En liten markör på levern kan hjälpa kirurger att se tumörer och blodkärl som annars är dolda under organets yta. Den nya tekniken har nu använts vid en första operation på människa på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Men flera viktiga steg återstår innan metoden kan bli en del av vanlig sjukvård.

Det första ingreppet genomfördes redan i juni 2026. När Sahlgrenska nu presenterar tekniken handlar det därför inte om en ny operation, utan om resultaten från den första kliniska användningen och planerna på fortsatta prövningar.

Tekniken bygger på förstärkt verklighet, AR, där en tredimensionell bild av patientens lever läggs ovanpå operationskamerans bild. På så sätt kan kirurgen få en karta över strukturer som inte syns med blotta ögat.

Så fungerar QR-markören på levern

Inför operationen skapas en digital 3D-modell av patientens anatomi med hjälp av medicinsk bilddiagnostik. Modellen innehåller information om bland annat tumörens läge och viktiga strukturer i levern.

Under operationen fästs en liten, QR-liknande markör direkt på leverns yta. Markören mäter bara 11 gånger 11 millimeter och fungerar som ett positionsankare.

Operationskameran registrerar markören och använder dess position för att placera den digitala modellen i förhållande till den verkliga levern.

När kameran flyttas kan den virtuella bilden följa med. Kirurgen får därmed en visuell vägledning till var tumören och andra strukturer beräknas finnas under ytan.

Markören upptäcker alltså inte cancer i sig. Den hjälper systemet att koppla ihop information från tidigare undersökningar med det kirurgen ser under operationen.

Varför kan tekniken göra skillnad?

Levern innehåller ett omfattande nätverk av blodkärl och andra känsliga strukturer. När en tumör ska opereras bort behöver kirurgen avlägsna den sjuka vävnaden utan att skada viktiga kärl eller ta bort mer frisk lever än nödvändigt.

Utmaningen blir särskilt tydlig vid titthålskirurgi. Där arbetar kirurgen genom små öppningar och kan inte känna på organet på samma sätt som vid en öppen operation.

En digital karta kan ge ytterligare information om vad som finns under ytan.

En svårighet är samtidigt att levern kan röra sig och ändra form under ingreppet. En vanlig, statisk 3D-bild riskerar därför att inte längre stämma exakt med verkligheten.

Den nya markören hjälper systemet att följa leverns position, men det betyder inte att alla förändringar inne i organet automatiskt kan återges med fullständig precision. Hur tillförlitlig vägledningen är måste fortfarande undersökas.

Första operationen genomfördes i juni

Tekniken har utvecklats genom samarbete mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Chalmers och Göteborgs universitet. Företaget Navari Surgical arbetar med den medicintekniska produkten.

Vid den första operationen på människa i juni fungerade systemet enligt plan. Patienten kunde lämna sjukhuset redan dagen efter ingreppet.

Det är ett betydelsefullt steg för utvecklingen, men resultatet från en enskild operation säger mycket lite om metodens långsiktiga patientnytta.

Att patienten kunde skrivas ut snabbt bevisar exempelvis inte att tekniken leder till kortare vårdtider, färre komplikationer eller bättre överlevnad än dagens operationsmetoder.

Sex patienter ingår i den planerade pilotstudien

Enligt den registrerade kliniska pilotstudien omfattar den inledande prövningen sex planerade patienter.

Forskarna ska bland annat undersöka hur väl tekniken hjälper kirurgen att uppnå den planerade marginalen runt tumören.

Det görs genom att jämföra operationsplaneringen med den marginal som senare kan mätas vid undersökning av den bortopererade vävnaden.

Studien följer även operationstid, arbetsflöde och säkerhetsrelaterade händelser.

Det är viktiga mått för att avgöra om tekniken fungerar tillräckligt bra i verkliga operationer. Men en liten pilotstudie utan kontrollgrupp kan inte ensam visa att metoden är bättre än etablerad leverkirurgi.

När kan tekniken börja användas på fler sjukhus?

Sahlgrenska planerar ytterligare operationer under hösten 2026. På längre sikt beskrivs också ett internationellt studiesamarbete med Oslo och sjukhus i Washington.

Hittills har den aktuella tekniken endast prövats på levern. Det finns ännu inget kliniskt underlag som visar att den fungerar lika bra vid operationer i andra organ.

Innan systemet kan användas brett behöver dess säkerhet, precision och kliniska prestanda dokumenteras. Produkten måste dessutom uppfylla tillämpliga medicintekniska krav för att få marknadstillträde inom EU.

Att en klinisk prövning har fått genomföras innebär inte att produkten redan är godkänd för rutinmässig användning.

Något säkert datum för en bred lansering finns därför inte.

Det nya är att kirurger nu har kunnat använda den digitala vägledningen under en verklig operation. Om den också kan ge säkrare ingrepp och bättre behandlingsresultat är nästa stora fråga som forskningen behöver besvara.