Oljepriset föll kraftigt under tisdagen den 20 oktober efter uppgifter om ett nytt medlingsförslag mellan USA och Iran. Brentoljan rasade från nästan 112 dollar till omkring 106 dollar per fat på bara några timmar. Även europeiska gaspriser sjönk när marknaden började hoppas på minskade störningar i Hormuzsundet. Men uppgifterna om ett diplomatiskt genombrott är fortfarande obekräftade.

Brentoljan föll nästan sex dollar under eftermiddagen

Det blev en dramatisk eftermiddag på energimarknaden. Brentoljan, som är ett internationellt riktmärke för oljepriset, nådde först 111,99 dollar per fat. Det var den högsta nivån på fem månader.

Under eftermiddagen vände utvecklingen snabbt. Vid 16.40 svensk tid handlades Brent omkring 106,18 dollar, nästan sex dollar under dagens högsta notering.

Nedgången från toppen motsvarade drygt fem procent. Jämfört med föregående dags stängningskurs var priset samtidigt ned omkring tre procent.

Men fallet blev inte bestående i sin helhet. Vid 18.31 hade Brentoljan återhämtat sig till omkring 108,72 dollar per fat, enligt Reuters.

De snabba svängningarna visar hur känslig oljemarknaden är för nya uppgifter om konflikten kring Iran. När investerare ser en möjlighet till minskade spänningar kan den riskpremie som byggts in i oljepriset snabbt minska.

Nya uppgifter om medling mellan USA och Iran

Bakom prisraset låg uppgifter om att Qatar och Pakistan presenterat ett nytt förslag för att få i gång förhandlingarna mellan USA och Iran.

Enligt den Londonbaserade nyhetssajten The New Arab, som hänvisar till anonyma källor, innehåller förslaget flera möjliga kompromisser.

Iran skulle bland annat tillåta oanmälda internationella inspektioner av landets kärntekniska anläggningar. USA skulle i gengäld kunna öppna för att Iran får tillgång till räntan på sex miljarder dollar i iranska tillgångar som finns frysta i Qatar.

Förslaget uppges ha överlämnats i Teheran av Pakistans arméchef Asim Munir.

Reuters har bekräftat att Munir träffat Irans president Masoud Pezeshkian och diskuterat medlingsinsatser. De konkreta villkoren i det påstådda förslaget har däremot inte bekräftats oberoende.

Diplomat tonar ned förhoppningarna

Det finns samtidigt uppgifter som talar emot ett snabbt diplomatiskt genombrott.

En diplomat med insyn i förhandlingarna har enligt Bloomberg tonat ned bilden av att parterna skulle vara nära en överenskommelse.

Det finns fortfarande inget bekräftat avtal mellan USA och Iran. Inte heller har någon tidpunkt för nya formella förhandlingar fastställts.

Marknaden reagerade alltså på möjligheten att konflikten kan närma sig en lösning, inte på ett faktiskt fredsavtal.

Det bidrar också till att förklara varför oljepriset återhämtade en del av nedgången senare under tisdagen.

Därför föll även gaspriset i Europa

Samma utveckling märktes på den europeiska gasmarknaden.

Det nederländska TTF-priset, som används som riktmärke för europeisk naturgas, föll med omkring tre procent till 85,30 euro per megawattimme under tisdagen.

Gaspriserna hade dessförinnan stigit till de högsta nivåerna sedan december 2022.

Att både olja och gas reagerade på samma diplomatiska uppgifter beror framför allt på Hormuzsundets avgörande betydelse för världens energiförsörjning.

Sundet är en av världens viktigaste transportvägar för olja och flytande naturgas, LNG.

Qatar är en av världens största LNG-exportörer och beroende av att fartygen kan passera genom området. Enligt den amerikanska energimyndigheten EIA passerade mer än 20 procent av världens handel med LNG genom Hormuzsundet under första halvåret 2025.

