HemGuiderÄtstörningskollen ska hjälpa vuxna att ta det svåra samtalet med elever

Ätstörningskollen ska hjälpa vuxna att ta det svåra samtalet med elever

Publicerad

Vad säger man till en elev som plötsligt slutar äta skollunch eller verkar må dåligt kring mat och kropp? Den ideella organisationen Tjejzonen lanserar nu Ätstörningskollen, ett kostnadsfritt utbildningspaket som ska hjälpa skolpersonal och andra vuxna att upptäcka oro, våga ställa frågor och veta när det behövs mer hjälp.

Att misstänka att en ung person har problem med maten är en sak. Att faktiskt ta upp det kan vara betydligt svårare. Frågorna är känsliga, och många vuxna är osäkra på hur de ska uttrycka sin oro utan att göra situationen värre.

Det är den osäkerheten som Tjejzonen vill minska med Ätstörningskollen, som lanserades den 19 oktober 2026. Materialet vänder sig främst till skolpersonal och elevhälsa, men kan även användas av andra vuxna som möter barn och ungdomar.

Vad innehåller Ätstörningskollen?

Utbildningen bygger på Tjejzonens Lyssnametod, där utgångspunkten är att lyssna utan att döma och låta den unga personen beskriva sin egen situation.

Paketet består av fyra delar:

  • En utbildningsfilm om tidiga signaler, bemötande och erfarenheter från elever, lärare, föräldrar och Tjejzonens stödsamordnare.
  • Ett skriftligt samtalsstöd med råd och exempel på hur vuxna kan närma sig känsliga frågor.
  • Samtalsövningar om bland annat kropp, mat, normer och ideal, som kan användas exempelvis på mentorstid.
  • En kartläggningsrapport om hur yrkesverksamma inom skola och elevhälsa upplever arbetet med ätstörningsproblematik.

Materialet är tänkt att kunna användas både individuellt och i skolans gemensamma arbete. En lärare som känner oro för en enskild elev kan ha nytta av samtalsstödet, medan ett arbetslag kan använda utbildningsfilmen som utgångspunkt för diskussioner om bemötande.

Så får du tillgång till materialet

Ätstörningskollen är gratis.

På Tjejzonens utbildningssida för Ätstörningskollen går det att se utbildningsfilmen direkt. För att få det övriga materialet fyller besökaren i sin mejladress, varefter det skickas till inkorgen.

Det anges inget krav på att vara utbildad lärare eller ha en viss yrkeslegitimation för att ta del av materialet.

Hur pratar man med en elev som man är orolig för?

Ett bra första samtal behöver inte börja med ordet ätstörning. Tvärtom kan det vara bättre att utgå från något konkret som den vuxne har lagt märke till.

Det kan exempelvis handla om en elev som ofta hoppar över lunchen, drar sig undan kompisar eller verkar få allt svårare att hantera situationer kring mat.

En möjlig öppning är:

”Jag har märkt att du inte verkar må så bra just nu. Hur har du det?”

Om oron gäller skollunchen kan en fråga vara:

”Jag har sett att du ibland inte är med och äter. Hur fungerar lunchen för dig?”

Det viktiga är inte att hitta en perfekt formulering. Det är att visa omtanke och ge eleven möjlighet att berätta utan att känna sig anklagad.

Råden ligger i linje med Socialstyrelsens vägledning för skolpersonal, som betonar lugna samtal, öppna frågor och ett neutralt bemötande.

Försök att göra Undvik helst
Beskriv vad du faktiskt har märkt. Att dra slutsatser om en diagnos.
Fråga hur eleven mår och lyssna på svaret. Att fastna vid vikt eller utseende.
Ge samtalet tid och möjlighet till uppföljning. Att kräva en förklaring direkt.
Ta hjälp av elevhälsan vid oro. Att försöka lösa problemen på egen hand.

En elev som svarar att allt är bra behöver inte automatiskt sakna problem. Samtidigt betyder inte en överhoppad lunch att eleven har en ätstörning. Det är sammanhanget och eventuella förändringar över tid som behöver uppmärksammas.

Tecken på ätstörningar som vuxna kan uppmärksamma

Ätstörningar kan ta sig olika uttryck. Det räcker därför inte att titta efter viktnedgång.

Socialstyrelsen och 1177 beskriver bland annat förändrade matvanor, stark oro kring måltider, överdriven träning och socialt tillbakadragande som möjliga signaler.

I skolmiljön kan en vuxen exempelvis märka att eleven:

  • Börjar undvika gemensamma måltider.
  • Blir mycket begränsad i vad eller när hen äter.
  • Verkar uppleva stark oro kring mat.
  • Ägnar alltmer tid åt träning och kontroll av ätandet.
  • Får svårare att orka med skoldagen eller drar sig undan andra.

Inget av detta bevisar i sig att en elev har en ätstörning.

Det är också viktigt att inte utgå från att den som har en ätstörning måste vara underviktig. Ätstörningar kan förekomma oavsett kön och kroppsstorlek. Alla handlar heller inte om en önskan att förändra utseendet. Vid exempelvis ARFID kan svårigheterna med att äta ha andra orsaker.

När räcker inte ett samtal i skolan?

Här finns en avgörande gräns för hur Ätstörningskollen ska användas.

