Lucas Pinheiro Braathen har gått från att vara en av Norges största alpina talanger till att skriva brasiliansk idrottshistoria. Med OS-guld i storslalom, seger i världscupens storslalomcup och en andraplats i totalcupen bakom Marco Odermatt går han in i säsongen 2026/27 som en av alpinsportens främsta stjärnor. Nu vill han ta nästa steg genom att konkurrera i fler grenar.
Den 26-årige Braathen har redan hunnit vinna världscuptävlingar för två olika nationer, lämna sporten efter en uppmärksammad konflikt och genomföra en comeback som slutade med olympiskt guld för Brasilien. Hans nästa utmaning är att försvara sin position i storslalom och försöka utmana Marco Odermatt om världscupens totala seger.
Lucas Pinheiro Braathen – ålder, bakgrund och meriter
Lucas Pinheiro Braathen föddes den 19 april 2000 i Oslo. Han har norsk pappa och brasiliansk mamma och representerade Norge fram till 2023. Sedan comebacken 2024 tävlar han för Brasilien.
| Fakta | Lucas Pinheiro Braathen |
|---|---|
| Född | 19 april 2000 |
| Ålder | 26 år |
| Födelseort | Oslo, Norge |
| Landslag | Brasilien |
| Tidigare landslag | Norge |
| Specialgrenar | Storslalom och slalom |
| Världscupsegrar | 8 |
| Pallplatser i världscupen | 25 |
| Olympiska medaljer | 1 guld |
| Disciplinglober | 2 |
| Främsta totalcupplacering | 2:a 2025/26 |
Statistiken gäller inför världscupsäsongen 2026/27.
Braathens största merit är OS-guldet i storslalom från Milano-Cortina 2026. Han vann också slalomcupen 2022/23 när han representerade Norge och storslalomcupen 2025/26 som brasiliansk åkare.
Därmed har han redan vunnit två av världscupens fyra traditionella disciplinglober inom herrarnas alpina skidåkning.
Uppväxten mellan Norge och Brasilien
Braathens bakgrund skiljer sig från många andra åkares i den alpina världseliten.
Hans pappa Bjørn är norsk och hans mamma Alessandra kommer från Brasilien. Föräldrarna separerade när Lucas var liten, och han växte upp med starka band till båda länderna.
Under uppväxten tillbringade han tid både i Norge och Brasilien. Den brasilianska delen av familjen och kulturen har fortsatt att vara viktig för honom, även under åren då han tävlade för Norge.
Som barn var skidåkning inte hans självklara förstahandsval. Han tyckte bättre om fotboll och inspirerades bland annat av den brasilianske stjärnan Ronaldinho.
Pappan introducerade honom för skidåkningen, men intresset växte gradvis. Det var först när han hade kommit upp i nioårsåldern som sporten på allvar började få en större plats i hans liv.
Med tiden utvecklades skidåkningen till något mer än en tävlingsidrott. Braathen har själv beskrivit hur den gav honom en känsla av tillhörighet under en uppväxt där han rörde sig mellan två kulturer.
Den dubbla identiteten kom senare att få stor betydelse för hans fortsatta karriär.
Från norsk talang till världscupvinnare
Braathen tog sig snabbt fram genom den norska alpina utvecklingsverksamheten och blev en av landets mest uppmärksammade unga åkare.
Redan som junior visade han att han behärskade fler grenar än slalom och storslalom. Vid junior-VM 2019 tog han silver i super-G och brons i alpin kombination.
De resultaten gav en tidig bild av hans tekniska kapacitet och breda skidåkningsbakgrund.
Världscupdebuten och första segern i Sölden
Braathen debuterade i världscupen i Val d’Isère i december 2018. Han slutade på 26:e plats i storslalom.
Det stora internationella genombrottet kom i oktober 2020.
Då vann han världscuppremiären i Sölden, en av säsongens mest prestigefyllda storslalomtävlingar. Segern kom innan han hade fyllt 21 år och gjorde honom till ett av de tydligaste framtidsnamnen inom norsk herralpin skidåkning.
Framgångarna följdes dock av en knäskada under säsongen 2020/21 som satte stopp för fortsatt tävlande.
Han återkom och visade snart att den första världscupsegern inte hade varit någon tillfällighet.
Upphämtningen i Wengen 2022
En av de mest uppmärksammade prestationerna under hans norska karriär kom i slalomen i Wengen i januari 2022.