Om risken för långvariga störningar minskar kan det därför snabbt påverka förväntningarna på hur mycket gas som kommer att finnas tillgänglig.

Men även här finns betydande osäkerhet. Ett lägre marknadspris betyder inte att transporterna redan har återgått till normala förhållanden.

Dessutom är Europas gaslager förhållandevis lågt fyllda inför vintern. Den 19 oktober uppgick lagernivån till omkring 74,5 procent, vilket gör marknaden fortsatt känslig för nya leveransproblem.

Den som vill förstå varför energimarknaden reagerar så kraftigt kan läsa mer om Hormuzsundets betydelse för världens olje- och gastransporter.

Vad betyder oljeprisfallet för bensin och diesel i Sverige?

För svenska bilister kan en varaktig nedgång i oljepriset på sikt innebära lägre priser på bensin och diesel.

Men förändringen vid pumpen behöver varken bli lika stor eller komma lika snabbt som rörelsen på oljemarknaden.

Priset på svenska drivmedel påverkas av flera faktorer:

• Råoljepriset: Billigare råolja kan minska kostnaden för att tillverka drivmedel.
• Kronkursen: Olja handlas huvudsakligen i dollar. En svagare krona kan motverka en del av prisnedgången.
• Raffinaderier och produktmarknader: Priserna på färdig bensin och diesel styrs även av tillgång, efterfrågan och raffinaderikapacitet.
• Skatter och avgifter: En betydande del av pumppriset består av skatter som inte automatiskt förändras när råoljan blir billigare.

Det är särskilt viktigt att skilja mellan råolja och diesel. Dieselpriset kan ligga kvar på höga nivåer även när råoljan faller, exempelvis om efterfrågan på diesel är stark eller tillgången på färdig produkt är begränsad.

Hurbra har tidigare beskrivit varför diesel kan vara rekorddyr trots fallande oljepris.

För svenska hushåll är därför den viktigaste frågan inte hur mycket Brentoljan faller under en enskild eftermiddag, utan om nedgången håller i sig under flera dagar och veckor.

Lägre gaspris kan också påverka svenska elräkningar

Sverige använder relativt lite naturgas jämfört med många andra europeiska länder. Trots det kan förändringar i Europas gaspriser påverka svenska hushåll och företag.

Förklaringen finns på elmarknaden.

I flera europeiska länder används naturgas för att producera el. När gasen blir dyrare ökar produktionskostnaden, vilket under vissa förhållanden också kan pressa upp elpriserna i länder som är sammankopplade med dessa marknader.

Sverige är en del av den europeiska elmarknaden. Därför kan fallande gaspriser bidra till lägre elpriser även här, framför allt när de europeiska gas- och elkraftverken påverkar prisbildningen.

Samtidigt spelar väder, vattenkraft, vindkraft, kärnkraft och överföringskapacitet stor roll.

Det går därför inte att översätta tisdagens gasprisfall på tre procent till en motsvarande förändring på svenska elräkningar.

Enligt Energimyndighetens aktuella bedömning av energimarknaden finns ingen fysisk brist på bensin, diesel eller el i Sverige. Myndigheten har däremot pekat på en förhöjd risk för höga elpriser under vintern 2026/2027.

Lägre internationella energipriser skulle kunna mildra den risken, men utvecklingen beror på hur länge prisnedgången består.

Osäkerheten kring Iran fortsätter styra energipriserna

Tisdagens prisrörelser illustrerar hur snabbt förväntningarna på energimarknaden kan förändras.

På bara några timmar gick Brentoljan från en femmånaderstopp till ett kraftigt prisfall och därefter en tydlig återhämtning.

För både olja och gas är den avgörande frågan fortfarande om de diplomatiska kontakterna leder till konkreta förändringar som minskar riskerna för energitransporterna genom Hormuzsundet.

Hittills finns uppgifter om ett möjligt medlingsförslag, men inget bekräftat avtal och inget besked om att sjöfarten genom sundet kan återgå till normala förhållanden.