USA:s importpriser steg med 1,1 procent i september, mer än ekonomerna hade väntat. På ett år har priserna ökat med 8,1 procent, den största uppgången sedan sommaren 2022. Bakom siffrorna finns inte bara dyrare bränslen, utan också ett växande kostnadstryck på varor och insatsmaterial. Det kan få betydelse för både amerikanska räntor och svenska fondsparare.

Den nya statistiken från amerikanska statistikmyndigheten Bureau of Labor Statistics (BLS) publicerades fredagen den 16 oktober. Ekonomerna hade räknat med att importpriserna skulle öka med 0,8 procent under september. Utfallet på 1,1 procent var alltså högre än väntat.

Samtidigt reviderades augustis uppgång ned från 0,7 till 0,5 procent.

Ökningen på 8,1 procent jämfört med september förra året är den största sedan juli 2022, då årstakten låg på 8,8 procent.

Importpriserna stiger även utan bränslen

Bränslepriserna är en viktig förklaring till uppgången. Importerade bränslen blev 4,8 procent dyrare under september och har stigit med hela 34,5 procent på ett år.

Men statistiken visar att kostnadstrycket är betydligt bredare.

När bränslen räknas bort steg importpriserna med 0,7 procent under månaden och 6,0 procent på årsbasis. Det är den största årsökningen för detta mått sedan april 2022.

Även priserna på kapitalvaror, exempelvis maskiner och teknisk utrustning, steg. Uppgången var 0,9 procent under september och 8,4 procent på ett år.

Industriella insatsvaror exklusive bränslen har samtidigt blivit 13,0 procent dyrare på årsbasis.

Det innebär att amerikanska företag möter högre kostnader på flera olika håll, inte enbart när de köper energi.

Därför kan importpriserna påverka inflationen

Högre importpriser kan sprida sig genom ekonomin.

En amerikansk tillverkare som importerar komponenter får högre produktionskostnader. En detaljhandelskedja som köper färdiga produkter från utlandet kan behöva betala mer för sina varor.

Företagen kan försöka kompensera genom att höja försäljningspriserna, minska sina marginaler eller sänka andra kostnader.

Det betyder inte att konsumentpriserna automatiskt stiger lika mycket som importpriserna. Men en långvarig uppgång gör det svårare att få ned inflationstrycket.

Septemberstatistiken kommer dessutom efter andra rapporter som visat fortsatt höga prisökningar i USA.

Den amerikanska konsumentprisökningen låg på 3,7 procent i årstakt i september, medan producentpriserna steg med 6,3 procent.

Hurbra har tidigare rapporterat om USA:s inflation i september och hur räntor och dollar påverkas.

Importpriser, producentpriser och konsumentpriser mäter olika delar av ekonomin. Tillsammans ger de ändå en bild av det kostnadstryck som företag och hushåll möter.

Tullarna ingår inte i importprisindex

En viktig detalj är att de amerikanska importpriserna mäts utan tullavgifter.

Det betyder att ökningen på 8,1 procent inte visar hur mycket USA:s handelstullar har höjt företagens totala importkostnader.

Enligt BLS officiella importprisrapport steg alltså priserna kraftigt även utan att själva tullavgifterna räknas in.

Tullar kan samtidigt påverka prisutvecklingen indirekt, exempelvis genom att importörer byter leverantörer eller genom förändrade handelsvillkor.

För företag som faktiskt betalar tullar kan den totala kostnadsbilden därför se annorlunda ut än vad importprisindex visar.

Det går däremot inte att lägga en generell tullsats ovanpå indexets 8,1 procent och därmed få fram företagens verkliga kostnadsökning.

Vad betyder siffrorna för Feds nästa räntebesked?

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve står inför ett svårt avvägande mellan inflationen och utvecklingen i ekonomin.

Fed höjde styrräntan med 0,25 procentenheter i september. Det aktuella målintervallet är 3,75–4,00 procent.

Nästa penningpolitiska möte hålls den 27–28 oktober.

De högre importpriserna ger ytterligare anledning att följa inflationstrycket, men statistiken avgör inte i sig vad Fed kommer att göra.

Centralbanken lägger särskild vikt vid inflationen enligt PCE-prisindex, samtidigt som arbetsmarknadens utveckling och andra ekonomiska indikatorer vägs in.

En intressant omständighet är att septemberrapporten för PCE-inflationen publiceras först den 29 oktober, dagen efter Feds planerade räntebesked.

Det innebär att centralbanken får fatta sitt oktoberbeslut utan den färdiga PCE-rapporten för september.

Importpriserna, konsumentpriserna och producentpriserna blir därmed viktiga delar av det tillgängliga underlaget.

Så kan svenska USA-fonder påverkas

För svenska sparare som äger USA-fonder eller globalfonder med stora amerikanska innehav kan utvecklingen få betydelse på flera sätt.

Om den höga inflationen leder till förväntningar om högre räntor under längre tid kan det pressa värderingarna på amerikanska aktier.

Det gäller inte minst tillväxtbolag vars värderingar bygger på stora framtida vinster.

Samtidigt kan högre amerikanska ränteförväntningar ge stöd åt dollarn. För en svensk sparare med en fond som inte är valutasäkrad kan en starkare dollar öka fondvärdet räknat i kronor.

En svagare dollar får motsatt effekt.

Därför kan en svensk USA-fond utvecklas annorlunda än det amerikanska aktieindex som fonden följer. Även om fondens kurs redovisas i svenska kronor finns normalt en underliggande valutaexponering.

Det går inte att dra slutsatsen att fredagens importprissiffror automatiskt är negativa för svenska USA-fonder. Utfallet beror bland annat på hur räntor, aktiekurser och valutakurser reagerar.

Det som gör statistiken viktig är i stället att kostnadstrycket i den amerikanska ekonomin fortsätter att vara högt. Det ger både Fed och investerarna ytterligare en faktor att väga in inför höstens kommande räntebeslut.