Enorma sammanhängande områden med extrem värme blir allt vanligare på jorden. En omfattande granskning från Reuters visar att antalet så kallade värmestormar har ökat från omkring fem till över hundra aktiva per år sedan 1960-talet. Under 2026 har dessutom ett nytt geografiskt rekord slagits. Bakom de dramatiska siffrorna finns en metod som visar hur värmeböljor breder ut sig, men också viktiga skillnader mot hur meteorologer vanligtvis mäter extremvärme.

Värmestormarna har blivit över 20 gånger vanligare

Reuters har analyserat temperaturdata från 1960 fram till 2026 för att undersöka hur stora värmeböljor förändrats över tid. Resultatet visar att perioder med ovanligt hög temperatur inte bara blivit vanligare. De omfattar också betydligt större geografiska områden.

På 1960-talet registrerades omkring fem aktiva värmestormar per år enligt Reuters definition. Under 2020-talet har motsvarande antal stigit till ungefär 102 per år.

Det innebär en mer än tjugodubblad förekomst inom det system som Reuters utvecklat för granskningen.

Analysen visar också att stora sammanhängande värmeområden står för en allt större del av världens ovanligt varma dagar. Andelen har enligt Reuters ökat från omkring 3 procent till 43 procent.

En annan uppmärksammad slutsats är att minst en värmestorm har varit aktiv någonstans på jorden varje dag sedan den 6 juli 2008.

Det betyder inte att hela planeten varit drabbad av extremvärme under perioden. Däremot visar det hur vanligt det blivit att mycket stora områden samtidigt upplever temperaturer som är ovanligt höga för årstiden och platsen.

Siffrorna bakom Reuters granskning

Mätpunkt	Resultat
Undersökt period	1960–2026
Temperaturdata	Cirka 1,04 miljoner geografiska rutor
Aktiva värmestormar på 1960-talet	Omkring 5 per år
Aktiva värmestormar på 2020-talet	Omkring 102 per år
Minsta storlek för en värmestorm	Cirka 5,1 miljoner km²
Största samtidiga utbredning	33,8 procent av jordytan
Längsta uppmärksammade förlopp	367 dagar
Daglig förekomst av minst en värmestorm	Sedan 6 juli 2008

Siffrorna bygger på Reuters egen klassificering. De ska därför inte förväxlas med officiell internationell statistik över antalet värmeböljor.

Vad är en värmestorm?

Begreppet värmestorm är Reuters svenska motsvarighet till det engelska uttrycket heat storm. Det beskriver en mycket stor, sammanhängande värmebölja som kan sträcka sig över flera länder och kontinenter.

Det handlar alltså inte om en storm med kraftiga vindar, åska eller andra väderfenomen som normalt förknippas med ordet storm.

I stället syftar namnet på värmens geografiska omfattning och hur stora värmeområden kan växa, förflytta sig och hänga samman över tid.

För att klassificeras som en värmestorm måste ett sammanhängande område med ovanligt höga temperaturer vid något tillfälle täcka minst en procent av jordens yta. Det motsvarar ungefär 5,1 miljoner kvadratkilometer.

Som jämförelse är det ett område mer än elva gånger så stort som Sverige.

Reuters använder temperaturer som är ovanligt höga jämfört med det normala klimatet på respektive plats. Det innebär att en värmestorm inte behöver bestå av temperaturer över exempelvis 35 eller 40 grader.

Det avgörande är hur mycket temperaturen avviker från vad som historiskt varit normalt där värmen uppstår.

En värmestorm kan därför omfatta både tropiska områden med mycket höga temperaturer och nordligare områden där betydligt lägre temperaturer ändå utgör ovanlig värme.

Så har Reuters genomfört klimatgranskningen

Granskningen bygger på ERA5, ett omfattande klimatdataset från den europeiska organisationen ECMWF.

ERA5 kombinerar miljontals observationer med meteorologiska modeller för att återskapa atmosfärens tillstånd över tid. Materialet används regelbundet inom klimatforskning och internationell väderanalys.

Reuters har undersökt temperaturförhållandena i omkring 1,04 miljoner geografiska rutor över jordytan.