Efter första åket låg Braathen på 29:e plats. Han genomförde sedan ett exceptionellt snabbt andraåk och klättrade hela vägen till seger.
Att vinna från en så låg placering efter första åket är mycket ovanligt i världscupslalom.
Resultatet illustrerade både hans höga toppnivå och den offensiva åkning som blivit ett kännetecken för honom.
Slalomcupen 2022/23 blev första stora titeln
Säsongen 2022/23 blev hans dittills starkaste.
Braathen vann slalomcupen och slutade fyra i världscupens totala sammandrag. Han etablerade sig därmed som en av världens främsta slalomåkare, samtidigt som han fortsatte att konkurrera på hög nivå i storslalom.
Vid VM 2023 blev han sjua i slalom, vilket fortfarande är hans främsta individuella resultat från ett senior-VM.
Med flera världscupsegrar, en disciplinglob och en stark position i det norska landslaget såg framtiden mycket lovande ut.
Men hösten 2023 tog karriären en oväntad vändning.
Varför Lucas Pinheiro Braathen slutade i Norge
Den 27 oktober 2023 meddelade Braathen att han avslutade sin alpina karriär.
Beskedet kom bara dagar före världscuppremiären och väckte stor uppmärksamhet. Han var då 23 år och regerande vinnare av slalomcupen.
Bakom beslutet fanns en längre konflikt kring landslagsavtal, kommersiella rättigheter och möjligheterna för åkarna att själva bestämma över sina personliga samarbeten.
Konflikten med Norges skidförbund
En central fråga handlade om hur det norska skidförbundets kommersiella rättigheter skulle förhålla sig till åkarnas egna sponsoravtal.
Braathen ville ha större frihet att utveckla sin personliga verksamhet och sina kommersiella samarbeten.
Från förbundets sida handlade diskussionen också om att upprätthålla ett gemensamt ekonomiskt system för landslagsverksamheten.
Konflikten var inte begränsad till Braathen, utan berörde en större diskussion om åkarnas rättigheter inom norsk alpinsport.
Det vore därför missvisande att beskriva hela förloppet som ett enkelt bråk om en enskild sponsor.
Braathen har senare också beskrivit hur pressen och förväntningarna gjorde att han förlorade en del av glädjen i skidåkningen.
För honom handlade beslutet om mer än pengar. Han ville kunna forma sin tillvaro och sin karriär på ett sätt som stämde bättre överens med hans egen personlighet och värderingar.
Varför valde han Brasilien?
Den 7 mars 2024 meddelade Braathen att han skulle återvända till sporten, men den här gången som representant för Brasilien.
Beslutet hade en tydlig familjekoppling. Genom sin brasilianska mamma hade han vuxit upp med landet som en naturlig del av sin identitet.
Att representera Brasilien gav honom möjligheten att förena den internationella skidkarriären med sitt brasilianska ursprung.
Samtidigt innebar bytet att han kunde organisera en större del av sin satsning på egna villkor.
Det var alltså både ett personligt och ett idrottsligt beslut.
I juni 2024 registrerade det internationella skidförbundet FIS nationalitetsbytet. Norges skidförbund hade dessförinnan frigivit hans tävlingslicens för övergången.
Han kunde därmed återvända till världscupen som brasiliansk åkare.
Comebacken för Brasilien började i Sölden
Braathen gjorde sin världscupcomeback i Sölden i oktober 2024.
Han slutade fyra i storslalomen och visade omedelbart att han fortfarande tillhörde världstoppen trots nästan ett års tävlingsuppehåll.
I december samma år kom nästa milstolpe. Han blev tvåa i storslalomen i Beaver Creek och tog därmed Brasiliens första pallplats i den alpina världscupen.
Resultatet blev historiskt för ett land som saknar den långa tradition av internationell elitåkning som exempelvis Norge, Schweiz och Österrike har.
Under den första hela säsongen för Brasilien fortsatte Braathen att samla starka placeringar, även om den första världscupsegern för det nya landet dröjde.
Den kom i slalomen i finska Levi i november 2025.
Det blev ett tydligt bevis på att hans satsning inte bara handlade om att återvända till tidigare nivå. Han hade ambitioner att bli ännu bättre.
OS-guldet 2026 skrev brasiliansk idrottshistoria
Den 14 februari 2026 stod Braathen för karriärens största prestation.