Utbildningen kan hjälpa vuxna att upptäcka oro och börja prata, men den är inte ett test som avgör om någon har en ätstörning. Den ersätter inte heller utredning eller behandling inom vården.

En lärare som misstänker att en elev behöver hjälp bör därför inte försöka utreda problemet själv.

Skolans elevhälsa är en naturlig väg vidare. Där finns professioner som kan bidra med bedömningar inom sina respektive uppdrag, ge stöd och hjälpa eleven vidare till sjukvården när det behövs.

Enligt 1177 är det viktigt att söka vård så snart som möjligt vid misstanke om ätstörning. Beroende på ålder och bostadsort kan kontakten gå genom exempelvis vårdcentral, barn- och ungdomspsykiatri eller en specialiserad ätstörningsmottagning.

Vid allvarlig fysisk påverkan kan ett snabbt medicinskt omhändertagande behövas. Då ska inte nästa planerade samtal i skolan bli ett skäl att skjuta upp vårdkontakten.

Det går att läsa mer om symtom, behandling och hur man söker hjälp i 1177:s information om ätstörningar.

Skolpersonal behöver också följa verksamhetens rutiner kring vårdnadshavare, sekretess och eventuell oro för att ett barn far illa. En vuxen ska därför vara försiktig med att lova att allt som sägs alltid kan hållas hemligt.

Socialstyrelsen har redan stöd för skolpersonal

Ätstörningskollen är inte det första svenska materialet som hjälper vuxna i skolan att hantera den här typen av frågor.

I mars 2026 publicerade Socialstyrelsen två särskilda kunskapsstöd, ett för skolpersonal och ett för elevhälsans professioner.

Myndighetens vägledning till skolpersonal som möter elever med ätsvårigheter beskriver bland annat hur vuxna kan uppmärksamma problem, samtala med elever och samverka med elevhälsan.

Tjejzonens nya paket fungerar snarare som ett praktiskt komplement. Filmen, samtalsexemplen och övningarna kan göra det lättare att omsätta den kunskap som redan finns i skolans vardag.

Det är samtidigt viktigt att skilja mellan råd som stämmer överens med etablerat kunskapsstöd och bevis för att själva utbildningspaketet har effekt. Lanseringen visar inte i sig att Ätstörningskollen leder till tidigare upptäckt eller bättre vårdresultat.

Tjejzonens undersökning visar ett behov – men har begränsningar

Bakom satsningen finns också en kartläggning där 550 yrkesverksamma inom skola och elevhälsa har svarat på frågor om arbetet med ätstörningar.

Bland deltagarna uppgav 64 procent att de efterfrågar stöd i samtal med elever. Tre av fyra svarande använde inte utbildningsmaterial om ätstörningar i sitt arbete.

Bland de svarande inom elevhälsans professioner uppgav 90 procent att de sannolikt skulle använda ett samtalsstöd.

Resultaten pekar på ett upplevt behov bland deltagarna. Men undersökningen är inte statistiskt representativ för all svensk skolpersonal, vilket Tjejzonen också redovisar.

Det går därför inte att dra slutsatsen att exempelvis 75 procent av Sveriges skolor saknar utbildningsmaterial.

Ett första samtal behöver inte lösa allt

En särskild styrka med Ätstörningskollen är att den riktar sig till vuxna som finns nära barn och ungdomar i vardagen, även när de saknar specialistkunskap.

Men ansvaret måste vara tydligt. En lärare kan vara den första som uppmärksammar att något inte står rätt till, medan elevhälsan och vården kan behöva ta vid.

För skolor som vill arbeta mer systematiskt finns också anledning att skilja mellan gruppövningar och individuella stödsamtal. Övningar om kroppsideal och mat kan vara värdefulla, men elever ska inte behöva lämna ut privata ätproblem inför klassen.

Den som misstänker att en elev mår dåligt behöver framför allt veta tre saker: hur oron kan tas upp, vem som kan hjälpa till och när det är dags att gå vidare.

Det är där ett samtalsstöd kan göra nytta – inte genom att ge den vuxne alla svar, utan genom att göra det lättare att ställa den första frågan.

Senaste artiklar

Dyson HushJet – så mycket kostar luftrenaren att äga

Dyson HushJet är en kompakt luftrenare som lovar effektiv rening utan att ta särskilt...

Garmin Tacx Nēra – är den nya cykeltrainern värd pengarna?

Garmin Tacx Nēra kostar 11 499 kronor och ska göra inomhuscyklingen mer naturlig genom...

Nästa James Bond-film – när kommer Robert Pattinsons Bond 26?

Robert Pattinson är officiellt nästa James Bond. Amazon MGM Studios bekräftade valet den 16...

Polestar-aktien rasar – rapporten dröjer och börskraven oroar

Polestars aktie fortsätter att rasa på Nasdaqbörsen i USA. På bara några handelsdagar har...

liknande artiklar

Dyson HushJet – så mycket kostar luftrenaren att äga

Dyson HushJet är en kompakt luftrenare som lovar effektiv rening utan att ta särskilt...

Garmin Tacx Nēra – är den nya cykeltrainern värd pengarna?

Garmin Tacx Nēra kostar 11 499 kronor och ska göra inomhuscyklingen mer naturlig genom...

Nästa James Bond-film – när kommer Robert Pattinsons Bond 26?

Robert Pattinson är officiellt nästa James Bond. Amazon MGM Studios bekräftade valet den 16...