Temperaturerna har jämförts med en historisk referensperiod, 1961–1990. En central gräns i analysen är den så kallade 90:e percentilen, en temperatur som under referensperioden bara överskreds under ungefär de varmaste tio procenten av jämförbara dygn.

För att identifiera värmeböljor krävs också att de ovanligt höga temperaturerna håller i sig under flera dagar. Reuters använder en metod som bygger på ungefär fem dygns ihållande värme, med ytterligare beräkningar som kan hantera kortare avbrott.

Därefter kopplas angränsande områden med värmeböljor samman.

När ett sådant område blir tillräckligt stort får det beteckningen värmestorm.

Reuters har även utvecklat ett system för att följa hur värmeområden förändras, delar sig eller växer samman.

Den som vill granska analysen närmare kan läsa Reuters klimatgranskning och metodbeskrivning.

Ett nytt begrepp, inte ett nytt väderfenomen

En viktig skillnad är att värmestorm inte är en internationellt etablerad meteorologisk klassificering.

Värmeböljor har länge undersökts av klimatforskare, men det finns flera olika definitioner beroende på region och vilket syfte mätningen har.

Reuters har skapat en metod för att identifiera och följa de allra största sammanhängande värmeområdena.

Gränsen på en procent av jordytan är ett metodval, inte en fysikalisk gräns där värme plötsligt övergår till ett nytt slags väderfenomen.

Metoden kan också koppla samman geografiskt angränsande värmeområden som inte nödvändigtvis orsakas av exakt samma vädersystem.

Det gör inte resultaten ointressanta. Däremot är det viktigt att förstå att ökningen från fem till 102 gäller just de händelser som uppfyller Reuters kriterier.

Nytt rekord under 2026 – en tredjedel av jorden samtidigt

En av de mest uppmärksammade händelserna i granskningen är värmestormen Raimundo, som enligt Reuters började den 28 februari 2026.

Den 28 augusti nådde Raimundo sin hittills största samtidiga utbredning.

Då omfattade det sammanhängande värmeområdet 33,8 procent av jordens yta enligt Reuters beräkningar.

Det är ett nytt rekord inom granskningens klassificeringssystem.

Det tidigare rekordet innehades av värmestormen Vera, som pågick från juli 2023 till juli 2024.

Vera varade i 367 dagar och nådde som mest en samtidig utbredning på 31,3 procent av jordytan.

Under hela sitt förlopp berörde Vera sammanlagt nästan 85 procent av jordens yta.

Här finns en avgörande skillnad mellan två av Reuters mått.

Att en värmestorm under ett helt år berör nästan 85 procent av planeten betyder inte att hela det området har extremvärme samtidigt.

Det betyder att olika delar av det geografiska området uppfyllt kriterierna vid olika tidpunkter under värmestormens livstid.

För Raimundo uppger Reuters att den sammanlagda utbredningen sedan starten i februari redan omfattar nästan tre fjärdedelar av jordytan.

Europas extrema sommar 2026 visar konsekvenserna

Reuters globala analys får en konkret koppling till Europa, där stora delar av kontinenten drabbades av långvarig hetta under sommaren 2026.

I Bilbao i norra Spanien noterades exempelvis 42,7 grader under juni.

Även Frankrike och andra delar av Västeuropa upplevde återkommande perioder med mycket höga temperaturer.

Uppgifter från EU:s klimattjänst Copernicus visar att juni 2026 var den varmaste junimånaden som registrerats i Västeuropa.

Tillsammans blev juni och juli också den varmaste motsvarande tvåmånadersperioden för regionen i ERA5:s temperaturserie.

Medeltemperaturen under perioden låg 2,79 grader över genomsnittet för åren 1991–2020.

I Frankrike följdes en 14 dagar lång värmebölja i juni av ytterligare en period med ihållande hetta under 16 dagar i juli.

Bakom värmen fanns bland annat långvariga högtryck, varm luft från Nordafrika och uttorkad mark som förstärkte uppvärmningen.

När marken innehåller mindre fukt används mindre av solenergin till avdunstning. Mer energi kan i stället bidra till att höja temperaturen nära markytan.

Det är en av flera mekanismer som kan göra en pågående värmebölja ännu intensivare.

Värmeböljor kan få följder långt efter temperaturtoppen

Långvarig extremvärme påverkar betydligt mer än människors upplevelse av vädret.

