24 oktober väntar K1 på den längre maratondistansen, där hon går in som regerande världsmästare efter två raka titlar.

Starten är planerad till klockan 13.35 svensk tid, enligt Svenska Kanotförbundets tävlingsprogram.

Efter fredagens seger står Andersson på åtta VM-guld och 15 VM-medaljer. Skulle hon lyckas försvara ännu en titel kan hon redan dagen därpå utöka båda sina historiska svenska rekord.