Ericsson överraskade positivt i rapporten för tredje kvartalet 2026. Försäljningen växte organiskt med 7 procent och rörelseresultatet slog analytikernas förväntningar med bred marginal. En närmare granskning visar att nätverksverksamheten växer även utan patentintäkterna. Samtidigt fortsätter lagret att öka och tillfälliga licensintäkter bidrar till lönsamheten.

Ericsson redovisade den 15 oktober en omsättning på 59,5 miljarder kronor och en justerad EBITA på 10,1 miljarder kronor. Det fria kassaflödet före förvärv och avyttringar förbättrades till 4,9 miljarder kronor, jämfört med 0,4 miljarder under andra kvartalet.

Det är flera tydliga styrkebesked. Men rapporten ger också anledning att skilja mellan försäljningstillväxt, tillfälliga resultatbidrag och hur mycket pengar verksamheten faktiskt genererar.

Ericsson slog förväntningarna i tredje kvartalet

Analytikerna hade i genomsnitt räknat med en omsättning kring 55,4 miljarder kronor och en justerad EBITA på ungefär 7,9 miljarder kronor.

Ericsson överträffade därmed försäljningsprognosen med cirka 4,1 miljarder kronor och resultatförväntningarna med omkring 2,2 miljarder kronor.

Nyckeltal	Ericsson Q3 2026
Omsättning	59,5 miljarder kronor
Organisk försäljningstillväxt	7 procent
Justerad EBITA	10,1 miljarder kronor
Justerad EBITA-marginal	17,0 procent
Justerad bruttomarginal	47,7 procent
Fritt kassaflöde före förvärv och avyttringar	4,9 miljarder kronor

Den justerade EBITA-marginalen på 17 procent var betydligt högre än analytikernas förväntningar på cirka 14,2 procent.

Justerad EBITA är ett resultatmått före räntor, skatt och avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, där Ericsson även exkluderar omstruktureringskostnader. Det är däremot inte ett resultatmått som automatiskt rensar bort tillfälliga patentintäkter eller vinster från företagsförsäljningar.

Den skillnaden är central när årets resultat ska jämföras med förra årets.

Networks växer även utan patentintäkterna

Affärsområdet Networks är den viktigaste förklaringen till det starka kvartalet.

Omsättningen ökade från 35,4 till 38,7 miljarder kronor. Justerad EBITA steg samtidigt från 7,2 till 9,0 miljarder kronor.

Men Networks får också betydande intäkter från patent och licensavtal. Under kvartalet uppgick dessa till omkring 3,2 miljarder kronor, jämfört med 2,6 miljarder under samma period 2025.

Det går därför att göra en viktig kontroll av försäljningstillväxten.

Networks	Q3 2026 jämfört med Q3 2025
Total omsättning	38,7 mot 35,4 mdkr
Patent- och licensintäkter	3,2 mot 2,6 mdkr
Omsättning exklusive patentintäkter	35,5 mot 32,9 mdkr
Justerad EBITA	9,0 mot 7,2 mdkr
Justerad bruttomarginal	50,3 mot 50,1 procent

När samtliga patentintäkter räknas bort ökade Networks omsättning med ungefär 8 procent i rapporterade kronor.

Av affärsområdets totala omsättningsökning på cirka 3,3 miljarder kronor stod högre patentintäkter för ungefär 620 miljoner kronor. Det motsvarar knappt en femtedel av ökningen.

Merparten av Networks omsättningstillväxt kommer alltså från verksamhet utanför patentlicensieringen.

Det är ett viktigt besked eftersom resultatförbättringen annars skulle kunna ge intryck av att främst vara driven av nya licensavtal.

Networks produktintäkter ökade med 17 procent, medan tjänsteintäkterna minskade med 13 procent. Fördelningen pekar på att högre produktförsäljning har spelat en viktig roll under kvartalet.

Hur mycket av marginalen kommer från retroaktiva patentintäkter?