Under Europas heta sommar rapporterades omfattande skogsbränder, skador på infrastruktur och allvarliga hälsokonsekvenser.

Reuters lyfter även fram uppskattningar av betydande överdödlighet under särskilt varma perioder.

Sådana beräkningar bygger på statistiska jämförelser med förväntad dödlighet. Det innebär att de inte ska förväxlas med antalet dödsfall där värme uttryckligen angetts som dödsorsak.

Värmen kan bidra till dödsfall genom att förvärra redan existerande sjukdomar, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar eller andningsbesvär.

Den kan också orsaka direkt livshotande tillstånd som värmeslag.

Problemen blir särskilt stora när höga dagstemperaturer följs av varma nätter. Då får både människor och byggnader mindre möjlighet att kylas ned.

En närmare förklaring av riskerna finns i vår artikel om varför människor dör av värme.

Stora värmeområden kan slå mot livsmedel och ekonomi

När extrem värme omfattar stora geografiska områden kan följderna spridas mellan länder.

Jordbruket är särskilt känsligt för kombinationen av höga temperaturer och vattenbrist.

Värme kan försämra tillväxten, påverka pollinering och minska skördarna. När flera stora odlingsregioner drabbas under samma period ökar också risken för störningar i livsmedelsförsörjningen.

Reuters beskriver bland annat hur värme och ogynnsamma väderförhållanden har påverkat kakaoproduktionen i Västafrika.

Även andra delar av ekonomin påverkas.

Extremvärme kan begränsa möjligheten att arbeta utomhus, öka behovet av kylning och skapa problem för järnvägar, vägar och energisystem.

Samtidigt är det viktigt att skilja på geografisk samvariation och direkta orsakssamband.

Att ett område ingår i en av Reuters värmestormar innebär inte automatiskt att varje skogsbrand, förstörd skörd eller ekonomisk förlust där orsakats av just den klassificerade händelsen.

Vad betyder värmestormarna för Sverige?

Sverige använder en annan definition av värmebölja än Reuters.

Enligt SMHI handlar en värmebölja i Sverige om minst fem sammanhängande dagar då dygnets högsta temperatur når minst 25 grader.

Reuters metod bygger i stället på hur ovanlig temperaturen är jämfört med platsens historiska klimat.

Det betyder att en temperaturperiod kan klassificeras som ovanligt varm enligt Reuters metod utan att uppfylla SMHI:s gräns på 25 grader.

På samma sätt kan Sverige ha en värmebölja enligt SMHI utan att den är del av ett tillräckligt stort område för att betecknas som en värmestorm.

Skillnaden är viktig när internationella klimatresultat ska jämföras med svenska vädervarningar.

I Sverige kan även temperaturer som är betydligt lägre än under Sydeuropas värmerekord få allvarliga konsekvenser.

Det gäller särskilt äldre människor, personer med vissa sjukdomar och människor som bor i bostäder där temperaturen förblir hög under natten.

Mer om svenska temperaturgränser och risker finns i vår genomgång av värmeböljor i Sverige 2026.

Varför blir värmeböljorna större och längre?

Den globala uppvärmningen höjer utgångsnivån för temperaturerna. Det innebär att väderförhållanden som tidigare gav ovanligt varmt väder numera kan leda till ännu högre temperaturer.

En varmare bakgrundstemperatur gör också att fler dagar passerar historiska gränsvärden för extremvärme.

Det är en viktig förklaring till att Reuters hittar en kraftig ökning av sammanhängande områden med ovanligt höga temperaturer.

Samtidigt spelar naturliga variationer i atmosfären en stor roll för var och när enskilda värmeböljor utvecklas. Högtryck, vindförhållanden, havstemperaturer och markfuktighet kan påverka både intensitet och varaktighet.

Reuters metod fångar hur dessa temperaturförlopp förändrats geografiskt. Den fastställer däremot inte exakt hur stor del av varje enskild värmestorm som kan tillskrivas människans klimatpåverkan.

För sådana slutsatser krävs särskilda klimatvetenskapliga analyser av orsakssamband.

Det som gör granskningen anmärkningsvärd är därför inte att den introducerar ett nytt väderfenomen, utan att den sätter siffror på hur extremvärme allt oftare breder ut sig över mycket stora delar av planeten.