Sverige har högst andel kvinnliga chefer i hela EU. Under 2025 var 44,4 procent av cheferna i Sverige kvinnor, jämfört med EU-genomsnittet på 35,9 procent. Men statistiken ger en helt annan bild än den som framträder när man granskar börsbolagens högsta ledning.

Sverige toppar EU:s chefsstatistik

Det är den tyska statistikmyndigheten Destatis som den 19 oktober publicerat en sammanställning av Eurostats uppgifter för 2025.

Sverige toppar jämförelsen med 44,4 procent kvinnliga chefer, följt av Lettland med 43,8 procent och Estland med 43,1 procent.

Sverige ligger därmed 8,5 procentenheter över EU-genomsnittet. Skillnaden är ännu större jämfört med exempelvis Tyskland, där 30,3 procent av cheferna är kvinnor.

Den svenska andelen är samtidigt oförändrad jämfört med 2024. Det handlar alltså inte om något nytt rekord, utan om att Sverige behåller sin ledande position.

Vilka räknas som chefer i statistiken?

Den viktiga skillnaden är att Eurostat inte enbart undersöker verkställande direktörer eller företagens högsta ledningar.

Statistiken bygger på den internationella yrkesklassificeringen ISCO-08 och omfattar ett brett urval av chefsyrken.

Här ingår bland annat företagsledare, administrativa chefer, chefer inom handel och tjänsteverksamhet, produktionschefer och ledande befattningar inom offentlig förvaltning.

Det betyder att chefer på olika nivåer, inom både privat och offentlig verksamhet, omfattas av undersökningen.

Samtidigt är det arbetsuppgifterna som avgör klassificeringen. En person som huvudsakligen övervakar andras arbete behöver inte räknas som chef enligt definitionen.

Siffran 44,4 procent beskriver alltså kvinnornas andel inom en bred yrkesgrupp. Den säger inte att kvinnor har nästan hälften av de högsta positionerna i Sveriges största företag.

Bara 11 procent av börsbolagens vd:ar är kvinnor

Skillnaden blir tydlig när Eurostats siffror jämförs med Allbrights kartläggning av svenska börsbolag från 2025.

Enligt Allbrights Skandinavienrapport 2025 var alltså bara 11 procent av börsbolagens vd:ar kvinnor.

Skillnaden är betydande, men undersökningarna mäter inte samma sak. Allbright granskar ett avgränsat urval börsbolag, medan Eurostat undersöker chefsyrken på hela arbetsmarknaden.

Styrelseledamöter har dessutom en annan funktion än operativa chefer och ska inte likställas med dessa i statistiken.

Stora skillnader mellan offentlig och privat sektor

Även inom Sverige skiljer sig könsfördelningen kraftigt mellan olika delar av arbetsmarknaden.

SCB:s jämställdhetsstatistik för 2024 visar att kvinnor utgjorde 35 procent av cheferna i privat sektor. I offentlig sektor var motsvarande andel 66 procent.

Men kvinnor utgjorde samtidigt 40 procent av de anställda i privat sektor och 71 procent i offentlig sektor. I båda fallen var alltså kvinnornas andel bland cheferna lägre än deras andel av de anställda.

SCB:s siffror gäller 2024 och bygger på en annan statistisk undersökning än Eurostats jämförelse för 2025. De visar framför allt varför det är viktigt att skilja mellan olika sektorer när chefsrepresentationen diskuteras.

Andelen kvinnliga chefer säger heller inget direkt om löneskillnader eller ekonomiska villkor. Det är en annan dimension av arbetsmarknaden, där exempelvis reallönernas utveckling inom olika yrken ger ytterligare perspektiv.

Sveriges förstaplats i EU är därmed tydlig, men den ska tolkas för vad den faktiskt visar. Kvinnor har en större andel av chefsyrkena i Sverige än i något annat EU-land. Det innebär däremot inte att könsfördelningen är jämn på arbetsmarknadens högsta chefsnivåer.