Han vann herrarnas olympiska storslalom i Bormio under vinter-OS i Milano-Cortina.
Efter ett mycket starkt förstaåk hade han skaffat sig ett avgörande utgångsläge. Han höll sedan undan i andra åket och vann före schweizaren Marco Odermatt.
Segermarginalen blev 0,58 sekunder. Odermatt tog silver och Loïc Meillard brons.
Guldet innebar att Brasilien tog sin första medalj någonsin i ett vinter-OS. Det var också den första vinterolympiska medaljen för ett sydamerikanskt land.
En skidåkare född och fostrad i Norge hade därmed vunnit ett av alpinsportens största mästerskap för sin mammas hemland.
Från norsk landslagsåkare till brasiliansk olympisk mästare
Det olympiska guldet gav landslagsbytet en ny historisk dimension.
När Braathen offentliggjorde sin comeback 2024 fanns det många frågor kring hur satsningen skulle fungera utanför den norska landslagsorganisationen.
Två år senare hade han nått längre än någonsin tidigare i sin internationella karriär.
Hans OS-meriter består dock inte enbart av framgångar. Vid vinter-OS 2022 körde han ur både slalom och storslalom. Han körde också ur slalomtävlingen under spelen 2026.
Den skillnaden är viktig. Braathen har en mycket hög kapacitet, men precis som andra offensiva teknikåkare är han beroende av att genomföra två hela åk för att få utdelning.
Världscupen 2025/26 – Braathen utmanade Marco Odermatt
OS-guldet var inte säsongens enda stora resultat.
Under 2025/26 etablerade sig Braathen som den tydligaste utmanaren till Marco Odermatt i världscupens totala sammandrag.
Han samlade 1 058 poäng och slutade tvåa bakom schweizaren, som vann totalcupen med 1 626 poäng.
Braathens poäng kom från slalom och storslalom.
| Världscupen 2025/26 | Braathens resultat |
|---|---|
| Totalcupen | 2:a, 1 058 poäng |
| Storslalomcupen | 1:a, 547 poäng |
| Slalomcupen | 3:a, 511 poäng |
| Världscupsegrar | 3 |
| Pallplatser | 8 |
| Olympiska spelen | Guld i storslalom |
Det är särskilt anmärkningsvärt att han nådde andraplatsen i totalcupen utan poäng från störtlopp eller super-G.
Vann storslalomcupen efter stark avslutning
Kampen om storslalomcupen blev en av säsongens stora dueller.
Odermatt hade vunnit fyra raka storslalomtitlar och var den etablerade dominanten i grenen.
Braathen närmade sig successivt genom en rad pallplatser. Efter tre raka andraplatser under vintern kom segern i Kranjska Gora.
Vid världscupfinalen i Norge fick han sedan möjlighet att avgöra kampen om disciplingloben.
Odermatt körde ur första åket, medan Braathen vann tävlingen och säkrade storslalomcupen.
Slutställningen blev 547 poäng för Braathen och 495 för Odermatt.
Det var en betydelsefull titel. Braathen hade redan besegrat schweizaren i OS, men nu hade han också varit bäst över en hel världscupsäsong i storslalom.
Slalomresultaten visar att han kan konkurrera i två grenar
Samtidigt fortsatte Braathen att hålla en hög nivå i slalom.
Han vann i Levi och slutade trea i slalomcupen med 511 poäng.
Atle Lie McGrath tog hem disciplingloben med 584 poäng.
Skillnaden visar att Braathen hade en realistisk möjlighet att konkurrera om ytterligare en titel, men att marginalerna är små i världens främsta slalomfält.
McGrath, Clément Noël, Henrik Kristoffersen, Timon Haugan och Loïc Meillard är några av de åkare han behöver besegra om han ska vinna slalomcupen igen.
Lucas Pinheiro Braathens chanser i storslalom 2026/27
Braathen går in i den nya säsongen som regerande olympisk mästare och vinnare av världscupens storslalomcup.
Det gör honom till en av de tydligaste favoriterna.
Hans resultat under föregående vinter visade att han inte bara kan leverera enstaka mycket snabba åk. Han kunde också hålla en jämn hög nivå genom säsongen, samla många pallplatser och prestera när stora titlar skulle avgöras.
Det är en avgörande egenskap i storslalomcupen, där även mindre misstag kan få stora konsekvenser i poängställningen.
