Kinas andel av EU:s import av penicilliner och tillhörande råvaror har nästan fördubblats på sex år. Nu hotas Europas sista större fabrik som tillverkar penicillin från grunden. För Sverige väcker utvecklingen frågor om antibiotikaförsörjning, beredskapslager och vad som händer om leveranserna från Asien störs.

I österrikiska Kundl ligger en fabrik som har fått en allt viktigare roll i Europas läkemedelsberedskap. Anläggningen, som ägs av läkemedelsföretaget Sandoz, är den sista större integrerade penicillinfabriken i Europa.

Det innebär att tillverkningen omfattar hela kedjan från grundläggande råvaror till aktiva läkemedelssubstanser.

Men konkurrensen från Kina har gjort den europeiska produktionen allt svårare att få lönsam.

Enligt Reuters har Sandoz investerat omkring 200 miljoner euro i att modernisera och bygga ut verksamheten. Trots investeringarna är fabrikens långsiktiga konkurrenskraft hotad.

Något beslut om nedläggning finns inte. Frågan är ändå större än framtiden för en enskild fabrik. Om produktionen försvinner kan Europa bli ännu mer beroende av import för att tillverka några av sjukvårdens viktigaste läkemedel.

Kina står nu för 86 procent av EU:s import

Utvecklingen har gått snabbt.

År 2019 stod Kina för 44 procent av EU:s import av penicilliner och derivat, främst läkemedelssubstanser i bulk. År 2025 hade andelen stigit till 86 procent, enligt Eurostat-uppgifter som Reuters redovisar.

Det är en ökning med 42 procentenheter på sex år.

Siffran betyder inte att 86 procent av all penicillin som används i Europa kommer från Kina. Den avser importen och inkluderar inte produktion som redan sker inom EU.

Men statistiken visar hur kraftigt Europas importberoende har förändrats.

En viktig del av tillverkningen gäller ämnet 6-APA, som används för att framställa flera vanliga penicillinantibiotika, däribland amoxicillin.

Enligt Sandoz sker omkring 90 procent av världens produktion av 6-APA i Kina. Företaget uppger också att Kundl är den enda anläggningen inom EU och Nato som fortfarande tillverkar ämnet i industriell skala.

Europa har andra läkemedelsfabriker, men många är beroende av att kunna köpa aktiva substanser eller grundläggande råvaror från andra länder.

Det är därför anläggningen i Kundl är särskilt viktig. Den bevarar en produktionsförmåga som inte automatiskt kan ersättas genom att en annan europeisk fabrik börjar tillverka färdiga tabletter.

Vad händer med Sveriges antibiotika om fabriken stängs?

En nedläggning i Kundl skulle inte automatiskt innebära att svenska apotek får slut på penicillin.

Sverige köper läkemedel genom internationella leveranskedjor, och antibiotika kan även fortsättningsvis importeras från andra tillverkare.

Den större risken uppstår om Europas egen produktion försvinner samtidigt som leveranserna från andra delar av världen störs.

Möjlig utveckling	Konsekvens för Sverige
Kundl stängs men importen fungerar	Antibiotika kan fortfarande importeras, men Europa förlorar egen produktionskapacitet.
Kundl stängs och importen störs	Färre alternativa tillverkare kan öka risken för brist, längre leveranstider och högre priser.
Kundl finns kvar och importen störs	Europeisk produktion kan minska sårbarheten, men tillgången beror på kapacitet och hur leveranserna fördelas.

Det finns inga verifierade uppgifter om hur stor del av den penicillin som används i Sverige som har sitt direkta ursprung i Kundl.

Därför går det inte att beräkna hur mycket svenska leveranser skulle minska vid en eventuell stängning.

Sandoz uppger att företagets europeiska produktionsnätverk har kapacitet att täcka hela Europas behov av viktiga orala penicilliner och ungefär hälften av behovet av sterila penicillinpreparat.

Det är företagets egen uppskattning av produktionskapaciteten, inte en garanti för att alla europeiska länder skulle få sina behov tillgodosedda under en kris.

För Sverige handlar den långsiktiga risken om att förlora ett alternativ när leveranser från andra delar av världen inte längre fungerar som vanligt.

Sverige har redan brist på ett antibiotikaläkemedel för barn

Sårbarheten i läkemedelsförsörjningen är inte bara en framtidsfråga.

Den 2 oktober 2026 meddelade Läkemedelsverket att det väntades uppstå brist på Amimox granulat till oral suspension, ett antibiotikaläkemedel som innehåller amoxicillin.

Bristperioden började den 15 oktober.

För förpackningen på 60 milliliter väntas bristen enligt den publicerade prognosen pågå till den 28 februari 2027. För förpackningen på 125 milliliter anges den 5 januari 2027.

Det finns andra läkemedel med samma verksamma ämne och styrka, bland annat Amoxicillin Sandoz.

Men de är inte automatiskt utbytbara på apotek. Patienten behöver ett nytt recept för att få ett alternativ utskrivet.

Skillnader i bland annat smak och hjälpämnen kan dessutom ha betydelse, särskilt när läkemedlet ska ges till barn.

Det finns inget fastställt samband mellan den svenska Amimoxbristen och problemen för fabriken i Kundl.

Däremot visar situationen att tillgången på en viss antibiotikaberedning kan bli begränsad även om samma aktiva substans finns i andra läkemedel.

Den som behöver ett ersättningspreparat kan alltså behöva kontakta vården i stället för att direkt få ett annat läkemedel på apoteket.

Aktuell information finns hos Läkemedelsverket.

Barnläkemedel kan vara särskilt svåra att ersätta

Folkhälsomyndigheten har också pekat på sårbarheter för vissa antibiotikaprodukter med låg försäljning eller begränsad tillgänglighet.

