Skolverket vill att fler ungdomar ska gå yrkesprogram på gymnasiet. I nya regionala planeringsunderlag pekar myndigheten på behovet av fler platser inom industri, el och fordon, delvis på bekostnad av ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen. Men rekommendationerna ser olika ut i landet och innebär inte att några utbildningsplatser redan har dragits in.

Fler elever behöver välja yrkesprogram

Skolverkets nya planeringsunderlag, som presenterades den 20 oktober 2026, visar att gymnasieskolans utbildningsutbud behöver anpassas bättre till arbetsmarknadens behov.

Myndigheten bedömer att framför allt tre yrkesprogram behöver växa i nästan samtliga län:

• Industritekniska programmet, där elever bland annat utbildas för arbete inom tillverkningsindustrin.
• El- och energiprogrammet, som utbildar inom exempelvis elteknik, automation och energisystem.
• Fordons- och transportprogrammet, med utbildningar inom bland annat fordonsteknik och transport.

Samtidigt bedömer Skolverket att det finns behov av att omfördela utbildningsplatser från bland annat ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen.

Mer än hälften av gymnasieskolans platser finns i dag på högskoleförberedande program. Enligt myndigheten motsvarar fördelningen inte fullt ut den kompetens som arbetsgivarna väntas behöva.

Det betyder däremot inte att ekonomiprogrammet eller samhällsvetenskapsprogrammet ska försvinna. Skolverkets rekommendationer är ett underlag för planering, inte beslut om nedläggningar eller minskad antagning på enskilda skolor.

Så skiljer sig utbildningsbehoven mellan länen

Behovet av fler platser inom industri, el och fordon återkommer i nästan hela landet. Men därutöver finns betydande regionala skillnader.

I vissa län vill Skolverket se fler utbildningsplatser inom vård, bygg och restaurang. I andra bedöms även vissa högskoleförberedande program behöva växa.

Här är fem exempel ur myndighetens regionala underlag. Tabellen visar ytterligare gymnasieprogram som bedöms behöva växa, utöver de tre yrkesprogram som pekas ut nationellt.

Östergötland och Örebro sticker ut genom att Skolverket också rekommenderar fler platser på naturvetenskapsprogrammet. I Östergötland gäller det dessutom teknikprogrammet.

Rekommendationen handlar alltså inte om att generellt minska alla högskoleförberedande utbildningar.

Den som vill undersöka situationen i sitt eget län kan ta del av Skolverkets regionala planeringsunderlag, där myndigheten redovisar bedömningarna för samtliga 21 län.

Vad betyder beskedet inför gymnasievalet 2027?

För ungdomar som ska välja gymnasium innebär beskedet inte någon omedelbar förändring av vilka program som går att söka.

Kommuner och andra skolhuvudmän ansvarar fortfarande för utbildningsutbudet. De ska väga in både arbetsmarknadens behov och ungdomarnas efterfrågan när utbildningsplatserna planeras.

Skolverkets underlag kan därmed påverka kommande beslut om utbildningsplatser, men det går inte att utifrån dagens besked säga exakt vilka skolor eller program som kommer att få fler eller färre platser.

Yrkesprogrammen har redan blivit mer populära. Inför läsåret 2025/26 valde 39 procent av de omkring 133 000 sökande till nationella gymnasieprogram ett yrkesprogram i första hand. Andelen hade då ökat tre år i rad.

Samhällsvetenskapsprogrammet var trots det fortfarande det populäraste förstahandsvalet, följt av ekonomiprogrammet.

Kan man läsa vidare efter ett yrkesprogram?

Ja. Ett yrkesprogram kan ge både yrkesexamen och grundläggande behörighet till högskolestudier, förutsatt att eleven läser de ämnesnivåer som krävs.

Yrkesprogrammen innehåller också minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande, där eleverna får erfarenhet från en arbetsplats.

Att Skolverket pekar ut vissa utbildningar som särskilt efterfrågade betyder däremot inte att alla som går programmen är garanterade arbete efter examen. Möjligheterna påverkas bland annat av bransch, bostadsort och hur arbetsmarknaden utvecklas.

För den som står inför valet är det därför viktigt att jämföra både utbildningens innehåll, framtida möjligheter och det egna intresset. Vi har också en guide om vilken utbildning man ska välja 2026.

Även komvux behöver förändra sitt utbildningsutbud

Skolverkets nya underlag omfattar också kommunal vuxenutbildning, komvux, men rekommendationerna för vuxenutbildningen ska inte blandas ihop med gymnasieskolans.

Nästan hälften av deltagarna i gymnasial yrkesutbildning inom komvux läser i dag inom vård och omsorg.

Skolverket bedömer att behovet av vårdutbildad personal fortfarande är stort, men efterlyser samtidigt ett bredare utbildningsutbud.

I nästan alla län rekommenderas fler yrkesutbildningsplatser inom el och energi, industri samt vård och omsorg. Samtidigt bedöms behovet av utbildningsplatser inom barn och fritid vara lägre.

Precis som för gymnasieskolan är detta rekommendationer för den framtida planeringen, inte beslut om att omedelbart förändra enskilda utbildningar.

Skolverket lyfter också fram bättre studie- och yrkesvägledning samt närmare samarbete med arbetsgivare som viktiga delar i arbetet. Fler utbildningsplatser räcker inte om elever och vuxenstuderande inte söker utbildningarna.