Marco Odermatt är fortfarande den stora rivalen
Marco Odermatt är den naturliga huvudkonkurrenten.
Schweizaren har dominerat storslalom under flera säsonger och har en bredare merithistorik än Braathen i världscupen.
Även om Braathen vann både OS-guldet och disciplingloben 2025/26 betyder det inte att han automatiskt är överlägsen inför nästa vinter.
Odermatt har förmågan att vinna många tävlingar och återkommande prestera på mycket hög nivå.
Loïc Meillard är ytterligare en viktig konkurrent. Han tillhör världens främsta teknikåkare och kan hota både i slalom och storslalom.
Även åkare som Stefan Brennsteiner och Henrik Kristoffersen kan påverka kampen om pallplatser och världscuppoäng.
Braathens möjlighet att försvara titeln är tydlig, men storslalomcupen 2026/27 ser ut att kunna bli en ny hård kamp mellan flera etablerade toppåkare.
Kan Braathen vinna slalomcupen igen?
Slalom är den gren där Braathen tog sin första disciplinglob.
Hans prestationer under 2025/26 visar att han fortfarande hör till de allra bästa, men konkurrensen är tät.
Atle Lie McGrath går in i den nya säsongen som regerande vinnare av slalomcupen. Norrmannen har utvecklats till en av de främsta åkarna i grenen och har kapacitet att vinna både enskilda tävlingar och säsongens sammanlagda titel.
Henrik Kristoffersen är fortsatt en av de mest meriterade slalomåkarna, medan Clément Noël har en mycket hög toppnivå.
Meillard och Haugan tillhör också de etablerade segerkandidaterna.
För Braathen handlar det inte i första hand om att visa att han kan vinna slalomtävlingar. Det har han redan gjort vid flera tillfällen.
Utmaningen är att prestera tillräckligt stabilt under hela vintern.
I slalom kan ett enda missat åk ge noll poäng. Flera sådana resultat blir kostsamma när konkurrenterna fortsätter att samla toppplaceringar.
Braathens tredjeplats i slalomcupen 2025/26 visar att han är nära toppen. För att återta titeln behöver han få ut mer av sin kapacitet över hela säsongen.
Super-G kan avgöra om Braathen kan hota om totalcupen
Inför 2026/27 har Braathen presenterat en ny sportslig ambition.
Han vill utveckla sin satsning i super-G och försöka ta världscuppoäng i en tredje gren.
Det kan få stor betydelse för hans möjligheter att utmana Marco Odermatt i totalcupen.
Därför är totalcupen svårare än storslalomcupen
Världscupens totalställning omfattar poängen från samtliga alpina grenar.
Odermatt har länge haft en stor fördel genom att kunna samla betydande mängder poäng i både storslalom, super-G och störtlopp.
Braathen har hittills byggt sina främsta resultat på de två teknikgrenarna.
Säsongen 2025/26 samlade han 1 058 poäng i slalom och storslalom, medan Odermatt nådde 1 626 poäng totalt.
Avståndet blev därmed 568 poäng.
Att försöka vinna totalcupen enbart genom två grenar är mycket svårt när den främsta konkurrenten kan vinna och ta pallplatser i flera discipliner.
Super-G-satsningen är fortfarande oprövad
Braathen har tidigare visat kapacitet i super-G, bland annat genom JVM-silvret 2019.
Men juniorresultat är inte detsamma som dokumenterad konkurrenskraft i världscupen.
Inför säsongen 2026/27 har han endast tre världscupstarter i super-G bakom sig. Vid tävlingen i Copper Mountain i november 2025 slutade han på 64:e plats.
Det återstår därför att se hur mycket han kan utvecklas i grenen.
Super-G ställer andra krav än slalom och storslalom, särskilt när det gäller fartbedömning, linjeval och förmågan att hantera högre hastigheter.
Dessutom är konkurrensen hård från etablerade fartåkare som Odermatt och andra specialister.
Om Braathen börjar samla regelbundna världscuppoäng i super-G kan förutsättningarna för totalcupen förändras. Men hans uttalade ambition är ännu inte ett bevis på att han kan konkurrera med de bästa i grenen.
Samtidigt måste den bredare satsningen fungera utan att resultaten i slalom och storslalom försämras.
Det blir en av de mest intressanta sportsliga frågorna kring honom under 2026/27.