Här finns en begränsning i Ericssons redovisning.

Bolaget uppger att kvartalets patentintäkter innehåller retroaktiva betalningar som avser tidigare perioder. Dessa intäkter har bidragit positivt till bruttomarginalen.

Networks justerade bruttomarginal uppgick till 50,3 procent. Det var något högre än fjolårets 50,1 procent och över bolagets tidigare vägledning om 48–50 procent.

Ericsson pekar på både gynnsam produktmix och retroaktiva patentintäkter som positiva faktorer. Samtidigt har högre komponentkostnader belastat marginalen.

Problemet för den som vill bedöma den långsiktiga lönsamheten är att Ericsson inte särredovisar det exakta beloppet för de retroaktiva intäkterna.

Det går därför inte att fastställa vilken bruttomarginal Networks skulle ha haft utan just dessa tillfälliga betalningar.

Det är också viktigt att skilja retroaktiva patentintäkter från patentverksamheten som helhet. Ericsson har återkommande intäkter från licensavtal och anger en årlig återkommande nivå på omkring 13,5 miljarder kronor.

Att räkna bort samtliga patentintäkter ger en användbar bild av försäljningen i övrigt, men det är inte samma sak som att räkna bort enbart tillfälliga intäkter.

Varför sjunker vinsten när verksamheten förbättras?

Vid första anblicken ser resultatjämförelsen med förra året svag ut.

Ericssons justerade EBITA sjönk från 15,8 miljarder kronor under tredje kvartalet 2025 till 10,1 miljarder kronor i år. Det motsvarar en nedgång med ungefär 36 procent.

Men fjolårets resultat innehöll en realisationsvinst på 7,6 miljarder kronor från försäljningen av iconectiv.

Om den vinsten räknas bort blir jämförelsen annorlunda:

• Justerad EBITA Q3 2025: 15,8 miljarder kronor.
• Samma resultat exklusive iconectiv-vinsten: cirka 8,2 miljarder kronor.
• Justerad EBITA Q3 2026: 10,1 miljarder kronor.

På den jämförelsegrunden har resultatet förbättrats med ungefär 1,9 miljarder kronor, motsvarande cirka 23 procent.

Det är en egen jämförelseberäkning, inte ett nytt officiellt resultatmått från Ericsson. Den tar heller inte bort effekterna av tillfälliga patentintäkter.

Även nettovinsten har minskat, från 11,3 till 5,8 miljarder kronor. Vinsten per aktie sjönk från 3,33 till 1,77 kronor.

En stor del av försämringen förklaras av att den omfattande försäljningsvinsten från iconectiv inte återkommer.

Därför kan både uppgifterna om en kraftigt minskad årsvinst och slutsatsen att den löpande verksamheten utvecklas bättre vara riktiga samtidigt.

Kassaflödet har vänt upp, men lagret fortsätter växa

En av de viktigaste frågorna inför Ericssons rapport var om den tidigare lageruppbyggnaden skulle följas av högre leveranser och ett starkare kassaflöde.

I Hurbra:s genomgång inför Ericssons Q3-rapport var just sambandet mellan försäljning, lager och kassaflöde en central fråga.

Rapporten ger ett delvis positivt svar.

Det fria kassaflödet före förvärv och avyttringar ökade från 0,4 miljarder kronor under andra kvartalet till 4,9 miljarder under tredje kvartalet. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 6,5 miljarder kronor.

Men lagret har inte minskat.

Tidpunkt	Ericssons lager
Slutet av mars 2026	25,7 miljarder kronor
Slutet av juni 2026	30,7 miljarder kronor
Slutet av september 2026	35,4 miljarder kronor

Under tredje kvartalet ökade lagret med ytterligare 4,7 miljarder kronor.

Sedan slutet av mars har värdet stigit med närmare 10 miljarder kronor.

Det innebär att Ericsson nu har ett betydligt större kapital bundet i lager än tidigare under året.

Bolaget förklarar utvecklingen med tidpunkterna för projektleveranser och högre komponentpriser.