I en genomgång under 2026 granskades 112 antibiotikaprodukter. Bland 100 godkända produkter bedömdes 36 tillhöra den högsta prioriteringskategorin.

Av dessa var 22 inte utbytbara enligt Läkemedelsverkets definition. Tolv var främst anpassade för barn.

Det visar varför ett alternativ på marknaden inte alltid löser problemet för patienten.

En antibiotikasubstans kan finnas tillgänglig i tablettform samtidigt som en flytande beredning, som behövs för yngre barn, är svår att få tag på.

Mer om orsakerna till sådana situationer finns i vår guide om varför läkemedel tar slut i Sverige.

Sverige inför nya krav på läkemedelslager 2027

Sverige arbetar samtidigt med att bygga upp större beredskap inom sjukvården.

Från den 1 januari 2027 ska regioner och kommuner omfattas av nya krav på lagerhållning av sjukvårdsprodukter.

Socialstyrelsen har föreslagit att lagren som huvudregel ska motsvara en månads normalförbrukning.

Tanken är att produkterna ska omsättas löpande. Vården använder läkemedel och annan utrustning ur lagren och fyller på efter hand.

Regeringen har dessutom avsatt 186 miljoner kronor till regionernas lagerhållning av läkemedel under 2026.

Men de nya reglerna innebär inte att Sverige blir självförsörjande på antibiotika.

Ett lager kan minska konsekvenserna av en tillfällig leveransstörning. Om produktionen av en viktig råvara däremot upphör under en längre period behöver lagren fortfarande fyllas på från någon leverantör.

Det finns också en skillnad mellan sjukhusens beredskap och de läkemedel som enskilda patienter hämtar ut på recept.

Socialstyrelsens förslag om regionernas och kommunernas lagerhållning omfattar inte läkemedel som förskrivs till enskilda patienter.

Det är därför inte korrekt att beskriva en månads beredskapslager som en garanti för att alla antibiotika kommer att finnas på svenska apotek.

EU överväger tullar mot kinesiska råvaror

Konkurrensen från Kina har samtidigt blivit en handelspolitisk fråga.

Sandoz lämnade under våren 2026 in ett klagomål till EU-kommissionen om kinesisk export av råvaror till amoxicillin.

Företaget anser att kinesiska tillverkare säljer till så låga priser att europeiska konkurrenter får svårt att överleva.

Enligt Reuters kan EU-kommissionen komma att inleda en formell antidumpningsutredning. Någon starttid var den 21 oktober inte fastställd.

En sådan utredning ska pröva om importerade produkter säljs till dumpade priser och om det skadar europeiska tillverkare.

Om förutsättningarna är uppfyllda kan EU besluta om antidumpningstullar.

Men det finns ännu inget sådant beslut, och Sandoz anklagelser är inte juridiskt fastställda.

Kina avvisar protektionistiska handelshinder och framhåller att landets industristöd följer internationella handelsregler.

För EU innebär frågan en svår avvägning.

Tullar skulle kunna göra det lättare för europeiska fabriker att konkurrera. Samtidigt kan dyrare importerade råvaror öka kostnaderna för läkemedelstillverkare.

Hur mycket det i så fall skulle påverka priset på antibiotika i Sverige går inte att säga i förväg.

EU vill också ändra hur viktiga läkemedel köps in

Parallellt med den möjliga handelsutredningen arbetar EU med nya regler för kritiska läkemedel.

Den 12 maj 2026 nådde Europaparlamentet och ministerrådet en preliminär överenskommelse om Critical Medicines Act.

Förslaget ska bland annat göra det lättare att stödja strategiskt viktiga produktionsprojekt inom EU.

Det ska också bli möjligt att lägga större vikt vid leveranssäkerhet i offentlig upphandling, i stället för att främst prioritera lägsta pris.

Dessutom ingår åtgärder för gemensamma inköp och bättre samordning av läkemedelslager mellan medlemsländerna.

Det slutliga formella antagandet av reglerna återstår.

Den bakomliggande tanken är att ett läkemedels verkliga kostnad inte enbart avgörs av priset vid inköpstillfället.

Om en billig produkt inte går att leverera när sjukvården behöver den kan kostnaderna för samhället bli betydligt större.

Billig antibiotika kan bli dyr på lång sikt

Sverige har under lång tid arbetat för att hålla nere kostnaderna för läkemedel.

För generiskt utbytbara läkemedel utser Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, varje månad den tillgängliga produkten med lägst pris inom respektive utbytesgrupp till periodens vara.

Systemet har bidragit till billigare läkemedel, men visar samtidigt hur hård priskonkurrensen kan vara. Alla antibiotika och alla sjukvårdens upphandlingar omfattas dock inte av samma ordning.

Problemet för europeiska antibiotikatillverkare är att beredskap kostar pengar även under perioder när det inte råder någon brist.

En fabrik måste kunna betala för personal, energi, utrustning och underhåll oavsett om billigare produkter kan köpas från utlandet.

Om produktionen försvinner kan det vara både kostsamt och tidskrävande att bygga upp motsvarande kapacitet igen.

Det är den risken som har gjort fabriken i Kundl till en europeisk säkerhetsfråga.

För Sverige är det avgörande inte bara om antibiotika går att köpa i dag, utan också vilka alternativ som finns när de vanliga leveranserna inte fungerar.

De nya svenska beredskapslagren kan ge sjukvården mer tid att hantera störningar. De ersätter däremot inte produktion av de råvaror som behövs för att fylla på lagren.

Något nedläggningsbeslut för fabriken i Kundl har inte fattats. Men om Europa förlorar den integrerade tillverkningen blir möjligheterna att hantera en framtida internationell antibiotikakris mer begränsade.