Så skiljer sig Braathen från många andra alpinstjärnor
Braathen har byggt en offentlig profil som är ovanligt tydlig inom den alpina världscupen.
Han har länge intresserat sig för mode, musik och kreativt skapande och har velat kombinera detta med sin idrottskarriär.
Den delen av hans personlighet fick också betydelse under konflikten med Norges skidförbund, där friheten att utveckla egna kommersiella samarbeten var en av de centrala frågorna.
Efter övergången till Brasilien har han fortsatt att betona betydelsen av självbestämmande och möjligheten att organisera karriären efter egna mål.
Han har även engagerat sig i utvecklingen av sin skidutrustning.
Inför säsongen 2026/27 har hans samarbete med Atomic förlängts till 2030. Braathen har beskrivit hur han själv deltar i arbetet med utrustningens utveckling.
Det betyder inte att hans framgångar kan förklaras enbart av större personlig frihet eller ett visst materialval.
Däremot har han hittat ett upplägg där den egna organisationen och den brasilianska landslagstillhörigheten fungerar tillsammans med resultaten på tävlingsbanan.
Sölden 2026 blir första stora testet
Den alpina världscupen 2026/27 inleds i Sölden i Österrike.
Herrarnas storslalom avgörs söndagen den 25 oktober, med första åket klockan 10.00 svensk tid.
För Braathen blir tävlingen ett tidigt test på hur han står sig mot de främsta konkurrenterna efter sin framgångsrika föregående säsong.
Han har dessutom ett särskilt förhållande till Sölden.
Det var här han tog sin första världscupseger 2020, och det var också här han gjorde comeback för Brasilien 2024 med en fjärdeplats.
Nu återvänder han som regerande olympisk mästare och vinnare av storslalomcupen.
Marco Odermatt blir en av de stora motståndarna redan i premiären.
Den som vill följa hela säsongen hittar tävlingsprogram och praktisk information i Hurbra:s guide till alpina världscupen 2026/27.
Alpina VM 2027 är nästa stora mästerskapsmål
Efter vinter-OS 2026 väntar ytterligare ett betydelsefullt mästerskap.
Alpina VM avgörs i Crans-Montana i Schweiz den 1–14 februari 2027.
Braathen har redan vunnit OS-guld och två disciplinglober, men han saknar fortfarande en medalj från senior-VM.
Vid VM 2025 slutade han på 13:e plats i slalom och 14:e plats i storslalom. Hans bästa VM-resultat är sjundeplatsen i slalom 2023.
Med tanke på framgångarna under 2025/26 har han möjlighet att tillhöra favoriterna i storslalom vid nästa mästerskap.
Även slalom är en realistisk medaljgren om han får ut sin högsta nivå.
Samtidigt skiljer sig ett världsmästerskap från världscupens sammanlagda tävlingar. Medaljerna avgörs under en enskild tävlingsdag, där två åk måste fungera.
Braathens dokumenterade kapacitet är tillräcklig för att konkurrera om medaljer, men ingenting är givet i ett så jämnt internationellt startfält.
Hur långt kan Lucas Pinheiro Braathen nå?
Braathen har redan gjort mer än att återvända till världseliten efter uppbrottet från Norge.
Han har vunnit världscuptävlingar för Brasilien, blivit olympisk mästare och brutit Marco Odermatts långa segersvit i storslalomcupen.
Hans åtta världscupsegrar och två disciplinglober visar att framgångarna har kommit under flera olika säsonger och förutsättningar.
Inför 2026/27 finns tre tydliga sportsliga mål: att försvara storslalomcupen, utmana om slalomtiteln och utveckla sin kapacitet i super-G.
Det sistnämnda kan bli avgörande för om han också får möjlighet att konkurrera på allvar om totalcupen.
Marco Odermatt har fortfarande ett betydande övertag genom sin bredd i fartgrenarna. Braathen måste antingen göra en närmast exceptionell säsong i teknikgrenarna eller börja samla poäng även utanför dem för att minska avståndet.
På längre sikt väntar dessutom möjligheten att ta sin första medalj i ett senior-VM.
Hans fullständiga tävlingshistorik och aktuella resultat finns hos internationella skidförbundet FIS.
Nästa kapitel börjar i Sölden den 25 oktober, när Braathen för första gången startar en världscupsäsong som både olympisk mästare och regerande vinnare av storslalomcupen.