Även rörelsekapitalet har ökat kraftigt. Det uppgick till 16,6 miljarder kronor vid slutet av september, jämfört med 7,4 miljarder vid utgången av juni.

Det är balansvärden vid respektive kvartalsslut och ska inte förväxlas med kassaflödeseffekten från rörelsekapitalförändringar.

Vad säger kassaflödet om återhämtningen?

Det starkare kassaflödet är ett tecken på förbättrad kassagenerering. Men det visar inte att lageruppbyggnaden har avvecklats eller att rörelsekapital har frigjorts.

Ericsson lyckas alltså leverera mer och förbättra kassaflödet samtidigt som kapitalbindningen ökar.

Dessutom är det fria kassaflödet fortfarande lägre än under tredje kvartalet 2025, då det uppgick till 6,6 miljarder kronor.

Utvecklingen är positiv jämfört med det svaga andra kvartalet, men det är för tidigt att beskriva kassaflödet som fullt normaliserat.

En mer uthållig förbättring skulle få starkare stöd om Ericsson under kommande kvartal kan behålla den högre lönsamheten utan att fortsätta bygga lager i samma takt.

Projektleveranser driver tillväxten

Ericssons försäljning har fått stöd av högre aktivitet i bland annat Japan, Indien och Mellanöstern.

Projektleveranser och nätmoderniseringar har bidragit till den starkare utvecklingen. Samtidigt har tillväxten varierat mellan geografiska marknader.

I Nordamerika ökade Networks försäljning något, medan marknadsområdet Americas som helhet hade en organisk försäljningsminskning på 1 procent.

Ericsson beskriver dessutom den övergripande marknaden för radionätsutrustning som i huvudsak oförändrad.

Det gör försäljningstillväxten intressant, men innebär också att ett starkt enskilt kvartal inte nödvändigtvis markerar början på en bred global investeringsuppgång.

Stora nätverksprojekt kan påverka både omsättning och kassaflöde beroende på när leveranser och betalningar sker.

Högre komponentkostnader blir en risk under 2027

En annan viktig uppgift i rapporten gäller komponentpriserna.

Ericsson väntar sig att högre komponentkostnader kommer att belasta bruttomarginalen under 2027. Bolaget arbetar med prissättning, effektiviseringar och förändringar i produktportföljen för att motverka utvecklingen.

Det skapar en osäkerhet kring hur mycket av dagens lönsamhet som kan bestå.

Om marginalerna samtidigt gynnas av retroaktiva patentintäkter blir det särskilt viktigt att följa lönsamheten i den ordinarie försäljningen.

För fjärde kvartalet 2026 räknar Ericsson med en justerad bruttomarginal i Networks på 49–51 procent.

Det är en prognos för årets sista kvartal, inte en garanti för marginalutvecklingen under 2027.

Är Ericssons återhämtning hållbar?

Ericssons Q3-rapport visar en verklig förbättring i verksamheten. Networks växer även exklusive patentintäkter, det jämförbara rörelseresultatet är starkare än förra året och kassaflödet har återhämtat sig tydligt från andra kvartalet.

Men rapporten innehåller också tre viktiga reservationer.

För det första bidrar retroaktiva patentintäkter till marginalen utan att Ericsson anger deras exakta storlek. För det andra fortsätter både lager och rörelsekapital att växa. För det tredje väntas högre komponentkostnader bli en belastning under 2027.

Ericsson har därmed visat att försäljningen kan växa och att lönsamheten förbättras. Nästa fråga är om bolaget kan fortsätta på den vägen med mindre kapital bundet i verksamheten och utan lika stort stöd från retroaktiva licensintäkter.

Det blir den viktigaste prövningen av om tredje kvartalets styrka markerar en mer varaktig återhämtning.

Rapportsiffrorna kommer från Ericssons delårsrapport för tredje kvartalet 2026 och bolagets fullständiga finansiella redovisning.